Denna studie syftar till att utifrån ett kundperspektiv undersöka vad det är som skapar styrkor i en relation mellan två typer av pokerspelare och pokerföretag på Internet. För att undersöka detta har en djupgående metod använts. Två traditionella fokusgrupper med amatörer och två onlinefokusgrupper med professionella spelare har genomförts. Det kan konstateras att pokerspelare på Internet upplever en rad faktorer som leder till en ökad uppskattning av relationen och vidare en starkare relation. Dock skiljer sig resultaten åt beroende på spelartyp. För amatörerna bidrar ett ökat förtroende för pokersajten till en starkare relation genom användarvänlighet och tillgänglighet, men även viss typ av specialbehandling anses som viktigt.För de professionella spelarna är specialbehandling i form av personliga kontaktpersoner något som skapar en stark relation då dessa kan leda till att ett socialt band mellan spelaren och företaget skapas. Det är även viktigt med ett förtroende till pokersajten genom driftsäkerhet och erfarenhet av spelarna så att de alltid kan spela mot spelare som de tror sig kunna vinna pengar av. Slutligen kan vi konstatera att ekonomiska förmåner lätt kan upplevas som något kopplat tillkärntjänsten, och bidrar därför inte till en starkare relation, utan enbart en svagare relation om förmånerna uteblir.

Den här uppsatsen undersöker vilka konsekvenser införandet av kasamDIALOGEN ungdom som ett verktyg i utvecklingssamtalet kan få för elever, mentorer och skolan. Detta är ett pilotprojekt inom gymnasieskolan i Halmstads kommun. Projektet är ett led i att finna ett fungerande utvecklingssamtal för den framtida gymnasieskolan, ett samtal som utgår från elevens egen uppfattning av sin situation. Syftet med uppsatsen är inte att utvärdera verktyget i sig, utan istället de relationella konsekvenser metoden kan få för berörda parter. På uppdrag av Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun har vi intervjuat fem mentorer och åtta elever. Dessa respondenter och deras upplevelser av metoden, ligger till grund för både uppsatsen och en senare rapport till Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun. Utifrån vår socialpsykologiska utgångspunkt har vi sedan bearbetat och analyserat materialet ur fem teoretiska perspektiv. Materialet tyder på att införandet av den nya metoden generellt upplevts positivt såväl av mentorer som av elever. Genom tillämpningen av kasamDIALOGEN ungdom kan mer personliga samtal initieras, vilket ger nya förutsättningar för elev och mentor att mötas. Materialet tyder på att de relationer som uppstår kan ha positiva effekter både i och utanför klassrummet. Något som även framgår tydligt är att relationernas karaktär skiljer sig åt mellan könen. En av grundtankarna med införandet av kasamDIALOGEN ungdom har varit att ”fånga upp” elever med problem, detta tycks fungera till viss del. Däremot tycks de elever som redan fungerar bra i skolan mer benägna att ta till sig kasamDIALOGEN ungdoms grundtanke och syfte.

