I denna uppsats har jag genom en kvalitativ analys av intervjuer utifrån en aktör, nätverksteori undersökt hur elever uppfattar den formativa bedömningen och IKT (informations- och kommunikationsteknik) på en gymnasieskola. Tidigare forskning inom formativ bedömning fokuserar främst på feedback. När det gäller både elevperspektiv och IKT finns det ett forskningsbehov. Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär och det var totalt nio stycken elever på nio olika nationella program på en svensk gymnasieskola som intervjuades. Det som kom fram i intervjuerna var att den strategi inom formativ bedömning som eleverna upplever påverkar dem starkast och även används mest av lärarna är feedback. Det handlade till exempel om att stärka positiv självbild och tydliggöra vad som är en bra prestation. När det gällde övriga strategier nämner eleverna att diskussioner är i viss mån positivt då det ger dem olika perspektiv. Eleverna tar även upp de skriftliga uppgifternas betydelse där de utrycker en önskan att dessa ska vara tydligare utformade.  Eleverna lyfter fram att de får ta ett stort eget ansvar men även här efterfrågade de större tydlighet och det finns ett behov att utveckla deras studieteknik så de kan ta ett större eget ansvar i en digital miljö. Det som eleverna såg som positivt med de digitala plattformarna var främst att det hjälpte dem i att ha ordning och struktur på uppgifter och material. Utifrån aktör- nätverksanalysen i studien framgår det att eleverna betonade lärarna som den viktigaste aktören för att förtydliga och förklara uppgifter samt för att komplettera den skriftliga feedbacken muntligt.

Sammanfattning Examensarbetet handlar om förskollärares arbete med socioemotionell utveckling i förskolan. Forskningen som jag har tagit del av kring ämnet tar upp vilka olika aspekter som är viktiga att ta hänsyn till när det gäller barns sociala och emotionella utveckling samt även hur olika anknytningsmönster påverkar barn i eller med svårigheter. Syfte Syftet med denna undersökning är att öka förståelsen för komplexiteten i arbetet med socioemotionell utveckling i förskolan. Metod Undersökningen består av en kvalitativ metod. Fyra pedagoger från fyra olika avdelningar på en förskola intervjuades. Resultat I resultatet framkommer det att förskollärarna upplever att det är en utmaning att arbeta med social och emotionell utveckling i förskolan. Resultatet visar att socioemotionell utveckling kan vara att ett barn är i svårigheter under en tid eller att ett barn har medfödda svårigheter. I resultatet framkommer komplexiteten i förskollärarens arbete med socioemotionell utveckling som bör ske på individnivå och på verksamhetsnivå. Förskollärarna anser att verksamheten ska erbjuda barn en trygg miljö för att skapa en trygg anknytning samt underlätta vistelsen i förskolan. I resultatet framkommer vikten av att se över hur verksamheten fungerar samt hur miljön är utformad. Förskollärarna menar att det är viktigt med en god föräldrasamverkan för att det gynnar barnets socioemotionella utveckling, fast ibland kan det vara svårt att nå fram till föräldrarna. Ett barn med sociala och emotionella svårigheter hamnar lättare i konflikt med andra barn, de blir lättare aggressiva eller inåtvända. Förskollärarna anser att barn med sociala och emotionella svårigheter ofta har ett avvikande beteende som kan upplevas vara utanför normen och det ”normala” för hur ett barn ska fungera i samspelet med andra barn. Förskollärarna menar att alla barn behöver känna samhörighet, delaktighet och bli inkluderade i barngruppen. I resultatet framkommer även det kan vara en tillfällig störning hos det enskilda barnet i svårigheter och att det är viktigt att ta reda på vad det är som orsakar beteendet. Förskollärarna anser också att alla barn ska observeras för att få en tydligare förståelse för barns beteendemönster.

Syftet med denna uppsats var att se hur influencers gör sin roll på instagram genom intrycksstyrning. Detta gjordes genom en netnografisk metod. Där observationer av 12 olika influencers har gjorts. Sex influencers studerades vardera inom genren mode respektive fitness. Dessa observationer utfördes som en passiv observation med en checklista till hands. Ingen kontakt har gjorts med de som observerats. De teorier som använts är Goffmans (2009) dramaturgiska perspektiv, med en särskild inriktning på delarna inramning, personlig fasad och intrycksstyrning. För att kombinera intrycksstyrning med rådande normer för att öka förutsägbarheten hos aktören för publiken så kombinerades även Goffmans (1976) studier om kön och reklam med Hirdmans (2006, 2010) studier om hur kön, främst unga män och kvinnor, porträtteras och porträtterar sig själva i bild. Arbetets huvudresultat är att influencers ofta följer de rådande normer kring hur unga män och kvinnor normativt porträtteras i bild i den västerländska kulturen. Undantag förekommer under genren fitness hos kvinnorna, där det inte är ovanligt att kombination av rådande normer för hur män porträtteras och hur unga kvinnor porträtteras. Detta innebär att männen ofta har en mer distanserad bild till den som observerar genom deras bilder, vilket ofta gör att de porträtteras som om man får se deras liv genom ett fönster. Medan de observerade kvinnorna tenderar att ha en mer inbjudande porträttering för de som ser deras bilder, där kvinnan i bild och text är mer inbjudande till den publik den har. Så influencerns användning av intrycksstyrning går i linje med de normer och förväntningar som finns hos influencern i enlighet med Goffmans (1976) och Hirdmans (2006:2010) fynd i hur kön porträtteras och porträtterar sig självt i olika medier.

