The purpose of this paper is to investigate how tourist agencies in rural areas work with their information channels for the place marketing of their destinations and brand management. By means of information channels we mean the tourist agencies' social media, their own website and printed materials. The questions asked in this paper are: How do the tourist agencies work with the destination's brand through the website and in social media such as Instagram and Facebook, and How do tourist agencies work with the image of the destination from visitors and the local in their social channels. The essay is based on a social constructivist point of view, since it is about the work of the tourist agencies about shaping the destination's brand and the place marketing that serves to create an idea of the place and its values. The conclusion of this study is that through social constructivism we were able to conclude that there are several decisive factors that affect the work of the tourist agencies with the location marketing and the brand than visitors and residents. The information collected gave more information than what was requested.

The aim of this study is to investigate the significance of site for the Umeå University students’ environmentally friendly behavior, by studying their environmental awareness, social norms and whether they use compensatory beliefs at home or during their vacation.   The result of this study shows that the majority of the students are considered highly environmentally conscious as they show high awareness about the global environmental issues of climate change as well as the negative effects of carbon dioxide from transports and the usage of plastic products. Only a minority of the students showed a significant value of the usage of compensatory beliefs during their vacation, these students also showed a lower environmentally issue awareness.    The social norm among the student’s family and friends shows an acceptance and usage of plastic products and transports as car in their everyday life and flights and plastic products during the holidays. Even though the study presents that the students are environmentally conscious, the results also presents that they travel on holidays a couple of times per year and doing so most frequently with the usage of flights.

Syftet med den föreliggande studien är att fördjupa kunskapen om hur verksamma lärare i årskurs 1–3 uppfattar källkritik i SO-undervisningen. Denna studie har gjorts utifrån en kvalitativ ansats med utgångspunkt i ett pragmatiskt perspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer med nio årskurs 1–3-lärare framkom det hur de upplever att arbetet med källkritik blir en del av SOundervisningen samt vilka möjligheter respektive svårigheter de upplever med arbetet. I resultatet identifierar vi att källkritik berörs dagligen i och utanför undervisningen. Lärare i årskurs 1–3 upplever området som viktigt och att elevernas erfarenheter bör kopplas in i kunskapsinlärningen. Möjligheten med arbetet inom källkritik är att elever erövrar kunskaper inom området för att bli aktiva samhällsmedborgare med en källkritisk förmåga. Den viktigaste svårigheten som upplevs för lärarna är att få alla elever att förstå skillnaden mellan vad som är sant och falskt samt hur källor ska användas i undervisningen.

Syftet med denna studie har varit att belysa hur sociala medier bidrar till att forma unga kvinnorsidentitet med fokus på följande frågeställningar: Hur upplever unga kvinnor att sociala medier påverkar dem, hur framställer sig unga kvinnor på sociala medier och hur väl upplever unga kvinnor att deras identitet på sociala medier speglar dem när de är offline. Studiens teoretiska ramverk har utgått ifrån Ervin Goffmans (2014) dramaturgiska perspektiv samt Judith Butlers(2007) performativitetsteori. Den metod som legat till grund för att uppfylla studiens syfte har utgått från ett netnografiskt tillvägagångssätt i form av kvalitativa intervjuer samtnätobservationer. Studiens resultat visar på att sociala medier har en påverkan på unga kvinnors identitetsskapande. Detta utifrån det genomgående tema som till synes verkar vara en oskriven regel i hur unga kvinnors representation på sociala medier bör se ut. Temat framgår främst genom den representation som sker på Instagram i form av bilder samt utifrån det perspektiv Snapchat visar, där individen utför ett handlande som nästintill verkar tvunget. Uppfattningenär att detta beteende på lång sikt kan skapa problem för individen att uttrycka sin egen identitet, då individen snarare följer ett normativt beteende över vilken identitet som bör uppvisas. Det går att konstatera efter kopplingar gjorda till Ervin Goffmans (2014) teori om det dramaturgiska perspektivet att individen spelar olika rollframträdanden i olika sociala situationer i livet, vilket även deltagarna bekräftar då deras identitet skiljer sig i sin representation online respektive offline. Ämnet för studien är aktuellt och viktigt, då sociala medier endast funnits sedan 90-talet men på denna korta tid blivit något var och varannan individ använder dagligen och ser som en självklar del av livet. Med tanke på det resultat som framkommit anser jag vikten av att lyfta detta ämne för att se över de konsekvenser användandet av sociala medier kan bidra till, främst hos den yngre generationen när det kommer till skapandet av sin identitet och individens välmående.

