Det sociala perspektivet finns på samtliga nivåer inom samhällsplanering idag men är trots det underprioriterat ekonomiska och ekologiska aspekter. Denna uppsats syftar till att undersöka hur sociala perspektiv inkluderas i omfattande infrastrukturinvesteringar genom att titta på exemplet spårvägen i Uppsala. Utifrån relevant teoretisk bakgrund kring social hållbarhet inom transportplanering väljs fem centrala analysbegrepp ut, i form av tillgänglighet, hälsa, jämlikhet, jämställdhet och påverkan på lokalsamhälle. Begreppen används sedan för att med semistrukturerade intervjuer undersöka hur berörda offentliga tjänstepersoner tror att spårvägen kan komma att påverka utifrån ett socialt perspektiv. Undersökningen visar att man inom projektet i många av fallen har en uppfattning om hur spårvägen skulle kunna påverka men att man inte arbetar med flertalet av de sociala perspektiven i en uttalad kontext. Uppfattningen kring begreppen skiljer sig dock mellan de olika respondenterna, vilket kan leda till en otydlighet som kan påverka både arbetet och resultatet. Det framkommer också att valet av spårväg har många mervärden som likvärdiga alternativ inte kan stå för, många som har en positiv påverkan på stadsutveckling och därför indirekt på flertalet sociala frågor.

Sociala medier har på senaste fått ett uppsving i dagens samhälle. Det är allt fler individer som använder sig av sociala medier och det har visat sig vara unga kvinnor som är mest aktiva på nätet. Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse om unga kvinnor kan uppleva att deras självförtroende och syn på kroppsideal påverkas av sociala medier. Studien byggde på en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom fokusgrupper. Det var tre grupper som bestod av unga kvinnor i åldrarna 20-25 år, som var aktiva på sociala medier minst två timmar om dagen. Det var även ett krav att de skulle studera på universitetsnivå. Vi har fått fram resultatet genom att använda oss av en kvalitativ innehållsanalys med fyra passande teman. Av resultatet framgick det att unga kvinnors självförtroende och självkänsla blir påverkade, men inte lika mycket i äldre ålder som när de var yngre. Det framkom även att man jämfört sig med andra individer på sociala medier och påverkats av samhällets kroppsideal. / <p>2019-01-15</p>

Detta arbete har som syftet att ta reda på hur barn i åldrarna 7-11 år använder sig av de sociala medierna, i hur stor utsträckning och vad de har för erfarenheter av detta. Förutom det vill jag ta reda på hur de sociala medierna påverkar elevernas hälsa och mående i åldrarna som jag har valt att fokusera på. Jag är även intresserad av att ta reda på hur man arbetar och talar om de sociala medierna i skolan. Vad man ska tänka på och vad det kan finnas för fördelar och nackdelar med dessa. Det empiriska materialet består av en kvantitativ enkätundersökning med elever i en årskurs 3 samt 4 kvalitativa intervjuer med både lärare och kuratorer. Utifrån det resultatet som jag fått genom tidigare forskning, enkätundersökningen och intervjuerna så har jag kunnat se ett samband mellan användandet av sociala medier och barnens hälsa och mående. Barn är idag uppkopplade ca 2-3 timmar per dag och kan där ta del av otroligt mycket information. När det handlar om barn i de yngre åldrarna och utsatthet och nätmobbning så handlar det oftast om att det sker via spel, att barn får utstå elaka kommentarer från en motspelare. Det är också vanligare med enstaka, enskilda kommentarer istället för en långdragen, ständigt pågående nätmobbning. Lärare behöver bli mer uppdaterade om hur eleverna använder de sociala medierna och hur de kan arbeta med det i skolan. Sommaren 2018 träder en ny, uppdaterad läroplan i kraft och förhoppningsvis leder den till att ämnet tar mer plats i undervisningen och att lärare får möjligheten attutveckla sina kunskaper om detta.

No description available.