When the French government decided to raise the fuel taxes hundreds of thousands of Frenchmen gathered to protest around the country, and the movement of the Yellow Vests was created. As the internal communication mainly took place over the internet, it allowed a leaderless structure where a large number of participants quickly mobilized. Researchers in the field of social movements argue that the formation of collective actions are fundamental for the survival of a movement. In this thesis, quotes from the Yellow Vests are studied as a form of opposition with the aim of investigating changes over time. By creating a tool of analyzing opposition from social movements, a quantitative content analysis is used to study 216 quotes of Yellow Vests in two French newspapers. The results imply that the news reporting of the Yellow describes the movement as having a relatively united external agenda with the desire to gain more direct influence over politics with the purpose of reducing the gap between the peopleand the elite. However, this agenda is given less attention as time passes. Instead, the focus shifts to dealing with questions about the use of violence and the role of leadership internally. This may indicate a weakening of the movement, yet there is still a maintenance of a strong willpower to continue mobilizing.

Syfte och frågeställningar Studien syftar till att undersöka gymnasielever och deras syn på de kroppsideal de möter i sociala medier. Studien syftar även till att undersöka elevers erfarenheter om och hur undervisningen i idrott och hälsa behandlar sociala mediers framställningar av kroppsideal. Utifrån syftet ställs följande frågeställningar: Vilka kroppar exponeras i sociala medier enligt gymnasieelever? Påverkar exponeringen från sociala medier gymnasieelevers kroppsuppfattning och i så fall på vilket sätt? Upplever gymnasieelever att exponeringen av kroppsideal i sociala medier tas upp och bearbetas i undervisningen i ämnet idrott och hälsa? Metod Tre fokusgruppsintervjuer genomfördes på gymnasielever i Stockholms län. Intervjuerna har analyserats genom en tematisk analys där resultatet har kategoriserats utifrån bestämda teman. Resultat Intervjuerna påvisade att exponeringen från bilder av kroppsideal på sociala medier i stor utsträckning påverkar ungdomar samt att det på olika sätt kan leda till konsekvenser. Vidare verkar det vara ett ämne som varken diskuteras eller behandlas inom skolan i ämnet idrott och hälsa trots att det står med i läroplanen. Slutsats I studien framkommer det att sociala medier förmedlar ett kroppsideal som för många är långt ifrån hur ens egen kropp ser ut. Ett ouppnåeligt ideal skapas där föreställningar och attityder till de kroppar som inte ser ut som idealet påverkar ungdomar som i värsta fall kan leda till negativa konsekvenser. Detta är vad det verkar inget som behandlas speciellt mycket inom skolan och det finns definitivt en lucka att fylla då det står med i läroplanen för både grundskolan och gymnasiet. / Intention and questions The intention of the study is to investigate the ideal body that upper secondary school students come across in social media. The study also aims to inquire students experiences on how the subject of physical education and health takes discussing in body images and ideal in social media. From the purpose of the study, these questions formulations are presented. Which types of bodies are exposed in social media according to the students? Do the exposure from social media affect the student own body image linked to physical training, if yes, in what way? Do the students experience the exposure of physical training and body image in social medias are adapted and worked on in the pedagogy subject of physical education and health? Method Three focus group interviews were implemented on secondary school students in the district of Stockholm. The interviews have been analysed through a thematic analysis and the results have been categorised according to pre-arranged themes. Results The interviews illuminated that the exposure of images of the ideal body in social media effects youths to a great extent and can lead to consequences. Further on this seems to be a subject that is not discussed or dealt with in school, particularly not in the subject of physical education and health even though it is a part of the curriculum. Conclusion In the study it seems to emerge that social media is transmitting a body image that seems far away from how your own body appears. An unachievable ideal is created where conceptions and attitudes to the bodies that does not look like the ideal effects youths which in worst cases can lead to very damaging consequences. This seems particularly to be something that is not of high priority in school and there is definitely a gap to fill since it is a part of the curriculum in both elementary and upper secondary school.