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att överordnat utveckla en förståelse om ungdomar i marginaliserade grupper, i detta fall ungdomar som bor och lever inom Rosengårds gränser. Frågorna vi valt för att få uppnå syftet är; Hur påverkas utvecklingen av den egna självbilden bland ungdomarna, i samband med nära relationer till den egna familjen? Hur påverkas ungdomarnas situation utifrån de fördomar som finns i det konventionella samhället? Samt beror polariseringen av gemenskapen inom området på segregering?Metoden vi använder för att illustrera syftet är av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av intervjuer med 8 ungdomar från stadsdelen Rosengård. I Studiens teoretiska del har tre teoretiska ramar använts, Social kontrollteori, identitetsteori samt habitusteori. Resultatet i denna studie påvisar att alla ungdomarna har väldigt låga sociala band till det konventionella samhället. Informanterna påvisade dock en väldigt stor grad av respekt för föräldrarnas moral samt en låg grad av avvikande beteende. Många av de vi intervjuade hade stora framtidsplaner och skolan var enligt våra informanter något som var viktig för dem. Det fanns även enligt våra informanter en stor gemenskap inom Rosengård som bidrog till både för och nackdelar, fördelarna var att man kände att man tillhörde något eller någon och nackdelarna var den stämplingen ungdomarna fick av andra från det konventionella samhället. De flesta informanter fann sig inneha en ”dubbel identitet”. De talade mycket om att de bland vissa sågs som invandrare och bland andra som svenskar. Slutsatsen i denna uppsats är att ungdomarnas självbild påverkas genom den goda relationen till familjen. Detta yttrar sig på så vis att ungdomarna lär sig att inneha värderingar och normer som i viss mån kan skilja sig från det konventionella samhällets normer och värderingar. Ungdomarna vi intervjuade befann sig i en situation som gav de svårigheter i att klara av vissa aspekter inom livet så som skola. Eftersom de allt som oftast kände sig diskriminerade av det konventionella samhället kände vissa av de att de inte passade in bland ”svenskar” och att svenskar var annorlunda och ”konstiga”. Många av våra informanter talade även om en stor gemenskap inom förorten, denna gemenskap berodde till stora delar på segregeringen. Ju större segregering och smutskastning av Rosengård desto större och starkare verkare gemenskapen bli.

Uppsatsen syftar till att redogöra för den subjektiva upplevelsen av att bli bedragen i en nära relation och är således en fenomenologisk ansats. Undersökningen har baserats på tre kvalitativa intervjuer, där de intervjuade redogjort för sin subjektiva upplevelse av att bli bedragen samt definierat begreppet otrohet. Vi har utgått från teorier om skam, skuld och stigma för att kartlägga hur upplevelsen påverkat självet. Scheffs teorier om sociala band har använts för att beskriva påverkan på individens förhållanden till andra. Vi har upptäckt att en monogam relation inte är ett krav för att otrohet ska uppfattas. Det har även framgått att omgivningens reaktioner spelar roll, på så sätt att de antingen sökte stöd från vänner, eller aktivt undanhöll ämnet från dem. Vidare har vi även upptäckt att intervjupersonerna som blivit bedragna tenderar att skuldbelägga sig själva, känna skam över händelsen samt utveckla en starkare grad av svartsjuka – som en förändring av självet. / Based on three qualitative interviews, our research has set out to phenomenologically describe the experience of being cheated on (or in other words, infidelity). The three people we interviewed were to describe their subjective experiences and also provide their own definition of what they considered to be infidelity. Theories on shame, guilt and stigma has been used to describe the experience's implications ”the self”. The theory of ”Social bonds” by Scheff has been used to describe implications on social relationships. We've discovered that infidelity can take place even in a relationship that's not monogamous. We've also discovered that the reaction from others plays a big part - the persons either sought support among friends, or actively withheld information from them. The effects the experience had on the persons' self were the following: they tended to blame themselves, feel shameful about the incident and after the infidelity had occurred, developed stronger feelings of jealousy.

Syftet med uppsatsen är att utifrån en socialpsykologisk ansats synliggöra våra respondenters berättelser och tankar och då främst i deras medierade interaktioner med olika grupper.Detta har vi undersökt utifrån en hermeneutisk ansats genom kvalitativa intervjuer med elever i en skolklass där vi valde att fokusera på deras medierade interaktioner. I undersökningen av elevernas medierade interaktioner synliggjordes deras relationsskapande och deras attraktion till nätanvändandet. Uppsatsens centrala tema är: ungdomarnas användning av Internet, nätbehov, sociala relationer och utanförskap, näthandlingar och eget och andras ansvar.Vi lever i en tid där snabb utveckling och högt tempo styr våra liv och när produktionen av ny kunskap och konsumtion virvlar fram är det lätt att tappa fotfästet och förlora sig i en stor värld, kanske speciellt om man befinner sig mellan barn och vuxenvärlden. Kanske finner ungdomarna ett ännu större behov av att skapa relationer med andra efter att ha öppnat boxen till en lättåtkomlig värld till andras inre via Internet? Som så mycket annat gäller det att kombinera nytta med nöje och att finna en balans i tillvaron på gott och ont. Eventuellt är den balansen viktigare nu än någonsin att lära sig redan under sin barndom. Här har vi alla ett ansvar om samhället ska erbjuda hjälp för att bevara positiva interaktionsritualer för en samvaro med hög emotionell energi.Med detta vill vi dock inte förkasta den kunskap som unga får från internet och vi är inte ute efter en jämförelse utan av en förståelse för deras vardagliga ritualer via datorn. För att kunna skapa en klarhet i vad som kan tolkas som tidsödande och meningslöst, försöker vi med hjälp av dessa ungdomar tydliggöra och synliggöra deras känsla av den medierade värld de upplever.

