Syftet med studien var att ta reda på vad i den hästunderstödda terapin som gör behandlingen unik och verksam för individer med psykisk ohälsa. Vidare var syftet att undersöka hur den hästunderstödda terapin kan öka välmående hos barn med psykisk ohälsa. En kvalitativ metod tillämpades genom semistrukturerade intervjuer med fyra terapeuter som bedriver hästunderstödd terapi. För att besvara syftet och analysera empirin utgick studien från tre teman och tre teorier. Studiens teman var vilken funktion hästen-, miljön- och terapeuten fyller i den hästunderstödda terapin, och teorierna var anknytning, mentalisering och empowerment. Forskning har även tillämpats för att berika vissa resultat och för att komplettera brister i teorier för att kunna analysera resultat. Studiens resultat visar att utifrån anknytning kan hästens funktion vara att främja anknytning mellan deltagare och häst samt att vara flexibel i relationen som skapas med deltagaren. Miljöns egenskaper kan bidra till att miljön fyller funktionen att uppmuntra deltagaren till att söka kontakt med terapeuten och andra människor, och därmed främja anknytning. Terapeuten fyller funktionen att hjälpa deltagaren att skapa relationer genom den hästunderstödda terapin. Utifrån mentalisering kan hästen fylla funktionen att spegla deltagarens affekter. Stallmiljön kan besitta funktionen att synliggöra deltagares känslor i behandlingsarbetet. Terapeutens funktion i behandlingen kan vara att avläsa sina hästars spegling för att förstå deltagare och underlätta relationsbyggandet. Utifrån empowerment kan hästen fylla funktionen att främja barnets motivation och maktposition i behandlingen. Miljöns funktion kan vara att gynna att det goda samtalet uppstår mellan terapeut och barnet, att möjliggöra olika stalluppgifter som kan anpassas till det enskilda barnets nivå samt hjälpa barnet att se sig själv i positiva sammanhang. Terapeutens funktion kan vara att stärka barnet och låta barnet inverka i behandlingen.

Background: Animals have been shown to have a positive effect on people. The nursing science approach says that a person can experience well-being despite illness. The positive attributes of animals can be used in health care to help ill people experience well-being. An animal-assisted intervention can be a form of activity or therapy involving pets (AAA / AAT) or horses (EAT). Aim: The purpose of this study was to elucidate how animals in health care promote well-being for people with long-term illness. Methods: Literature review based on fourteen original scientific articles, with both qualitative and quantitative approach. Results: The compilation of the results led to four main categories with two subcategories respectively. These were: Physical aspects with subcategories Physical well-being and Bodily functions; Psychic aspects with subcategories Psychic well-being and Reduced psychiatric symptoms; Existential aspects with subcategories Quality of Life and Safety; Social Aspects with subcategories Social behavior and Relationships. Discussions: Review and discussion of the selected method. Discussion of the results with the selected theoretical framework: Antonovsky's theory of Sense of Coherence (SOC) and the salutogenic approach. The results were discussed based on the concepts of comprehensibility, manageability and meaningfulness.

I Sociologiskt perspektiv på Hästunderstödd terapi studeras hur deltagares upplevelser och effekter av Hästunderstödd terapi med någon form av psykosocial inriktning kan förstås ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra artiklar som behandlar Hästundersstödd terapi analyseras med ett konstruktivistiskt förhållningssätt och en induktiv ansats har antagits. Resultatet av analysen ställs i relation till tidigare sociologisk forskning och sociologiska teorier som behandlar interaktion, kommunikation och relation mellan människa och djur. Resultatet mynnade i tre kategorier som står i relation till varandra. Kategorierna är: Sociala relationer, emotionell utveckling och identitetsskapande. Analysen visar att både det terapeutiska innehållet och målet med den Hästunderstödda terapin i de fyra analyserade artiklarna till största del innefattar sociala relationer. Utifrån detta dras slutsatsen att deltagares upplevelser och effekter av Hästunderstödd terapi låter sig förstås ur ett sociologiskt perspektiv, då sociala relationer är essentiellt inom sociologin.