Uppsatsen undersöker och analyserar hur barn i mellanstadiet använder och upplever sin skolgård. Material har samlats in genom observationer och kvalitativa intervjuer med 22 elever från två skolor i södra Stockholm och sedan analyserats utifrån ett genusperspektiv. Hur eleverna använder och upplever platser på skolgården beror bland annat på sociala konstruktioner som genus och ålder och visar sig genom homogena grupper på olika platser, vilket eleverna också berättar om. Utöver elevernas sociala nätverk och gruppindelningar som påverkar deras användning av platsen, beror användandet även av regler skapade av vuxna. Dessa faktorer påverkar elevers platskänsla på individuell och kollektiv nivå. Studien visar att elever avstår från vissa aktiviteter och därmed platser på skolgården. Genom att ha bestämda platser för olika aktiviteter, som tilltalar och utförs av majoriteten flickor eller pojkar, skapas genderiserade platser. Syftet är att uppmärksamma hur elever upplever och använder sin skolgård och de skillnader som skapas genom konstruktioner av genus, och på så sätt identifiera möjligheter att motverka dessa. Detta för att alla barn ska ha samma rättigheter och möjligheter till alla platser på skolgården och till alla de lekar och aktiviteter som sker där.

Sociala medier som datorförmedlad kommunikationsform online har 83 procent av den svenska befolkningen tagit sig an. Denna kommunikationsform har förändrat sättet som individer inte-ragerar med varandra samt hur de väljer att presentera sig själva. Att visa ”vem man är” har blivit en central del i människors liv då deinte lägre föds in i en gemenskap eller klass. I och med att vara uppkopplad på sociala medier och ständigt presentera sig själv genom inlägg i form av text eller bild kan individer förkroppsliga självet, som i sin tur gör att personer kan hitta gemenskaper med likasinnade presentationer. Med dessa gemenskaper och grupperingar som skapas på dessa plattformar följer både positivitet och negativitet genom exempelvis att ständigt jämföra sig själv med övriga ”gruppmedlemmar” och på så sätt möjligen känna att vem man är eller det man gör inte duger till eller måste ändrats på. Denna uppsats har för avsikt att påvisa hur sociala medier skapar möjligheter till ett identitetsskapande och varför är det viktigt för många av dagens yngre människor att presentera sig själva på ett tillrättalagt sätt genom dessa plattformar.För att ta reda på detta användes ett kvalitativt angreppssätt med fyra respondenter, två tjejer respektive två killar. Gemensamt för alla respondenter var att de studerade på Luleå Tekniska Universitet samt att personerna var mellan åldrarna 20 –30år. Ur intervjuerna tematiserades jämförelse, kommunikation, kultur, fasad och grupptryckfram, dessa har i sin tur fungerat som övergripande teman som vidare beskrivs och fördjupas i resultatet. Trots att fenomenet är en individuell tolkning visade resultatet och analysen att det finns en rödtråd i hur personerna valde att konstruera deras online-identitet genom att vara noggrann med iscensättningen av inläggens struktur. Det vill säga att texten eller bilderna var väl planerade hur de skulle utformas för att förmedla rätt mening som i sin tur ska reflektera tillbaka på individen själv. Samt genom att presentera sig själv med sociala medier som verktyg och på detta sätt kunde individer mäta sin egen relevans när de befann sig inom en grupp, vilket visades vara oerhört viktigt för alla re-spondenter–att vara relevant som individ i dagens samhälle.Vad detta grundar sig i och hur detta tolkas av mig som författare presenteras i den slutgiltiga diskussionen

Rasten är en outnyttjad lärmiljö inom skoldagen. Där har elever genom tiderna lämnats åt sitt öde. De ska klara social interaktion, undvika kränkande behandlingar och få tid till rekreation. Många skolor har rastverksamhet för att skapa en bättre miljö på rasterna.Syftet med den här studien var att undersöka elevernas egna uppfattning av rastverksamhetens påverkan vilket även var studiens frågeställning. Studien är skriven utifrån ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt utifrån Vygotskijs teori. Han menar att människor lär genom interaktion med varandra. Studiens undersökningsmetod är kvalitativ analys, inspirerad av fenomenologisk metodansats. Datainsamlingen bestod av observationer och semistrukturerade intervjuer med fokusgrupper.De slutsatser som studien lägger fram är att eleverna ser en påverkan av rastverksamheten. Dom såg tre sätt att påverkas: fysisk, emotionell och kognitiv. Men den som för eleverna var lättast att uppmärksamma var den fysiska påverkan. Den emotionella påverkan som egentligen var större var de inte medvetna om men nämnde den på många olika vis.Studien påvisar att man ska ta tillvara på rasten som lärtillfälle, med vuxna som är där och observerar och ger eleverna vägledning och flikar in, då eleven/eleverna behöver stöttning. Vidare forskning från studien kan vara hur skolor arbetar med rastverksamhet kopplat till syfte och mål samt hur stöd för verksamheten ser ut från ledning.

