Syftet med denna studie var att få djupare insikt i var andraspråkselever möter det svenska språket, hureleverna ser på sin förmåga att lära sig svenska och vad som motiverar eleverna till att lära sig svenska.Detta undersöktes genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med två andraspråkselever i en skola inorra Sverige, och analyserades med hjälp av den sociokulturella teorin och Self Determination Theory.Resultaten visade att hur ofta andraspråkseleverna möter det svenska språket kan ha en inverkan på derasspråkinlärning. Resultatet visade också att elevernas syn på sin egen svenska språkförmåga är baserad påderas motivation till att lära sig svenska. Fallstudien visade även att, åtminstone i detta fall, fullständigintern motivation kan ha en negativ påverkan på språkinlärningen, då det inte finns någon yttre faktor sommotiverar eleven att lära sig språket inom en begränsad tidsram.

Syftet med studien var att synliggöra och identifiera hur verksamma fritidslärare förhåller sig till samt arbetar med digitala verktyg och sociala medier. Vidare så var syftet även att synliggöra vilka effekter som fritidslärarna anser att dessa verktyg och medier kan ha på elevernas lärande.  Den metod som använts till studien har varit forskningsintervjuer, detta för att ta reda på hur det valda ämnet, digitala verktyg och sociala medier, tolkas och förstås utifrån de intervjuades egna perspektiv. Studien bygger på intervjuer gjorda på fem fritidshem med fem olika fritidslärare.   Det resultat som framkommit har varit att de flesta av de intervjuade fritidslärarna har ställt sig positivt till digitala verktyg och sociala medier inom den pedagogiska verksamheten. De anser att elevernas sociala kompetens utvecklas, att eleverna inkluderas i varandras lärande samt att lärandet blir roligare via dessa verktyg och medier. Men det har även nämnts vissa negativa effekter av dessa digitala verktyg och sociala medier. Att eleverna kan bli exkluderade från övriga elevgruppen om hen inte har tillgång till dessa verktyg och medier. En fritidslärare nämnde även att dessa verktyg och medier kan framkalla negativt beteende, främst hos pojkar i form av bråk och slagsmål.

This study analyses how young women present themselves on social media, using Facebook and Instagram as their main networking tools. The purpose of this study is to find out how these women use social media, how they motivate their choice between Facebook and Instagram, how Facebook and Instagram create the needs for these women, and how these women decide the difference between Facebook and Instagram. Previous surveys from earlier studies regarding this topic have been collected trough books and internet. Semistructured qualitative analysis was used in this study to collect data from these women. The collected data gave a result that acknowledgement became a common endeavour of all the 7 respondents. Social media can contribute to something positive, such as keeping in touch with their loved ones, enhancing the self-confidence of individuals, and providing important information. Depending on the function of a social media, different individuals are turning to these social media to meet different needs.

För att besvara mina frågeställningar om och i vilken omfattning kränkning via internet och sociala medier som verktyg förekommer i skolmiljö, gjorde jag en undersökning bland elever i mellan- och högstadiemiljö i form av en enkät. För att utveckla en förståelse för fenomenet har även intervjuer med skolpersonal genomförts. De flesta eleverna och deras lärare var eniga om att mobiltelefoner används som ett redskap vid kränkning, men var osäkra på hur pass utbrett detta är.  Resultaten tyder dock på att många elever blir kränkta i skolan genom internet och sociala medier. I min studie hade 25 % av eleverna upplevt obehag till följd av någon annans användning av mobiltelefonen. Pojkarna i studien kränktes i högre utsträckning än flickorna, vilket är motstridigt med tidigare forskning. Pojkarna uppgav sig även publicera mer på internet och deras föräldrar visste i lägre grad vad de gjorde på internet. Idag är eleverna aldrig fredade från kränkningar och hot, få elever i min undersökning stängde av telefonen ens på natten. Anvarsfrågan är otydlig, ligger den hos hemmet eller skolan? Detta avspeglas i intervjuerna av skolpersonalen som upplever mobiltelefoner som ett problem i skolan och reglerna som luddiga. Dessutom upplever jag att skolpersonalen efterfrågar föräldrarnas ansvar i frågan då de flesta kränkningarna sker utanför skolan. Det finns inga tydliga gränser och det krävs att vuxna hänger med i den tekniska utvecklingen för att förstå och skydda dagens unga.