Denna studie har gjorts med syfte att se ifall Karlstad kommuns vision för grönområden i staden uppfylls av användarnas faktiska upplevelse. Här har författarna valt att undersöka en specifik park i Karlstad, Museiparken. I takt med urbaniseringsprocessen har samhällsplaneringen lagt ett stort fokus på att förtäta staden och med det finns en risk för att de gröna områdena inne i städerna exploateras av exempelvis bostäder. Det skapar en problematik när samhällsplaneringen idag ska främjas av en hållbar utveckling som ska sträcka sig generationer framåt. Forskning visar att människan mår bra av att vistas i det gröna och ha naturen nära, det främjar den fysiska- och psykiska hälsan. I vår samtid är en av de största livsstil sjukdomarna psykisk ohälsa och sjukdomar som är stressrelaterade. Studier visar att närhet till natur kan motverka detta samt hjälpa till vid en tillfriskningsprocess. För individer som bor i staden kan parken få en betydande plats i vardagens rekreationsmöjligheter. Uppsatsen fokuserar i stor utsträckning på hur de sociala värdena speglar sig i kommunens arbete kring grönstruktur och vad de har för betydelse för den enskilda individen. I resultatet från metoderna har det framgått att Karlstad kommun arbetar djupgående med en inriktning på grönområden och då med fokus på trivsel och upplevelse. Resultatet av arbetet gav en positiv bild av Karlstad kommuns arbete samt att de som använder parken finner den viktig utifrån ett socialt perspektiv.

Syftet med vår studie var att ta del av fritidslärarens uppfattningar kring inkludering av elever med diagnosen ADHD i fritidshemsverksamheten. Med begreppet uppfattningar fokuserade vi på fritidslärarnas egna individuella uppfattningar för att få konkreta svar och sedan se eventuella likheter och skillnader i deras individuella uppfattningar. Studien börjar med att förklara fritidshemmets grund och vad Skollagen (2010:800) och läroplanen Skolverket (2018) säger om inkludering av elever med särskilda behov. Detta för att förklara deras rätt till inkludering utifrån styrdokument. Tidigare forskning tas sedan upp i bakgrunden gällande inkludering av elever med särskilda behov och inkludering av elever med diagnosen ADHD i fritidshemsverksamheten. Vi har tagit del av åtta fritidslärares individuella uppfattningar kring hur de arbetar med inkludering av elever med diagnosen ADHD. Studien bygger på en kvalitativ metodansats med hjälp av semistrukturerade enskilda intervjuer. Resultatet kommer fram till hur viktig inkludering är för elever med ADHD utifrån fritidslärarnas individuella uppfattningar. I diskussionen kan vi se hur tidigare forskning kopplas ihop med informanternas svar utifrån tema och kategorier och tydligt se informanternas uppfattningar kring inkludering av elever med diagnosen ADHD. Diskussionen fokuserar på hur viktig inkludering är för elever med diagnosen ADHD för att de ska kunna utvecklas positivt utifrån fritidslärarnas uppfattningar kring inkludering. Slutsatser dras till att inkludering är viktig för elever med diagnosen ADHD för deras sociala utveckling, relationsskapande och inkludering i aktiviteter samt betydelsen av fritidslärarnas yrkesroll kring inkludering. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Modeindustrin står inför stora utmaningar som kräver en omställning till hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Modeindustrin är en industri som kräver otroliga mängder resurser samt har en negativ påverkan på både klimatet och människan. Vi ser förändringar i de rådande samhällstrenderna där fler konsumenter efterfrågar hållbara alternativ och visar en oro för framtidens klimat. Det krävs många åtgärder för att nå omställningen mot hållbar konsumtion och produktion inom modeindustrin. Denna studie kommer att undersöka en av de viktigaste åtgärderna, information. Det krävs mer lättillgänglig och tydlig information i syfte att möjliggöra för konsumenter att välja hållbara alternativ. Sociala medier är den hetaste trenden inom marknadskommunikation och utgör en plattform med outnyttjad potential för CSR-kommunikation. Med utgångspunkt i marknadsföring och kommunikation, undersöker denna studie om företag inom den svenska modeindustrin använder sociala medier för CSR-kommunikation. Utifrån tidigare forskning kunde vi identifiera ett forskningsgap mellan CSR-kommunikation och sociala medier. För att undersöka om och hur dessa ämnen kombineras har vi studerat respondenter från modeindustrin som har en direkt koppling till företagets CSR- och marknadsarbete. Vi har undersökt detta med forskningsfrågan: “Hur kommunicerar företag inom modeindustrin sitt CSR-arbete via sociala medier?” Tidigare forskning om CSR, CSR-kommunikation och sociala medier sammanställs i studiens teoretiska referensram. Utifrån detta konstrueras en konceptuell modell i syfte att ge läsaren en helhetssyn. De viktigaste delarna i den konceptuella modellen ligger vidare till grund för hur studiens intervjuguide utformats. Syftet med studien är att undersöka hur företag inom den svenska modeindustrin använder sociala medier som kommunikationsverktyg för CSR-arbete. Därmed undersöks också om företagen utnyttjar den potential sociala medier har inom CSR-kommunikation samt om de har strategier för detta. För att uppnå detta syfte utgår vi från en kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer. Studiens empiriska data består således av sju intervjuer som analyserats i relation till tidigare forskning. Studiens resultat visar att sociala medier är ett kommunikationsverktyg som till viss del används för att kommunicera CSR. Företagen utnyttjar dock inte potentialen som sociala medier erbjuder i form av relationsstärkande dialog och tvåvägskommunikation. Resultatet tyder på att de strategier som företagen tillämpar inte innehåller de aspekter som definierar en effektiv CSR-kommunikation.