Syftet med följande studie är att undersöka hur läraren kan stärka elevens självkänsla och självförtroende i undervisningen. Vi vill också undersöka om det finns ett samband, enligt oss, mellan de lärare som på ett medvetet sätt arbetar med att stärka elevens självbild med att se elevers olikheter som en resurs istället för ett problem. Vår ambition är att se om det finns ett samband mellan lärarens arbetssätt som i förlängningen kan förhindra att elever exkluderas till mindre grupper. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom begreppen självkänsla och självförtroende, relationer och deras betydelse för elevens inlärning. Den teori som vi har utgått från är Scheffs´ teori om sociala band och till en viss del även Meads teori om speglingsprocessen. Med hjälp av enkätundersökningar och intervjuer ville vi se vad som kännetecknar lärare som medvetet arbetar med elevens självbild och även hur relationen påverkar arbetet med elevens självbild. Vi ville också se respondenternas syn på hur de tycker att man skall arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår studie på att nästan samtliga lärare är väl medvetna om hur man stärker elevens självbild i undervisningen och att en god relation är betydelsefull. Vidare visar resultaten att trots lärarnas medvetenhet lyckas inte alla omsätta kunskapen i arbetet med eleverna. Resultaten av enkäten visar att drygt hälften av lärarna tycker att elever i behov av särskilt stöd skall få hjälp i klassrummet utav en speciallärare medan resultatet från intervjuerna visar att hälften av de tillfrågade menar att eleverna skall få sin undervisning enskilt eller i liten grupp.

Föreningsidrotten är en stor del av det svenska samhället och kan vara en plats som främjar en ömsesidig integration mellan svenskfödda och nyligt invandrade. Samtidigt som idrottsvärlden kan vara en plats för god gemenskap kan det även vara en plats för utslagning och exkludering. Syftet med studien har två delar. Första delen handlar om att undersöka varför och hur idrottsföreningar i Umeå agerar gällande inkludering av medlemmar generellt. Därefter syftar studien till att analysera dessa idrottsföreningars förhållningssätt och agerande i förhållande till gruppen nyligt invandrade specifikt. Den teoretiska ramen bygger på inkludering i förhållande till Granovetters begrepp weak ties som belyser vikten av svaga sociala band för att knyta samman heterogena grupper och skapa en sammanhållning som överbryggar bland annat kulturella gränser. Metodens utgångspunkt är kvalitativ ur två aspekter: den första avser att det är en fallstudie som handlar om idrottsföreningar i Umeå. Den andra handlar om att uppsatsens centrala empiriska material har samlats in genom kvalitativa intervjuer med centrala aktörer och aktiva personer inom både lag- och individuella idrotter. Resultatet är brett men handlar om att idrottsföreningarnas struktur, ”sätt att tänka” och föreningsaktivas agerande kan fungera exkluderande eftersom det skapas barriärer som nyligt invandrade har svårt att komma förbi och därmed försvåras ett deltagande i idrottsföreningar. Barriärerna har teoretiskt beskrivits utifrån Stigendals definition av målgruppsbarriär, ordningsbarriär samt resursbarriär. Att uppnå inkludering är att förmedla en upplevelse av delaktighet och gemenskap inom föreningen. Problem uppstår i ett första skede på grund av målgruppsbarriärer och rekryteringsmetoder. Studien har uppmärksammat att det förekommer en kollektivisering av nyanlända som grupp, en andrafiering görs och fungerar i sig som en uteslutande mekanism vilket tyder på att det finns en strukturell diskriminering av ”de andra”. Däremot i de fall där nyanlända har inkluderats visar det sig att de barriärer och hinder som annars beskrivits har minskat eller försvunnit. Den lyckade interaktionen kan förklaras med att svaga band som skapas i sociala sammanhang fungerar som broar mellan sociala grupperingar och resulterar inte bara i att nätverken blir större utan även att fler ges möjligheten till att inkluderas. En kumulativ effekt av inkludering visar sig och en kollektivisering av nyligt invandrade kan bli svagare. / In i Umeå

