The interest for voluntary services in elderly care has increased in recent years and some have claimed that new types have emerged within the field. What’s new with these types of services? This licentiate dissertation focuses on the relationship between voluntary services and local authority elderly care in Sweden. In order to understand the transition from the old to the new types of voluntary services the use of an historic perspective is essential. An analysis of this relationship and the characteristics of those newer types of voluntary services that have emerged were carried out utilizing text analyses of official government reports. The study also focuses on the role of the government, how the dividing line between voluntary organizations and local authority elderly care has been negotiated and thus moved over time. The results show that services such as social support to the elderly are in the process of being transferred from some of the local authority organizations to special elderly care hybrid organizations. These are run by local authority employees whose assignment is to organize and recruit members from both voluntary organizations in the social field and from volunteers who do not belong to these voluntary organizations. Social support services to the elderly thus tend to develop their own organizational frameworks. Furthermore the results show that the government has great expectations for the healthy elderly to contribute to the care of their peers in need of support. These expectations are based on a perception that the healthy elderly should take responsibility for their ageing and a conception about them risking becoming lonely and ill if they do not contribute by helping other elderly persons. / Denna rapport handlar om sociala frivilligorganisationer och äldreomsorg. Studien bygger på statligt offentligt utredningsmaterial, i huvudsak från 1950-talet fram till och med början av 2000-talet. Syftet är att förstå relationen mellan sociala frivilligorganisationer och kommunal äldreomsorg genom att dels studera statens ambitioner och idéer, dels hur organisationerna har samverkat över tid. Särskild uppmärksamhet ägnas åt vad som kännetecknar de nya frivillighetsformer som växer fram inom dagens äldreomsorg. Mairon Johansson är fil. mag. och lärare i socialt arbete vid Växjö universitet. Detta är hennes licentiatavhandling i socialt arbete.

Sammanfattning Mitt syfte med denna uppsats är att studera vad det finns för faktorer som påverkar sociala relationer i elevgrupper. Jag vill även ta reda på om lärare tycker att det är viktigt att upprätta goda sociala relationer bland elever och varför de i så fall anser det viktigt. För att få veta detta har jag gjort en empirisk kvalitativ studie där jag intervjuat lärare samt observerat elevgrupper. Jag har gjort min studie i grundskolans tidigare år. Undersökningen har resulterat i ett flertal olika faktorer som påverkar det sociala klimatet i elevgrupper både positivt och negativt. Bland annat har enskilda elever i elevgrupper stor betydelse för det sociala klimatet. Det har även visat sig att hemmet har en stor betydelse samt att läraren kan påverka klimatet i elevgrupper. Jag redovisar i uppsatsen flera faktorer utöver dessa som påverkar de sociala relationerna bland elever. Jag förklarar även varför dessa faktorer är främjande eller rubbande för det sociala klimatet. Alla lärare som ingått i min undersökning anser de sociala relationerna som ytterst viktiga att arbeta med i skolan. Genom mina intervjuer har jag bland annat fått veta att det är viktigt för att det övriga arbetet i skolan ska fungera. Jag redovisar i uppsatsen även fler anledningar till varför det viktigt att upprätta goda sociala relationer mellan elever.

