Kritik är ett begrepp som inte har fått lika stort utrymme som feedback i forskning om sociala relationer. Den här studien visar på dess betydelse för relationer mellan lärare på en gymnasieskola. Utifrån teorier som Scheffs sociala band, Asplunds problemlösning, Meads ”I” och ”Me” med flera, belyser vi kritikens olika aspekter och vad som krävs för att den skall tolkas som positiv kontra negativ. Vi har under den här studien hittat en del saker som är relevanta när det gäller hur personer förhåller sig till kritik, exempelvis på vilket sätt den bör framföras och tas emot. När kritiken tolkas som någonting positivt leder det till känslor av engagemang och en vilja att göra bra ifrån sig bland annat, men när den istället tolkas som någonting negativt kan den ha motsatt effekt som visar sig genom att individen kan avskärma sig från andra personer eller situationer. Kritiken kan även ge effekt, både till det bättre eller det sämre på arbetsmiljön och påverka samarbetet mellan lärarna på arbetsplatsen. / Critique is a term that has not been given as much focus as the term feedback regarding research and studies of social relations. This study shows the importance of critique in the relations between teachers at an upper-secondary school.  Using theories such as Scheff´s social bonds, Asplund´s problem solving, Mead´s “I” and “Me” amongst others we show the different aspects of critique, and what decides if it is interpreted as positive or negative. We have while doing this study discovered some things that are relevant when it comes to how individuals behave in regards to critique, for instance in what way it should be told and received. If the critique is interpreted as something positive it can lead to feelings of commitment and it can create a will to improve oneself. If it is interpreted as something negative it might have the opposite effect, that the individual isolates him or herself from other people or situations. Critique can also have an impact, for better or worse for the work environment and affect the teamwork between the teachers who work together.

Despite the fact that society is investing substantial resources in individuals not to relapse into crime, then relapse is still a large percentage of new crimes. Crime is something that all societies are dealing with and at all social levels. By punishing individuals they are excluded from the society. This serves as a form of social control. It has been shown that there is no solution to the problem. Punitive legal system generates stigma. Social reactions to crime are designed as an individual problem and not as a social problem. The correctional treatment is the fourth largest authority in Sweden and the main goal is to prevent relapse in crime. Despite this 41 % fall into crime again within 3 years. The study aims to examine the experiences of recidivism and to promote understanding of individual perceptions of factors that were critical to relapse into crime. A qualitative method was used because the objective was to access the subjective experiences. The study is based on six interviews with individuals who relapsed into crime. The theoretical framework is broad. This is because different theories get different conclusions. Theorists as George Herbert Mead, Charles Horton Cooley, Erving Goffman, Thomas J. Scheff, Peter L. Berger and Thomas Luckmann are relevant for the interpretative work in this study. The conclusion made is that group identity, social integration and loneliness are important to study when trying to find why individuals relapse into crime.   Keywords: crime, relapse, socialization, stigma, self, criminal self, social bonds / Trots att samhället satsar stora resurser på att individer inte ska återfalla i brott, återfaller ändå en stor andel i nya brott. Brottslighet är något man har försökt att komma tillrätta med i alla samhällen och på alla sociala nivåer som avspeglas i samhället. Genom att bestraffa individer exkluderas de från samhället. Bestraffning ska försvara de andras intressen och tjänar som en form av social kontroll. Det har visat sig att det inte löser problemet. Straffande rättssystem genererar stigma. Samhällets syn på brott är utformat som en individuell problematik och inte som ett socialt problem. Kriminalvården är Sveriges fjärde största myndighet. Det viktigaste målet är att förebygga återfall i brott. Trots detta återfaller 41 % i brott återigen inom 3 år. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av återfall i brott. Samt att skapa förståelse för individuella uppfattningar om faktorerna som är avgörande för att återfalla i brott. En kvalitativ metod har använts då önskan var att komma åt subjektiva upplevelser. Studien bygger på sex intervjuer utförda med individer som återfallit i brott. Den teoretiska referensramen är bred då olika slutsatser som teoretiker framför är relevanta för studien. Bland annat används George Herbert Meads, Charles Horton Cooleys, Erving Goffmans, Thomas J. Scheffs och Peter L. Berger och Thomas Luckmanns tankesätt. Den konklusion som görs är att grupptillhörighet, integration i samhället och ensamhet är viktigt att studera vidare när man vill finna faktorer till varför en individ återfaller i brott.   Nyckelord: kriminalitet, återfall, socialisation, stämplingar, självet, kriminella självet, sociala band