Att finna förståelse varför ungdomar börjar dricka var fokusen för studien från början. Denursprungliga tanken med studien var att endast undersöka ungdomarna som drack alkohol. Menunder studien framkom det ungdomar som aldrig rört en droppe alkohol och vi fann detintressant att belysa det vi valt att kalla extremgrupper.Vi vill med vår studie lyfta fram ungdomarnas berättelser om vilken rollfunktion den har igrupper där alkoholen brukas men även i de grupper där alkohol aldrig brukats. Vi analyserarfamiljens, skolans men framförallt vännernas rollfunktion utifrån våra respondentersberättelser.Syftet med studien var från början att se vilka faktorer som ligger bakom att ungdomar börjadricka men under studiens gång intresserade vi oss även för faktorer som håller ungdomar bortafrån alkohol. Vi har valt att belysa attachment till föräldrar och vilken roll den kan spela iskolan och bland vännerna. Attachment fokuserar på vilken grad föräldrainsikten är, det villsäga vilken närvaro föräldrarna har till ungdomarna. Samt vilken roll den spelat förungdomarna.Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden intervjuer. Vi bestämde oss för attintervjuerna skulle vara explorativa och att teman som rörde familj, skola och vänner skullevara i fokus. Vi bestämde oss för att samtidigt att utgå från Travis Hirschi (2001) teori om desociala banden och låta materialet styrka teorin. Vi valde att intervjua ungdomar i årskurs niooch undersöka vilken rollfunktion alkohol har och inte har. Sammanlagt genomfördes tolv3intervjuer där tio var med ungdomar från två olika skolor, samt rektorn från respektive skola.Konkreta förklaringar varför ungdomar börjar dricka och att vissa avhåller sig från alkohol är,inom ramen för denna studie, problematiskt att summera beroende på ämnets komplexitet.Vår studie har emellertid pekat i riktningen om att attachment till föräldrarna framstår som denmest betydelsefulla i förhållande till skolan och vännerna.Vidare forskning på attachment till föräldrarna är ett fullgott förslag då denna studie indikeraratt föräldrarna har en betydande roll.

Syftet med denna studie är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka om det finns något samband mellan lärarnas hantering av mobbning och utbrändhet/stress. Detta kommer att undersökas med hjälp av åtta kvalitativa intervjuer med lärare. Det är på deras beskrivningar som fokus kommer att ligga på. Materialet från intervjuerna kommer sedan att utformas till en sammanställd empiri som tolkas. Detta kommer sedan tillsammans med utvalda teorier besvara studiens frågeställningar. De teorier som främst kommer att användas är Arlie Hochschilds teori om emotionellt arbete, Thomas Sheffs teori om sociala band, Randall Collins teori om interaktionsteori. Vidare i studiens resultat visar det att det finns ett samband mellan hanteringen av mobbning och ökad stress. Detta kan bero på att lärarna idag har mer på sitt bord att hinna med vilket gör att vissa delar blir drabbade. / The purpose of this study is to find out if there’s a connection between how teachers’ handling bullying and burnouts/stress. This will be examined with the help of eight qualitative interviews with school teachers. It is thier stories that will have the focus in this study. The material gathered from the interviews will then interperted with the selected theories which seek to answer the question for this study. The selected theories are Arlie Hochschild’s theory about emotional labor, Thomas Sheff’s theory about social bonds, Randall Collins’ theory about interaction ritual chains. Further in the studies results there will be found that there is a connection between how teachers handling bullying and stress. This can depend on the fact that teachers today has more responsibility elsewhere then looking after just students.