Sociala medier på har det senaste decenniet exploderat på internet. Idag kan läsaren interagera med producenten till informationen på ett helt annat sätt än tidigare. Möjligheterna till att kommentera webbartiklar, deltaga i internetforum och lägga upp egna videos präglar numera vårt sätt att dels söka information, dels producera material. Sajter som exempelvis YouTube.com konkretiserar detta faktum genom att erbjuda dess användare en möjlighet att inte bara ta del av valfritt material, utan att påverka och förändra sidans prägel och vad den står för. Den övergripande problemställningen är följaktligen hur interaktivitet och informationssökande fungerar inom moderna sociala medier. Vi har valt att använda oss av webbsidorna YouTube.com och 11433.net som utgångspunkt i denna uppsats. Syftet med denna uppsats är således att undersöka hur privatpersoner konsumerar och reproducerar information inom två olika sociala medier. Ambitionen har varit att hitta en djup insikt hur unga människor använder sig av sociala medier i sitt vardagliga liv. Detta har vi gjort genom att tillämpa en kvalitativ intervjustudie som har bestått av en pilotintervju och två fokusgruppsintervjuer. Materialet från respondenterna analyseras sedan tematisk utifrån våra frågeställningar och vi som författare anser väsentligt i förhållande till ovan nämnda syfte. Våra data förankras i teoretiska ramar bestående av resonemang kring såväl kommunikationsprocesser och olika offentlighetsbegrepp, som teser rörande medieteknologins ständiga föränderlighet. Resultatet av vår analys var utan tvivel varierat, men diskussionerna som respondenterna förde handlade främst om det utbytet av tjänster som sker mellan användarna. De påpekade ofta att det var informationssökandet så allt som oftast låg till grund för deras nyttjande av webbplatserna. Variationen av producenter och material som cirkulerar fann de som huvudanledning till detta. De intressanta i detta är att respondenterna ofta upplevde att de avstod från interaktivitet även om de sociala medier de själva var en del av erbjöd just detta. Uppsatsen kom därför mer att handla om den vidgade distributionsprocess som sociala medier skapar, än den ökade produktiviteten hos deras användare.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för företagsbloggar och dess användningsområden. Vi vill även ge företag konkreta råd för framtagandet av en strategi inför skapandet av en företagsblogg. Vi har använt oss av en abduktiv ansats med kvalitativ metod för att angripa uppsatsens ämne. Vår teoretiska referensram består av litteratur, tidningsartiklar och vetenskapliga artiklar om bloggar och sociala medier. Vi har även använt oss av ett fåtal internetkällor. Vi har använt oss av primärkällor i form av intervjuer samt sekundärdata i form av ett seminarium.  Baserat på vår analys har vi formulerat råd som vi anser vara användbara för företag som är intresserade av att starta en företagsblogg. Råden fungerar bra som grund för att forma en strategi för bloggande.

No description available.

Denna undersökning syftar till att belysa vägledares och elevers tankar om möjligheter, begränsningar och etiska dilemman med vägledning via Internet. Arbetets mål har varit att försöka få fram svar som kan vara till nytta för den utveckling som webbaserad vägledning står inför. Den kvalitativa metoden har använts där enskilda intervjuer och en gruppdiskussion har genomförts. De forskningsfrågor som undersökningen vilar på har kunnat besvaras med hjälp av de svar informanterna gav. Här kunde man se att ämnet är relativt nytt och obeprövat. Det framgår tydligt att förutsättningarna för kommunikationen via nätet ser helt annorlunda ut jämfört med traditionell vägledning vilket ställer nya krav på kommunikatörerna. Slutsatserna som kan dras är att vägledningen via webben ses som ett komplement till traditionell vägledning. Alla är dock överens om att tekniken kan ge nya möjligheter och främja vägledningens utveckling och kanske kommer denna arbetsmetod vara alle mans vardag om några år.

Detta är en kvalitativ uppsats om hur lärare ser på sitt användande av sociala medier utifrån sin yrkesroll, samt hur de skiljer mellan rollerna som privatperson och yrkesverksam. Jag har även sett på hur relationen mellan lärare och elever ser ut på sociala medier, i synnerhet Facebook. Jag har gjort semistrukturerade intervjuer med 5 lärare på en skola, utifrån dessa samt Goffmans dramaturgiska teori ger jag svar på mitt syfte och problemställning. Det har framgått att informanterna får svårare att vara privata i och med användandet av sociala medier som Facebook samt att de är restriktiva i sitt användande på grund av pressen på att alltid vara bra förebilder. Informanterna har skapat egna tillvägagångssätt för att kunna separera på privatlivet och yrkesrollen.