Syftet var att beskriva arbetsterapeuters upplevelser av djur- och/eller naturunderstödd rehabilitering i arbetsterapeutiska interventioner för personer med stressrelaterad ohälsa. Metoden var av kvalitativ design med ett induktivt angreppssätt. Ett avsiktligt urval i kombination med ett snöbollsurval användes vid rekrytering av deltagare. Undersökningsgruppen bestod av tio arbetsterapeuter i Sverige. Datainsamling genomfördes med hjälp av individuella semistrukturerade intervjuer. Dataanalys utfördes med en kvalitativ innehållsanalys.  Resultatet mynnade ut i ett övergripande tema: Djuren och naturens betydelse för rehabilitering av stressrelaterad ohälsa. Fem kategorier identifierades: Djurens och naturens lugnande effekt, Medveten närvaro, Kravlös rehabilitering, Aktivitetsbalans och Naturens symboliska betydelse, med tillhörande 13 underkategorier.  Slutsatsen som drogs var att arbetsterapeuterna upplevde att medverkan av djur och/eller natur i arbetsterapeutiska interventioner var effektivt vid rehabilitering av stressrelaterad ohälsa. Resultatet indikerade att djuren och naturen hjälper patienterna att bli lugnare, komma ner i varv och att vara medvetet närvarande. Genomgående vittnade arbetsterapeuterna om djurens och naturens positiva inverkan på patienternas hälsa och tillfrisknande. / The purpose was to describe occupational therapists' experiences of animal- and/or nature-based rehabilitation for people with stress related illness.  The Method was of qualitative design with an inductive approach. A purposive sampling in combination with a snowball sampling was used when recruiting participants. The study group was based on ten occupational therapists in Sweden. Collection of data was implemented by individual semi structured interviews. Data analysis was performed with a qualitative content analysis.  The result culminated into a theme: The importance of animal and nature in rehabilitation for people with stress related illness. Five categories where identified: The calming effect of the animals and nature, Mindfulness, Unpretentious rehabilitation, Occupational balance, The symbolic significance of nature, with associated 13 subcategories.  The conclusion drawn was that occupational therapists experienced that the participation of animal and/or nature in occupational interventions was effective in rehabilitation of stress related illness. The result indicated that the animal and nature help the patients to calm down, unwind and being conscionably present. Pervading the occupational therapists described that the animal and nature have positive effects on the patients' health and recovery.

The purpose of this study has been to investigate how deviant behavior can be affected by animal-assisted interventions and how these can be expanded further to crime preventative purposes in the future. This was investigated through a qualitative method, semi-structured interviews. Six females who all worked within operations that used animal based interventions were interviewed. The statements were interpreted and analyzed through the theory of social bonds and earlier research within the field. The females experienced that animal based interventions had a good influence on the deviant behavior of the participants of these interventions and that there are good opportunities for future development within crime prevention. The subject has a limited amount of research in Sweden in regards to its crime preventative properties and therefore it is common for decision makers to prefer other methods.

I föreliggande studie har arbetssätt, upplevelser och konsekvenser av hundassisterad pedagogik i fyra elevärenden undersökts. Studien grundas på en kvalitativ ansats genom femton semistrukturerade intervjuer med elever, hundförare, vårdnadshavare och lärare. Dessa elevärenden bildar tillsammans fyra case. Databearbetningen har skett genom kvalitativ innehållsanalys och tematisering. Analys av data har även genomförts utifrån holistisk undervisningsteori samt tidigare forskning inom området djurunderstödda insatser och hundassisterad pedagogik. Resultatet har påvisat att utbildade hundar kan fungera som en holistisk undervisningsmetod genom att utgå från ett helhetsperspektiv på den lärande individen. Arbetssätten som förekommer vid hundassisterad pedagogik är sinnliga, konkreta, upplevelsebaserade och sker genom interaktioner med hunden där hundrelationen är kärnan i arbetet. Upplevelserna är genomgående positiva och relationen till hunden bidrar till lugn, trygghet och meningsfullhet. Detta skapar även goda lärmiljöer för eleverna som förstärks av hundarnas icke-dömande karaktär. I casen framkommer att hundassisterad pedagogik genererar konsekvenser såsom ökad närvaro, engagemang, välbefinnande och förbättrade attityder gentemot skola och lärande. Detta har även lett till ett ökat lärande och ökad måluppfyllelse för flera elever i casen, liksom en personlig utveckling i form av förbättrad självbild, självkänsla och självförståelse. Studiens sammantagna resultat påvisar att hundassisterad pedagogik, genom att fungera holistisikt, är en undervisningsform som ser till hela eleven och även bidrar till goda resultat avseende elevernas lärande och utveckling. Genom sitt holistiska närmande har hundassisterad pedagogik i denna studie en betydelse för elevhälsoarbetet som enligt styrdokument också ska utgå från en helhetssyn på elevers hälsa, lärande, utveckling och lärmiljö.

Psykisk ohälsa är ett snabbt växande samhällsproblem som sjunker lägre ned i åldrarna. Detta ställer högre krav på att hitta nya metoder för att hjälpa och nå fram till barnen. Syftet med denna studie är att undersöka hur sociala tjänstehundar kan påverka arbetet för yrkesverksamma inom socialt arbete i kampen mot psykisk ohälsa bland barn och unga. Data har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av Bowlbys anknytningsteori, Antonovskys KASAM, känsla av sammanhang samt Maslows behovstrappa. Vidare användes en tematisk analys för att med hjälp av teman och koder hitta samband och mönster i de olika intervjuerna. Resultatet visade på att hundar hade stor påverkan på arbetet med psykisk ohälsa hos barn och unga. Dels möjliggör hunden att barnet vågar delta i samtal vilket ibland är en förutsättning för att behandling ska kunna ges, dels för att locka ut barn och unga som varit instängda eller isolerade på annat sätt under längre tid. Det visade sig även vara en effektiv metod för att ta sig an svåra samtal och underlätta fokusförskjutning. Studien visade att hundar öppnade fönster för att bilda en allians med barn och unga samt stärka barnperspektivet. Detta är en liten studie som trots det ger en indikation på att hundar öppnar upp stora möjligheter för personer i behandlande professioner att bekämpa psykisk ohälsa.