Syftet med studien är att undersöka hur skolmedling kan ses som en effektiv och nyanseradmetod för konflikthantering i grundskolan. Vi tar även del av kompissamtal, som är en redanetablerad konflikthanteringsmetod i skolan för att på så sätt se hur skolmedling kan bli enkompletterande konflikthantering till detta. Studien bygger på tio intervjuer varav fem ärenskilda och de resterande är gruppintervjuer. Intervjufrågorna behandlar skolmedling utifrånperspektiv såsom frivillighet/ofrivillighet, medlarens neutralitet, distans/närhet, skam, makt,kön och ålder samt kritik/hinder. Det insamlade materialet visar att samtliga respondenterställer sig positiva till skolmedling som metod men att information och kunskapsspridning ommetoden är bristfällig. Utifrån materialet har även grundkomponenter framkommit för hur engivande skolmedling bör se ut enligt oss. Vidare i analysavsnittet behandlas tolkningar avmaterialet och socialpsykologiska perspektiv som skam, makt, sociala band ochkonflikthantering. / The purpose of this paper is to look at if mediation in school can be seen as an effective andfruitful method in conflict management in the elementary school. We also look into anestablished method in Swedish schools called “friend-talk” to see how mediation in schoolcan be a completing version of conflict management in schools. We base this study on teninterviews from which five were made individually and the others were made in groups. Theinterviews deal with mediation in school and it is based on the concepts of voluntariness/unvoluntariness, the mediators neutrality, distance/closeness, shame, power, gender and ageand criticism/obstacles. The collected material shows that all the respondents are positive tothe method but they consider the information and knowledge about the subject insufficient.From the material, crucial components arise for a profitable solution of mediation in school.Later on in the analysis, interpretations of the material will be based on social psychologicalperspectives like power, shame, social bonds and conflict management.

Abstarct Vi har valt att undersöka hur officerare inom försvaret ser på och upplever den organisationsförändring som verksamheten nu genomgår. I vår studie avser vi att undersöka våra berörda respondenters syn på förändringen i sig, samt hur de uppfattar eventuella förändringar, särskilt rörande deras yrkesidentitet. Vi har valt att göra undersökningen med hjälp av kvalitativa intervjuer med personer som arbetar som officerare inom Försvarsmakten, dessa som nu ställts inför kravet att skriva på kontrakt om obligatorisk utlandstjänst alternativt bli avskedade. Denna förändring, som innebär att försvaret byter huvuduppgift, medför en stor omställning för de flesta anställda. Vårt resultat visar oss att de individuella upplevelserna samt förmågan att hantera och anpassa sig till denna förändring är kopplat till flera saker, så som inställning till personens uppgift och ålder samt, beroende på hur familjesituationen ser ut, den sociala omgivningen. Detta innefattar såväl det stöd personen har i sin närhet, som stöd från samhället och myndigheter. / We have chosen to examine how officers experience the change within the department that comes with the concept. In our study we attend to look at how the officers we have met think about the change within the organization, the meaning of this and definitions like work-identity. We have chosen to do the survey by using qualitative interviews with people who work as officers, who has been put in front of an demand to go out on international service rather than service their own country which has been the primary subject until now. These officers have to sign a contract about international service or else they will get fired. This change within the organization brings quite a big changeover for the employees at the department. Our results have shown us that the individual experiences and the ability to manage the organization change have to do with the attitude towards the changes, age differences and also social environment depending on the family situation. This includes both the support from the closest surroundings, as well as the society’s authorities whose power is affecting the individuals.