The purpose of this study is to investigate how social media can affect and influence the B2B-relationship. Social media is now a widespread and accepted tool for communication in many B2C-companies; therefore we find it interesting to examine how social media can find its place in the communication mix of B2B-companies. We are also aiming to distinguish standards in how social media is practiced and discussed in the context of the B2B-market. We have applied a qualitative method for this study and we have interviewed seven respondents, which are experts in social media or working with market communication at B2B-companies in Sweden. During our study we have identified several comparable attributes within the B2B market and their opinions about how social media should be approach and adopt in the communication mix of the company.

Abstract Den här uppsatsen är en socialpsykologisk undersökning som ansluter sig till den social konstruktionistiska traditionen. Syftet är att undersöka vilka konstruktioner av måltiden och ätandet som individer och tidskrifter sluter sig till. Genom analys av informanters tal och texter i tidskrifter med mat som fokusområde har den första frågeställningen för avsikt att spåra vilka konstruktioner som finns kring måltid och ätande. Ytterligare en frågeställning var att finna identitetsmarkörer i informanternas tal i relation till deras matvanor och kostlivsstilar. Dessa har kommit att analyseras som subjektspositioner. För att tydligare visa på de versioner informanterna gett har tolkningsrepertoarer använts som analysverktyg. En av de konstruktioner som framträdde både hos informanterna samt i tidskrifterna är föreställningen om måltiden som social. Det vill säga att måltiden är en social handling då den, som det framkommer i det empiriska materialet, förväntas delas med andra.   Datainsamlingen har analyserats genom teorin att vi befinner oss i senmoderniteten där reflexivitet, valmöjlighet och livsstil är centrala begrepp. Identiteten i detta samhälle blir föränderlig och dynamisk och individualiteten är i fokus snarare än kollektivet. För att kunna fånga de sociala konstruktionerna valdes den diskursanalytiska grenen diskurspsykologi som metod då denna poängtera språket som en viktig komponent i hur olika versioner av verkligheten framställs.

Apoteket AB har sedan 1970 genom sitt avtal med staten haft ensamrätt på försäljning av läkemedel i Sverige. Detta monopol kommer att slopas år 2009, vilket innebär att Apoteket AB kan komma att konkurrera med andra aktörer om såväl kunder som arbetskraft. Den kommande konkurrensen påvisar vikten av att Apotekets anställda känner arbetstillfredsställelse och inte byter arbetsgivare när andra aktörer dyker upp på marknaden. Syftet med undersökningen var att ta reda på vilka faktorer som inverkar på de anställdas arbetstillfredsställelse vid undersökta apotek. Vidare undersöktes hur faktorernas inverkan skiljer sig på de undersökta apoteken samt skapar förutsättning för upplevd arbetstillfredsställelse. I undersökningen har vi avgränsat oss till fyra fallstudieenheter bestående av ett centrum- och tre samhällsapotek. För primärdatainsamlingen utfördes en enkätundersökning med apotekens anställda samt intervjuer med respektive apoteks- och apoteksområdeschef. I vår undersökning har vi kommit fram till att de faktorer som inverkade positivt på de anställdas arbetstillfredsställelse vid de fyra undersökta apoteken kan sammanfattas som: möjlighet att se resultat av sitt arbete, känna kontroll och ansvar över sin arbetssituation, ha en öppen kommunikation med sin chef, trivas på sin arbetsplats samt anse sig ha ett intressant och utmanande arbete. De faktorer som majoriteten av respondenterna var missnöjda med och inverkar därmed negativt på arbetstillfredsställelsen berör organisationens personalpolitik. Vissa skillnader påvisades i jämförelsen av undersökningens resultat från centrum- och samhällsapoteken. Resultatet har visat att respondenterna från samhällsapoteken har mer förutsättningar att känna arbetstillfredsställelse eftersom de var nöjda med fler faktorer som inverkar positivt på arbetstillfredsställelsen. Dessa faktorer berörde tillfredsställande kommunikation mellan medarbetare, informativt stöd, feedback angående arbetet samt förståelse för ledningens mål.