The purpose of this study is to examine how the work with young people at home to care and accommodation (HVB) are organized in a municipality outside Karlstad and how the staff perceive emotions in the workplace. The issues that are discussed are based on the concepts of social ties, emotional labor, roles, shame and pride. The number of people who are fleeing in the world is today about 51 million. There has not been this high since World War II. The Swedish Migration Board calculated that about 7,000 of these people were unaccompanied children and came to Sweden in 2014. Since 2005, there has been a high increase of young people who have been in institutions and one reason of that is the number of unaccompanied children. To find out where, when and how relationships are created on the HVB are issues that I have chosen for my study. Relationships are established through the energy-creating rituals between people and is a process that requires a shared sense that is developing between them. The staff has many different parts to consider in the process of creating a relationship with the youth. These young people may initially not know the language, they have no parents in Sweden and they are seeking for protection. The results show that two of the interviewees think that they deliberately are changing their attitudes at work compare to at home while the other two, feel that they can be themselves. The roles that the interviewees are experiencing at the workplace with the children are being a friend, sister, and mother. In the analysis, I have come to the conclusion that social ties towards young people and staff are created, but not as much as it could be. For rituals to happened and social ties to be created, there must be at least two people. A lot of staff time is administrative tasks and sleeping jour. In the conclusion, I carry a discussion of whether these HVB act as a home for the youth or not. Finally, there is a reflection on my own research and a perspective of new studies. Keywords: HVB, relationships, roles, social ties, shame and pride. / Syftet med studien är att undersöka hur arbetet kring ungdomarna på hem för vård- och boende (HVB) är organiserat i en kommun utanför Karlstad och hur personalen upplever emotioner i arbetslivet. De frågor som diskuteras utgår från begrepp som sociala band, emotionellt arbete, roller, skam och stolthet. Antalet människor som är på flykt i världen uppgår till ca 51 miljoner. Det har inte varit så högt sedan andra världskriget. Av dessa beräknar Migrationsverket att ca 7000 ensamkommande barn ska komma till Sverige under 2014. Sedan 2005 har en kraftig ökning skett av ungdomar som blivit institutionsplacerade och en orsak till det är de ensamkommande barnen. Var, när och hur skapas relationer på de HVB som jag har valt för min studie? Relationer sker genom de energiskapande ritualer som upprättas mellan människor. Det är en process som kräver att en gemensam känsla utvecklas mellan dem. Personalen har många olika delar att förhålla sig till i relationen till ungdomarna. Ungdomarna kan från början inte språket, de har inga föräldrar i Sverige och de söker skydd. Resultatet visar att två av intervjupersonerna anser att de medvetet ändrar förhållningssätt på arbetet medan de andra två tycker att de kan vara sig själva. De roller som intervjupersonerna säger sig inta i arbetslivet är kompis, syster och mamma. I analysen har jag kommit fram till att det skapas sociala band gentemot ungdomar och kolleger men inte i så stor utsträckning som det individuellt skulle kunna finnas möjlighet till. För att ritualer ska uppstå och sociala band skapas måste man vara minst två personer. Mycket av personalens arbetstid är administrativt och sovande jour. I slutsatsen för jag en diskussion om huruvida dessa HVB fungerar som ett hem. Tillsist görs en reflektion kring den egna forskningen och perspektivet på nya studier. Nyckelord: HVB, relationer, roller, sociala band, skam och stolthet.