Det här arbetet ägnas åt att närmare studera vad som händer med människans sociala och psykiska välbefinnande när de av olika anledningar väljer att lämna sin frikyrka på en liten ort. Vi har gjort narrativa intervjuer av tio olika respondenter som alla valt av olika anledningar att lämna sin frikyrkliga församling. Transkribering har sedan skett med fokus på att hitta gemensamma nämnare och tolka våra respondenters upplevelser. I den analys vi har gjort av empirin har vi dragit slutsatsen att de sociala och psykiska konsekvenserna är att det lilla samhället påverkar ex-medlemmarnas välbefinnande, framförallt genom starka skuld och skamkänslor och hotar de sociala band som funnits i så många år.  Naturligtvis finns det inte ett skäl till att en individ väljer att lämna men en stor bidragande orsak är lång tids ytagerande och frihetskänslan från församlingen och frihet till något annat. Men, vad ska folk säga? / This project pays particular attention to the effects on the social and psychological well-being of people, who for different reasons choose to leave their church in a small community. We have performed narrative interviews with ten respondents who all had different reasons for leaving their congregations. The obtained data has then been transcribed with focus on finding common denominators, as well as interpreting our respondents' experiences. In our analysis of the collected data, we conclude that the social and psychological consequences are that the small community will have an influence on the ex member's well-being, above all through strong feelings of guilt and shame and threats to long-standing social ties.There is, of course, more than one single reason why a person decides to leave, but a major contributing reason is long term surface acting and a sense of freedom from the congregation, as well as freedom to do other things. But what will people say?

Bakgrund: Att låta sina egna personliga känslor och värderingar uttryckas i den professionella rollen anses i tidigare forskning vara nödvändigt för att undvika utbrändhet. Det är viktigt att man som professionell är medveten om sina egna känslor och tillåter dem att ta plats men att man i arbetet med brukare ständigt låter fokuset vara på deras självbestämmande. Samtidigt som man skapar sig en relation till brukaren där man som professionell vet när man bör ta ett steg tillbaka för att öka och låta individen själv utveckla ett självbestämmande.Syfte & frågeställningar: Studiens syfte är att undersöka hur personal inom LSS upplever att deras egna känslor påverkar deras arbete med att främja brukarens självbestämmande. Utifrån detta har vi tre frågeställningar som berör personalens hinder och möjligheter i att främja självbestämmandet och hur erfarenhet kan påverka personalens känslohantering. Sista frågan berör personalens egna upplevelse av känslor och värderingar i arbetet med självbestämmande.Metod: För att besvara studiens syfte och frågeställningar har sju semistrukturerade intervjuer utförts med personal inom LSS olika verksamheter. För att skapa en förståelse och struktur i vår empiri utförde vi en tematisering och kodning. Studien har även utgått från emotionsteori och en teori om sociala band.Resultat: Resultatet uppmärksammar hur informanterna som deltagit i vår studie anser att det är av vikt att erhålla en professionell roll i arbetet med att främja brukarens självbestämmande. Samt hur de väljer att inte låta sin personliga roll med egna känslor och värderingar få utrymme i rollen som professionell och hur de utvecklat strategier för att hantera känslorna som kan uppstå. Anledningen till att de inte låter sina egna känslor och värderingar ta plats i sin professionella roll bygger enligt informanterna på en förväntan kring hur de som professionella bör agera i olika situationer i arbetet. / Background: In order to avoid burnout, previous research has shown the need to express one’s own personal feelings and values in the professional role. It is important that as a professional to be aware of your own feelings and allow them to take their place, but while working leave the focus on the users’ self-determination. While creating a relationship with the user, you as a professional know when to take a step back to increase and allow the individual to develop a self-determination.Aim & questions: The purpose of the study is to examine how staff at LSS experience that their own emotions affect their work in promoting the user's self-determination. Based on this, we have three research questions focusing on staff's barriers and opportunities in promoting self-determination and how experience can affect staff emotional management. The last question concerns the staff's own experience of feelings and values in the work of self-determination.Method: To answer the study's aim and questions, seven semi-structured interviews were conducted with staff at LSS different operations. In order to create an understanding and structure of our empiricism, we performed a thematic and a coding system. The study has also been based on emotion theory and a theory of social ties.Results: The result highlights how the informants who participated in our study believe it is important to obtain a professional role in the work of promoting the user's self-determination, as well as how they choose not to let their personal role with their own feelings and values take up space in the role of professional, and lastly how they have developed strategies for dealing with the emotions that may arise. The reason why they do not let their own feelings and values take their place in their professional role is, according to the informants, based on an expectation about how they as professionals should act in different situations at work.