Bakgrund: Ätstörningar är ett växande problem som kan leda till dödsfall. Anledningen till ökningen kan bero på användning av sociala medier. Ätstörningar drabbar oftast unga kvinnor men förekommer hos män och kvinnor i olika åldrar. Det kan ta lång tid innan personer med ätstörningar söker vård på grund av bristande sjukdomsinsikt. De känner ofta skam och att ingen förstår dem. Primärvården är oftast den första kontakten med sjukvården och där bör symtomen upptäckas för att patienten ska få rätt vård. Det första mötet med vården kan vara avgörande för tillfrisknandet. Syfte: Att beskriva hur personer med ätstörning upplever bemötande från vårdpersonal inom hälso- och sjukvården samt att belysa sociala mediers inverkan på ätstörningar. Metod: En litteraturöversikt som är grundad på 17 artiklar. Resultat: God kunskap från vårdpersonalen gav tillit. Dömande som värderande kommentarer om utseende och vikt och förminskande bemötande upplevdes negativt, medan empati, medlidande och uppmuntring hjälpte. Det var viktigt att sjuksköterskor satte tydliga regler, men samtidigt var förstående och hade en öppen dialog. Det fanns ett samband mellan användning av sociala medier och ätstörningar. Bild- och videobaserade sociala medier var mest förknippade med ätstörningssymtom. Slutsats: Bra bemötande samt kunskap hos vårdpersonalen är avgörande för att personer med ätstörningar ska känna sig tryggare. Personer med hög användning av sociala medier kan ha en ökad risk att insjukna i ätstörningar.

Introduktion: Idag blir allt fler människor mindre fysiskt aktiva, trots detta ökar utvecklingen av träningsberoende. Fysioterapeuter kan träffa personer med träningsberoende genom att de fått en skada på grund av sitt beteende. Därmed är det viktigt att fysioterapeuter har kunskap om träningsberoende och dess drivkraft. Användningen av sociala medier har ökat markant de senaste åren. En trend som ökat på Instagram är publicering av träningsrelaterade bilder. Publicering av sådana bilder, ökar pressen hos användaren på hur man bör se ut, vilket medför missnöje, ångest och andra negativa tankar. Syfte: Studiens syfte var att kartlägga samband mellan användningen av Instagram i relation till träningsberoende, träningsvanor och ortorexia nervosa bland aktiva unga vuxna mellan 18-24 år. Metod: En webbenkätundersökning gjordes för att besvara syftet. Enkäten skapades med inspiration från olika mätinstrument: IPAQ, EAI och ORTO-15. 47 svar analyserades. Resultat: Det fanns en koppling mellan mer användningstid och att följa träningskonton på Instagram, i relation till hög risk att utveckla träningsberoende. Det fanns också en korrelation mellan fler antal träningstimmar och risken att utveckla träningsberoende. Ingen korrelation visades mellan antalet träningstimmar och risken att utveckla ortorexia nervosa. Kvinnor hade högre risk att utveckla träningsberoende medan män hade högre risk att utveckla ortorexia nervosa. Konklusion: Koppling fanns mellan variablerna: användning av Instagram, risk att utveckla träningsberoende, träningsvanor och risk att utveckla ortorexia nervosa. Denna studies resultat kan vara påverkat då ett litet urval studerats. Mer forskning behövs inom området.

Sociala medier blir allt mer vanligt och används dagligen av miljontals användare. Sociala medier tillåter användare att enkelt kommunicera med varandra och utbyta innehåll i form av bilder, videor och text. Det har konstaterats att sociala medier har genererat negativa konsekvenser för användarnas psykiska hälsa genom att orsaka bland annat mental utmattning. Den mentala utmattningen orsakas av den mängd information som användaren tar in samt att användaren känner ett behov av att ständigt vara uppkopplad. För att främja människors hälsa vid användande av sociala medier togs två designförslag fram utifrån en litteraturstudie. Designförslagen integrerades sedan i en prototyp som utvärderades genom fokusgrupper. Insikterna som analyserades fram ur utvärderingen diskuterades i samband med litteraturen för att generera en slutsats. Slutsatsen resulterar i att designförslaget privat flödesgrupp kan stärka samhörigheten mellan användare genom att användarna kan skapa ett personligare innehåll. Designförslaget skräddarsy innebär att användarna självständigt kan fokusera sitt användande på att ta del av vad de anser är betydelsefullt innehåll samt undvika överflödig information.