Internet har idag blivit en stor och stark social mötesplats för ungdomar. En stor del av deras kommunikation sker idag genom olika sociala forum som exempel Facebook, Twitter och Youtube. Internet skapar utrymme för frihet och uttryck. Å andra sidan kan det negativa med de olika sociala forumen vara att ungdomar kan fara illa genom att integriteten kränks på olika sätt. Trots att internet kan vara ett sätt för ungdomar att umgås på och därmed en social arena kan alltså risken för mobbning och kränkande behandling förekomma. Då människor i större utsträckning har tillgång till internet och mobiltelefoner resulterar det vidare till att mobbning och kränkande behandling som sker på nätet följer offret överallt i den dagliga tillvaron. Detta kan resultera i att nätmobbningen och nätkränkningen inte enbart sker på fritiden utan följer även med ungdomarna in i skolans värld. När denna typ av mobbning och kränkande behandling följer ungdomen in i skolans värld har skolan enligt lag skyldighet att agera. Hela skolans personal, föräldrar och elever är involverade i arbetet med att förebygga mobbning och kränkande behandling. Det krävs även att hela elevhälsan är delaktiga och där är nyckelpersonen, skolkuratorn. Utifrån detta är vårt syfte och vår ambition med denna studie att undersöka hur skolkuratorer i skolan hanterar problematik (mobbning, kränkande behandling, trakasserier samt diskriminering) som uppkommer på grund av sociala medier. Detta kommer att ske genom åtta kvalitativa intervjuer med skolkuratorer. Urvalet har begränsats till Norrort i Stockholm, där åtta grundskolor slumpmässigt valts ut. Vidare har även en intervju med en projektledare från organisationen Friends ägt rum. Studien bygger på tankarna bakom primär, sekundär och tertiär brottsprevention. Teorin som använts för att analysera resultatet är Sulers ”The online disinhibition effect”. Huvudslutsatserna i studien är att mobbning som sker på sociala medier är ett svårt problem för skolkuratorerna att arbeta med. Skolkuratorerna uttrycker att det oftast inte handlar om mobbning utan om att personen istället utsätts för en kränkande behandling, detta då eleverna inte tänker sig för när det uttrycker sig på internet. En annan slutsats är att skolkuratorerna inte skiljer på traditionell mobbning och mobbning som sker på sociala medier och att deras förebyggande arbete är väldigt generellt.

Studiens syfte är att undersöka hur kommunikatörens yrkesfält och yrkesroll tar sig uttryck genom kommunikationschefers konstruktion av detta fält, denna roll och möjliga faktorer som inverkar på dessa. Undersökningen präglas av en konstruktivistisk ståndpunkt och är baserad på sju semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma kommunikationschefer. Empirin har behandlats med hjälp av teoretiska verktyg som fältteorin (Broady 1991) och expertsamhället (Alexius et. al 2012).  Studiens resultat visar att kommunikatören vinner allt mer gehör i organisationen för sin breda kommunikationsexpertis. Trots detta har kommunikatören svårt att befästa sin roll och vinna legitimitet i organisationen; kommunikatören och organisationens medarbetare framstår i vissa fall tilldela rollen olika betydelse. Det finns tro på en professionalisering av yrkesfältet, samtidigt kräver den flerdimensionella verksamheten kompetenser från flera olika yrkesfält. Exempelvis det journalistiska yrkesfältet, vilket konvergerar allt mer med kommunikatörens fält. Detta medför svårigheter för att kunna uttala sig om ett enat yrkesfält och en möjlig professionalisering. Utifrån det senmoderna samhällets villkor framstår det mer relevant att se kommunikatören utifrån begreppet expert, vilket talar för en värdefull men bred expertis inom ett specifikt kunskapsområde.

Syfte: Studien syftar till att undersöka vilka avsikter företag kan ha med att använda sociala medier som en marknadsföringskanal. Syftet kommer brytas ner i en frågeställning. Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ ansats. En semi-strukturerad mall tillämpades. Kvalitativa ansatsen var genom att intervjua tio olika företag som närvara på sociala medier. Teori: Denna studie innehåller följande teorier – viral marknadsföring, AIDA-modellen, och linjära kommunikationsmodellen. Empirin: Här presenteras informanternas svar kortfattat. Intervjumallen men utförliga frågor och svar framgår som bilaga. Slutsats: Genom att analysera den insamlade data har vi lyckats besvara studiens syfte som syftar till att undersöka vilka avsikter företag kan ha med att använda sociala medier som en marknadsföringskanal. Företag vill skapa en dialog med sina kunder och stärka kundrelationen. De vill ständigt vara tillgängliga för sina kunder och få feedback för att växa och åtgärd sina brister. Den största nackdelen med sociala medier enligt studiens involverade företag är den hastiga spridningseffekten av negativ information. / Purpose: The purpose of this study is to investigate and discover the intention(s) behind company’s use of social media as a marketing channel. The purpose will be divided into a research question. Method: The study is of a qualitative type and a semi-structured model was applied. The data was gathered by interviewing ten different companies, all of which using social media in some way. Theory: The study is comprised of the following theories: Viral marketing, the AIDA-model and the linear communication model. Empirics: The answers from the interviews are briefly presented in this section. The questions given during the interviews and the answers are presented as an attachment. Conclusion: Through analyzing the gathered data, we have been able to answer the purpose of this study with the goal of discovering what intentions a company might have when deciding to use social media as a marketing channel. Companies want to create a dialog with their customers and strengthen their relationship with them. They want to be available constantly and receive feedback in order to grow and attend to whatever flaws they may have. According to the companies interviewed, the greatest disadvantage with social media is the ability to rapidly spread negative information.