En tydlig varumärkesidentitet är ett av kriterierna för ett starkt varumärke. Varumärkesidentiteten delas in i kärnidentitet och utvidgad identitet, där kärnidentiteten består av de kvaliteter och värderingar som utgör grunden för varumärket medan den utvidgade identiteten ska hjälpa till att kommunicera detta. Föreliggande arbete utfördes som en fallstudie på elitryttaren Annelie Eriksson med syfte att ta reda på hur Annelie kan använda bildspråk för att kommunicera kärnvärdena i identiteten och stärka sitt varumärke. Som en del i detta analyserades även hur andra elitidrottare profilerar sig på sociala medier. Forskningsresultaten visar att stillbilder är den vanligaste typen av media och att idrottaren förekommer på majoriteten av bilderna. Vidare läggs också stort fokus på själva sporten. Personliga bilder förekom relativt sällan men visade sig ändå ha stor inverkan på den sammantagna uppfattningen av idrottaren. För att Annelie Eriksson ska stärka sin varumärkesidentitet bör hennes bilder kommunicera självsäkerhet, kvinnlighet, fart eller något av hennes andra kärnvärden. Annelie själv verkar vara det bästa sättet att kommunicera kvinnlighet och självsäkerhet, samtidigt som hästar i fart är vad som får henne som idrottare att uppfattas som fartfylld och tuff. Inslag av mer personliga bilder kan bidra till autenticiteten, vilket på sikt kan stärka det personliga varumärket. Vidare verkar motivet i bilderna vara av större vikt än hur bilderna är komponerade. Undantaget är att bilderna ändå bör hålla en hög kvalitet.

There has been a change in society today towards a greater media usage. The use of social media is increasing and we are active in updating and sharing our everydaylife. ’What will happen’, ’what is happening’ and ’what has happended’ arepublished on social media. Which are the incentives for us to use social media? Which are the pros and cons in using social media? The objective with this dissertation is to exam what people experience by using Instagram and Snapchat. Which are the pros and cons with publishing posts and read what others are publishing? In this dissertation I have choosen to limit my scope to the media Instagram and Snapchat. The underlaying reasons for this is that Instagram is the most used social media in the everyday Swedish life and that Snapchat is a social media with 20% usage. I have used the ambition to find out what makes the use of Instagram and Snapchat interesting and what others experience with the use of these media.

Syftet med denna studie har varit att undersöka studenters erfarenheter av att använda sig av sociala medier för att ta stöd i sitt lärande. Då vi var intresserade av att studera deras upplevelser valde vi att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod med en semistrukturerad intervjuguide. Med hjälp av ett ändamåls- och snöbollsurval valde vi ut åtta informanter som vi ansåg var relevanta utifrån studiens syfte och frågeställning. Resultatet visade att studenter använde sig av sociala medier för att ta stöd i sitt lärande där de främst använde sig av Facebook och Youtube. Informanterna valde att använda sig av sociala medier både för att kommunicera med andra och för att ta hjälp av bilder och videofilmer. Kommunikation, diskussion och reflektion belyste de som positiva effekter medan distraktion och koncentrationssvårigheter var negativa. Utifrån det sociokulturella perspektivet kan resultatet tolkas som att lärande är någonting som sker både individuellt och genom ett socialt deltagande. Vi ville med denna studie belysa hur studenter tar till sig av andra metoder, istället för hur det vanligtvis ser ut, för att ta stöd i sitt lärande. Vår slutsats var således att studenter fann en relevans i att använda sig av sociala medier för att ta stöd i sitt lärande.