The aim of the study is to investigate why the individual begins a criminal career, why individuals choose to end the criminal career, and whether they view their previous crime as a result of the surrounding society or take personal responsibility. Qualitative interviews have been conducted. The sample consists of individuals who have left the criminal path and done so at least 3 years ago. The results of the study resulted in social ties within e.g., schooling, socializing, the residential area and the family are underlying factors that can be linked to the reasons for starting a criminal career. The family can also be considered a central factor in the reasons why a former criminal ends his criminal life. The conclusion that can be drawn from the results of the study shows that regardless of influencing factors, it is not individual events that are decisive if the individual neither begins nor ends a criminal career. It is the interplay of these underlying factors or events that will drive further behavioural changes in the individual. / Syftet med arbetet är att undersöka varför de tidigare kriminella individerna påbörjar en kriminell karriär, varför individerna väljer att avsluta den kriminella karriären, samt om de ser på sin tidigare kriminalitet som en följd av det omgivande samhället eller tar ett personligt ansvar. Kvalitativa intervjuer har utförts. Urvalet består av personer som har lämnat den kriminella banan och gjort detta för minst 3 år sedan. Studiens resultat mynnade ut i att sociala band inom t.ex. skolgång, umgänge, bostadsområdet och familjen är bakomliggande faktorer som kan kopplas till orsaker för en påbörjad kriminell karriär. Familjen kan dessutom betraktas som en central faktor i orsaker till att en tidigare kriminell avslutar sin kriminella karriär. Den slutgiltiga slutsatsen som kan dras av studiens resultat visar, att oavsett påverkande faktorer så är det inte enstaka händelser som är avgörande om individen vare sig påbörjar eller avslutar en kriminell karriär. Det är snarare samspelet av dessa bakomliggande faktorer eller händelser som kommer att driva vidare beteendeförändringar hos individen.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur strukturella och relationella sociala omständigheter påverkar utrikesfödda, ensamstående mödrars livsvillkor. De strukturella utmaningar som försätter den studerade gruppen i en utsatt position i samhället undersöks utifrån ekonomiska resurser i form av möjligheter och hinder för etablering på arbetsmarknaden och kontakt med välfärdsfunktioner. Sociala resurser kommer också att undersökas i och med en migration till Sverige som innebär att viktiga sociala nätverk kan vara bristande. Kulturell bakgrund och anpassningen till ett nytt samhälle med främmande språk, normer och förväntningar kan också tänkas påverka kvinnornas möjligheter att säkerställa goda livsvillkor. Det empiriska materialet baseras på åtta kvalitativa intervjuer med utrikesfödda, ensamstående mödrars personliga berättelser och upplevelser. Det sociologiskt teoretiska ramverket utgörs av ett intersektionalitetsperspektiv, Scheffs teori om sociala band och Habermas teori om system och livsvärld. Uppsatsens huvudinsikter omfattar den individualistiska samhällsutveckling som utmanat utrikesfödda, ensamstående mödrars livsvillkor. Samhällets nedmontering av välfärdsfunktioner ställer höga krav på relationer i kvinnornas livsvärld. Sociala relationer och kontaktnät med kvinnor i liknande situation visar sig vara av stor vikt för god hälsa och välmående. / This essay aims to examine how structural and relational social circumstances affect the living conditions for migrant women in lone motherhood households. The structural challenges that contributes to the groups vulnerable position in society will be examined in this essay through financial resources in the form of opportunities and obstacles on the labor market and contact with welfare functions. Social resources will also be