Interest in social media and its wide use in Sweden awaken the need toexamine how social media are used by public organisations. This thesisdescribes the use and perceptions of social media as a researchcommunication channel in the public sector focussed on health care,health, and social care.Nine communications officers with professional experience usingsocial media for research communication within these fields wereinterviewed; the interviews were qualitatively analysed.Three research questions guided the study: How are social mediaused in research communication? Why does communications officersselect social media as communications channels for researchcommunication? What opportunities and challenges are linked to theuse of social media for research communication?The theoretical framework is primarily based theories from theTechnology Acceptance Model (TAM) and the Diffusion of Innovation(DOI) about factors influencing use of new technologies as well as ontheories about social media's potential as a tool for more symmetricalcommunication.Results provide insight into how social media are used for researchcommunication by communications officers of public organisations inhealth care, health, and social care related to how social media and itsresponses are valued in comparison to other channels.Opportunities in using social media for research communicationseem to exceed challenges; organisations' seeming lack of interactionbetween research and communications officers related to social mediais one challenge. A wider range of professions needs the opportunity towork actively with research content for it to truly become social, givingrise to more symmetrical research communication.

Sammanfattning Denna kvalitativa studie syftade till att undersöka hur unga tjejer upplevde och reflekterade över hälsotrend-och fitnessbilder på sociala medier samt hur detta påverkade deras självbild. Fokus för studien var att se hur kommunikation via bilder och jämförelse med andra individer på sociala medier påverkade individens självbild och kroppsuppfattning. Två fokusgruppsintervjuer med totalt åtta tjejer i åldern 20-30 genomfördes. Insamlad data analyserades utifrån symbolisk interaktionism där kommunikation är av betydande roll för en individs utvecklande av självet. Resultatet av studien visade att hälso-och fitnessbilder på sociala medier påverkade respondenterna både positivt genom motivation samt strävan efter ett hälsosammare liv, men också negativt i det hänseende att respondenterna kände sig misslyckade vid jämförelse med andra vilket påverkade deras självbild och kroppsuppfattning negativt. Det framkom också av resultatet att det fanns negativa attityder mot individer som låg långt ifrån dagens kroppsideal och som lever ohälsosamt. / This qualitative study aimed to examine how young girls perceive and reflect on pictures with associations to health and fitness in social media and how this affects their self-image. Focus of the study was to see how communication through images and comparison with other individuals in social media affects the individuals self-image. Two focus groups interviews with a total of eight girls aged 20-30 was conducted. Collected data were analyzed based on symbolic interactionism where communication are significant of an individuals development of self. Results of the study showed that pictures with association to health and fitness in social media impacted the respondents both positively through motivation and the drive for a healthier life, but also negative in the sense that respondents felt more failed when compared to others, which affected their self-image and body image negatively. The result also showed that there were negative attitudes towards individuals who are far from living up to today's ideal and indiviuals who are living unhealthy.

Syftet med denna studie var att få tydligare kunskap och kännedom om orsaker till ett kriminellt beteende. Dessutom, vill jag få bättre förståelse för det som var avgörande att bryta sig ur det kriminella mönstret. För att bättre förstå problemområdet har jag använt mig av 3 rapporter. I rapporterna beskrivs de problem klienterna mots med inför frigivning, efter frigivning och vilka hinder och möjligheter de stöter på ute i det fria livet.   Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod. Intervjuer är genomförda med 7 personer. 6 från organisationen KRIS (Kriminellas revansch i Samhället) och en person som är anställd inom Kriminalvården/Frivården. Samlad data och resultat analyseras utifrån och med hjälp av olika teorier, som tillhör Michell Foucault, teori om makt och disciplin i samhället. Eftersom makten framfors i relationerna mellan människor.  Erving Goffman, stigma och Howard Beckers, stämplingsteori. Stigma förklarar hur människor stigmatiseras utifrån vissa kriterier och sätter stämpel på varandra. George Herbert Meads teori om rollövertagandet och den generaliserade andre, som talar om hur viktigt ar med en vuxen förebild, oftast föräldrar under uppväxttiden. Analys och resultat är uppdelade i 4 delar. Barndom, identitetssökande, vägen in i kriminalitet, vägen ut ur kriminalitet. Resultat visade att något som var gemensamt för de flesta respondenter var brister i familjeförhållanden under uppvaxt tiden. Studien visade att majoriteten av intervjupersonerna saknade en vuxen förebild, som föräldrarna borde varit. En av huvudorsakerna som ledde till kriminalitet var enligt respondenterna grupptryck och spänning, alltså destruktiva kompisgäng. Det som var avgörande att bryta sig ur det kriminella monstret var enligt de familjemedlemmar, främst barn. Några av intervjupersonerna påpekade att anledning varor de slutade med kriminalitet var ålder.