Självbestämmanderätt är en central aspekt i socialtjänstlagen. Denna rättär mycket viktigt speciellt inom vård och omsorg då en människas liv påverkas i så stor utsträckning. Även om självbestämmanderätt finns reglerat i lagstiftning och riktlinjer, säger det inget om hur dessa mål om självbestämmande och värdighet ska förstås i praktiken. Ofta förutsättsen viss aktivitet hos de äldre för att kunna kräva en god omsorg, men äldre kan inte alltid vara dirigenter i sina egna liv då de har funktionedsättningar och är beroende av samhällets insatser. Därför är det mycket viktigt att äldre människor kan få god vård från omsorgspersonal på äldreboenden. God vård innefattar också den sociala aspekten.Sociala aspekten i ett äldres liv är mycket viktigt, syftet med uppsatsen är att studera betydelser av sociala aktiviteter för äldre som bor på äldreboende utifrånprofessionella perspektiv samt äldres syn på dessa.Äldres funktionsnedsättningar påverkar deras fysiska, psykiska och sociala liv.Delaktighet i olika sociala aktiviteter kan vara hjälpsamt mot social isolering och ensamhet genom att det skapar socialt välbefinnande. Tidigare forskningen inriktar sig mest på äldres fysiska och psykiska välbefinnande som grundar sig på aktivitet.Eftersom fokus varatt undersöka hur individer ser på sociala aktiviteter så valde jag att genomföra en kvalitativ studie. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med tre undersköterskor, en aktivitetssamordnare, en enhetschef och två äldre kvinnor.Resultat av undersökningen visar att för att ha en bra aktivitet på äldreboende krävs resurser i flera former. Flera äldreboenden saknar en aktivitetssamordnare och i vissa fall när det finns aktivitetssamordnare finns det däremot inget tillräckligt stöd med fler resurser (personal) som kan hjälpa till så attaktiviteterna kan genomföras. Den strama budgeten medför brist av personal.Personalens förhållningssätt till aktiviteterna och de äldres välmående är också en viktig aspekt.Man ska också fundera på vad som är bra aktiviteter, vilka aktiviteter som är anpassadeför de boende. Individanpassade aktiviteter är viktigt för äldres sociala välmående eftersom aktiviteterna fyller ett syfte i de äldres vardag.

The aim of this study is to examine music teachers experiences of including students with different varieties of disabilities. Furthermore, the teachers attitudes towards inclusion and the adjustments necessary is looked into. Furthermore, study is conducted through the social model of disability, which derives from the notion that society creates physical obstacles and inhibitive attitudes for disabled individuals. The result make visible that music teachers are very much aware about students’ different needs. The teachers experience that the adjustments are mostly adequate. However, they do experience that the adjustments in some cases are not enough. This means that the music teachers attitudes towards inclusion and adjustments for the students in need are both positive and negative. Contributing factors to the negative attitudes are for instance students lack of commitment, extroverted and disturbing students as well as the teachers think they do not have enough time in relations to the number of pupils attending their classes. In conclusion, the pre-conditions which the music teachers have is of great importance for the teachers to be able to fulfill the students’ special needs. Furthermore, it shows that the teacher to student relations are essential for the function of the inclusion-process.

The study investigates whether it is possible to drive sales-oriented marketing for B2C companies in social media through data-driven marketing, and thus increasing the relevance of the ads. The study has had an experimental approach where hypotheses are tested from a company towards a target group of just over 480 000 people in the Småland region. Two separate marketing campaigns were run on Facebook and Instagram where the fundamental difference between the two was the strategic arrangement. The experimental design included a campaign, containing three separate ads, where strategy and target group segmentation were based on the "The purchasing funnel" model. The result of the campaign, as part of the study's experiments, was then compared against the campaign run without strategy or audience segmentation. This showed a final result just over 20 times better than the previous campaign and a ROAS (return of ad spent) of 25.

Studien visar att Sundsvalls stad har brister i att kommunicera staden som varumärke. De har dock en bra grund att framåt utveckla och stärka varumärket. I dagslägets saknas dock de grundpelare som behövs för detta. Att det saknas ett grundligt varumärkesarbete påverkar därmed även hur staden kommuniceras på Facebook.

I denna studie har vi undersökt hur unga män hanterar känslor i form av ilska, sorg och rädsla. Områden som studien har fokuserat på är i vilka situationer de unga männen visar känslor, hur de upplever att det är att visa känslor samt hur de upplever stödet från sin sociala omgivning när de visar dessa känslor. Studien består av fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med unga män från en kommun i Norrbottens län som sedan bearbetats genom konventionell kvalitativ innehållsanalys. De teoretiska perspektiven som studien utgår från är genusteori och emotionsteori. Resultatet av studien visade att majoriteten av de unga männen uttrycker känslor som ilska, sorg och rädsla i lägre utsträckning än vad de själv anser att de borde. En del känslor framhölls vara enklare att hantera än andra, detta visade sig ha ett samband med att vara man utifrån tillskrivna sociala normer sett ur genusteori. Olika sociala sammanhang i olika situationer visade sig också ha betydelse för de unga männens hantering av känslor och om de agerade ut dessa känslor. Genomgående i studien har det framkommit att genus, normer och sociala sammanhang har haft stor betydelse för de unga männens sätt att hantera känslor.