in focus because of the migration to Sweden which means access to important social networks may be lacking. Cultural background and the adaptation to a new society with a foreign language, norms and expectations can affect the women's ability to accommodate good living standards. The empirical material is based on eight qualitative interviews, with migrant women in lone motherhood households, and their personal stories and experiences. The sociological theoretical framework consists of an intersectional perspective, Scheff's theory of social bonds and Habermas theory of system and lifeworld. The essay's key points cover the individualistic societal development that has challenged the living conditions for the group in question. Society's dismantling of welfare functions contributes to high demands on relationships in the lifeworld of the women, where social relationships with women in a similar position prove to be of big importance for good health and well-being.

The purpose of this study has been to investigate how deviant behavior can be affected by animal-assisted interventions and how these can be expanded further to crime preventative purposes in the future. This was investigated through a qualitative method, semi-structured interviews. Six females who all worked within operations that used animal based interventions were interviewed. The statements were interpreted and analyzed through the theory of social bonds and earlier research within the field. The females experienced that animal based interventions had a good influence on the deviant behavior of the participants of these interventions and that there are good opportunities for future development within crime prevention. The subject has a limited amount of research in Sweden in regards to its crime preventative properties and therefore it is common for decision makers to prefer other methods.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka professionellas förståelse för sitt och organisationens arbete med avhoppare som vill lämna kriminella grupperingar, samt studera hur samverkan fungerar mellan organisationer. För att besvara syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts med yrkesverksamma som arbetar med avhoppare. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit Travis Hirschis teori om sociala band och samverkansteori. Studiens empiri har tolkats genom tematisk analys. Studien visar på att professionella identifierar ett flertal påverkansfaktorer som är centrala i arbetet med avhoppare. När det gäller processen in i kriminalitet tar yrkesverksamma upp sociala aspekters betydelse, såsom påtryckningar från omgivningen, lojalitet, umgänge och sammanhang. Bristande skolgång och avsaknad av meningsfull fritid, samt individens egna betydelse lyfts också. Gällande processen ut ur kriminalitet betonar yrkesverksamma att akuta händelser, såsom dödsfall eller hot, är centrala aspekter. Många som väljer att lämna kriminaliteten gör det på grund av trauma och att orken att vara kriminell finns inte längre kvar. Nya sammanhang och nya värderingar i livet kan leda till att individer påbörjar avhopparprocessen. Samverkan beskrivs som ytterst nödvändig för att arbetet med målgruppen ska kunna bedrivas. Alla insatser sker genom samverkan och aktörer behöver inta en kompletterande roll gentemot varandra. Yrkesverksamma i arbetet med målgruppen har olika erfarenheter av möjligheter och begränsningar i arbetet. Samverkan och sekretess anses vara både möjliggörande, men även försvårande i arbetet. Att personalen är relationsskapande och personalomsättningen är låg, ger goda förutsättningar för att arbetet med målgruppen ska ge önskade resultat. Psykiatrin lyfts fram som en saknad aktör och ytterligare nationellt stöd efterfrågas för att arbetet i kommunerna ska bli mer samstämmigt. Slutsats kan dras att arbetet med målgruppen behöver fortsätta att vidareutvecklas och inkludera professionella på flera olika nivåer, lokalt, regionalt och nationellt.