Bakgrund: Det föränderliga medielandskapet och dagens digitaliserade teknik har satt dagens organisationer i en sits där de i större utsträckning än tidigare behöver ta hänsyn till deras målgruppers val av kommunikationskanaler. Under de senaste åren, när de sociala medierna spelat en allt större roll, har detta mer och mer inneburit att föra en dialog med nämnda målgrupper. De traditionella mediernas envägskommunikation har fått lämna plats för de sociala mediernas tvåvägskommunikation. Organisationens ledning är ansvarig för att säkerställa att man gör vad man kan för att undvika kriser eller minimera dem om de uppstår. För att kunna hantera detta måste man planera och lära sig undvika situationer som kan leda till en kris. Till detta hör en fungerande och uppdaterad omvärldsbevakning. I en tid präglad av sociala medier, där alla människor kan producera och publicera nyheter, måste man som organisation arbeta proaktivt och hålla koll på vad det skrivs om i media och idag har man fler kommunikationskanaler att hålla reda på än någonsin. Syfte: Jag vill med avstamp i tidigare forskning och litteratur undersöka hur verksamma inom kommunikationsområdet uppfattar sociala medier och hur denna nya kommunikationskanal kan och bör användas i organisationers strategiska kriskommunikation. Hur bemöter man eller bemöter man inte möjligheten till direktkommunikation med sina intressenter/kunder? Metod: Studien bygger på en explorativ ansats där den, genom semistrukturerade intervjuer, insamlade empirin har kategoriserats i teman som sedan legat till grund för analysen och resonemanget i uppsatsen. Med hjälp av en tematiskt disponerad intervjuguide har 5 respondenter intervjuats. Slutsats: En organisation måste vara förberedd och uppdaterad och ha möjlighet att kommunicera med alla berörda parter. Implementering av sociala medier i organisationens kommunikation bör vara en självklarhet. Men det är en implementering som bör föregås utav en omfattande analys. Uppsatsen avslutas med en lista med förslag på åtgärder för att kartlägga om och i så fall hur man som organisation bör bemöta de sociala medierna.

Title: When municipalities are keeping up Authors: Hansson Käll, Ida; Jonasson, Mikaela Tutor: Waks, Caroline Course: Bachelor thesis, 15hp, Department of Business Studies, HT 2010 Background: During the recent years social media has evolved into a powerful communicative medium. From an organizational standpoint social media has become a way for organizations to get closer to, and create a dialogue with, their environment. Swedish municipalities have began to use social media in their daily communication with the environment, but a problem has been raised about how public organizations should organize their social media when formal guidelines from the government are missing. Objective: The objective of this thesis is to examine how eight Swedish municipalities have organized their use of social media due to the lack of official guidance from the government, and also what difficulties that have occurred during this process. Method: The method used is qualitative with data collected through interviews with one respondent from each municipality. Results: The result show that the organizational solutions varies through each municipality but also the choice of social media. It has been important for municipalities to have someone in charge of the new communication tool since social media is a fast and communicative channel. Seven out of eight municipalities have already developed or are in process of developing their own formal guidelines on how to use social media. Difficulties have been to create a dialogue and interpret the social media from a legal perspective. Keywords: blogs, communication, Facebook, municipalities, organizing, social media, Twitter

Abstrakt Syftet med denna studie är att genom ett kvalitativt fältarbete undersöka hur sociala relationer skapas och upprätthålls i arbetsgruppen Västergårdsgruppens Städ och hur dessa relationer i sin tur påverkar verksamheten, framför allt i fråga om städarnas trivsel och arbetsinsats. Inledningsvis genomförde vi en förstudie i form av en kvantitativ enkätundersökning, för att bredda vår förförståelse av fältet, vars resultat gav oss tydligare fokus inför de sju intervjuer som därefter genomfördes. De som intervjuades var enhetschefen för Städserviceenheten i Halmstad, områdeschefen för bl.a. Västergårdsgruppens Städ, samt 6 av de anställda städarna inom arbetslaget. Resultatet visar att den förändringsprocess som inleddes för ca 3 år sedan har spelat en viktig roll både för yrkesgruppens status och för de sociala relationerna på arbetsplatsen. De förändringar som genomförts på arbetsplatsen har bidragit till en stark gemenskap mellan de anställda, samt även möjliggjort nya sociala kontakter inom verksamheten. Dessa sociala relationer utgör en viktig del i fråga om städarnas trivsel på arbetsplatsen. Denna gemenskap och trivsel ger upphov till en god arbetsmoral hos städarna, vilken i sin tur gynnar verksamheten genom de goda resultat som uppnås på de regelbundna kvalitetskontrollerna.

No description available.