Det finns många människor i samhället som har en svag anknytning till arbetsmarknaden. Sociala företag är en form av verksamhet som arbetar för att bemöta dessa problem genom att integrera människor till både samhället och arbetsmarknaden. Denna kvalitativa fallstudie syftar till att fördjupa förståelsen för sysselsättningens betydelse genom att undersöka erfarenheter som individer fått på ett socialt företag. Bronfenbrenners bioekologiska modell för mänsklig utveckling och Antonovskys känsla av sammanhang har använts för att analysera individernas erfarenheter med ett fokus på utveckling och sysselsättningens betydelse. Datamaterialet består av en blandning av semistrukturerade intervjuer, observationer och dokument och har insamlats under totalt fyra dagar i verksamheten. Studien tyder på att en meningsfull sysselsättning har positiva effekter för individer oavsett om de får sin försörjning från det sociala företaget eller annat håll. För vissa individer blir det sociala företaget ett steg mot den öppna arbetsmarknaden. För andra individer är det en meningsfull tillvaro som kan tänkas bevara hälsa och förhindra återfall i missbruk. Trots att sysselsättning på det sociala företaget inte erbjuder en långsiktig trygghet uttrycker intervjupersonerna en rad olika positiva effekter som sträcker sig från bland annat stärkt självförtroende till förbättrad språklig förmåga. Några av de faktorer som tycks vara betydelsefulla för utvecklingen är stort inflytande över den egna arbetsbelastningen och arbetsuppgifterna, låg grad av kontrollerande inslag från verksamheten, samt en öppen och tillåtande arbetsmiljö.

This paper discusses how six Swedish children experienced childhood growing up with a priest as a parent. The study investigates what factors might have affected the childrens religiosity and personal life. The study uses the socialization theory and the concepts of identity and social reproduction in order to answer the research questions. Semi-structured interviews have been used in this study. The results of this study showed that the occupation of their parents had no significant impact on the religiosity of the respondents. All of the interviewees went to church as children, but it did not mean they all committed to being Christians for the rest of their life. Previous research indicated that priest children were more likely to grow up to be priests. This research indicates that this is not always the case, based on the respondents. The study concludes that the priest children experienced that they did not receive specific roles or identities, its already been assigned by the society due to the occupation of the parents as priests. Even in adulthood, they were still referred to as priest children, and the priest children do not want to become priests because they missed their parents enormously since their parents were constantly working and were rarely around during their childhood.

Social media play a significant role in people’s daily communication and life. Even companies use them to reach a broader audience. This study aims to explore if Snapchat can be a useful platform for companies in their strategic communication, especially regarding corporate branding. Snapchat is the fastest growing social media today and they use content in a completely different way than other major social medias. This paper will show how Arla Sweden is using Snapchat to communicate with a specific target group, create engagement and strengthen brand identity. The study focuses on how users understand Arla´s content and is divided into two parts, where two qualitative methods are used. The first part focuses on Arla´s use of Snapchat and is conducted by an interview with an expert from Arla´s social media department. The second one aims to understand the user experience and is collected through four focus group interviews. The study is based on theories about corporate branding and Stuart Hall´s theory of encoding/decoding. The result shows that the users are critical to companies using Snapchat. The users view Snapchat as a private medium for friends and are negative to companies using it as a marketing tool. However, the study shows a positive result regarding users’ first experience with Arla´s content. The conclusion is that Snapchat can be used for corporate branding as long as companies make sure that the content is interesting enough for the target group.

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att belysa innebörden av sorgeprocessen och betydelsen av sociala relationer hos en grupp personer som förlorat sin livspartner. Empirin har tolkats utifrån den kunskapssociologiska teorin av Berger och Luckmann (2011) och visar att de efterlevandes sorgeprocess innebär en livsomställning i form av en växlingsprocess vilken föregås av en resocialisation. I livsomställningen sker en växling mellan den efterlevandes tidigare liv och det nya livet som innebär att den sorgdrabbade individen behöver hitta ett nytt perspektiv på sin nya tillvaro som kräver en omtolkning av såväl sina sociala relationer som sin identitet. Resultatet visar att sorgeprocessen är en omfattande och komplex livsomställningsprocess i vilken sociala relationer har en avgörande roll eftersom anpassningen till de efterlevandes nya verklighet sker i relation till såväl andra människor som i relation till sig själva. Livsomställningen som den efterlevande genomgår i sorgeprocessen kan skildras som ett byte av världar där det sker en växling mellan livet före och efter dödsfallet (jfr. Berger & Luckmann, 2011).

En stark tradition vid Uppsalas studentnationer är att hålla så kallade sittningar, det vill säga sittande middagar. På dessa sittningar har den unisona sången en stark ställning. I det här arbetet har jag utfört deltagarobservationer på tre olika sittningar vid tre olika studentnationer. Detta i syfte att öka kunskapen om den unisona sångens roll i sociala relationer. Genom att anlägga ett ANT-perspektiv (aktörs-nätverksteorin) har jag betraktat sången som en icke-mänsklig aktör bland de mänskliga aktörerna i ett nätverk där samtliga aktörer definieras av att de har agens, vilket innebär att de har en påverkande roll.  Jag har sedan utifrån teoretiska utgångspunkter diskuterat kring aktörernas habitus och kapital. Min undersökning har visat att den unisona sångens roll utgör en central del i studenternas socialisationsprocess och hur den unisona sången och sittningsdeltagarna interagerar med varandra.

No description available.