The aim of this study is to examine the opinions of eight 12-year old boys and girls about two comics; Sabrina – tonårshäxan (Sabrina – teenage witch) and Spiderman. Do children see gender differences in the two comics? Do boys and girls identify with the heroes in the comics and does this affect the children's own gender socialisation. We interviewed four boys and four girls from different parts of Sweden. One or two days prior to the interview, the children were given the two comics and asked to read them. As a theoretical framework we used ideas and concepts from different areas - with focus on socialisation. Key concepts used in the analysis are gender identity, gender role identity, childhood, gender socialisation, identification and idols. The analysis showed that most of the Children had similar opinions, such as thinking that the comics showed stereotypes and that Spiderman could not possibly be a woman. The interviewed children were well aware of gender and the expectations for women/men and were affected by the comics they read. Children are, of course, active in their own gender socialization and they are influenced by their environment and what is represented as masculine and feminine. / Uppsatsnivå: D

Studien behandlar ungdomar som av olika anledningar är eller känner sig övervakade och kontrollerade. På grund av särskilda regler och normer begränsas ungdomarnas handlingsutrymme. Vilka är då dessa ungdomar som berörs i studien? Den ena ungdomsgruppen är ungdomar som är placerade på institution och den andra gruppen rör invandrarflickor i särskilt drabbade familjer. Att vistas i en viss instängd institutionell sfär påverkar dessa ungdomar och deras liv på olika sätt. Syftet med studien är att undersöka hur olika tekniker, normer och strukturer inom en viss institutionell sfär påverkar ungdomarnas livsstil och att få insyn över de sociala utgångarna.Den primära frågeställningen lyder: Hur påverkar övervakningen inom en viss institutionell sfär på ungdomars socialisering eller resocialisering? Studien har genomförts utifrån ett hermeneutiskt angreppssätt, vilket betyder att studien baseras på intervjuer med invandrarflickor och institutionsplacerade ungdomar. Med hjälp av sociologiska teorier kring disciplinering och socialisering analyserades det empiriska materialet. Slutsatserna av resultatet är att en lång tids vistelse på institution snarare hämmar än gynnar de ungas utveckling. En säker, disciplinerad och stabil miljö är viktig för de unga, men det som är minst lika viktigt är kontakten med och närheten till de personer som de unga älskar och/eller som är viktiga för dem.

I denna studie har det studerats hur mellanchefer socialiserats in i organisationen. I studien har 11 mellanchefer blivit intervjuade för att se om det fanns någon skillnad beroende på organisation som denne befann sig i. Det vi har kunnat se är att socialisering in i organisationen i flera fall har varit bristfällig. Vilket är något som vi har reflekterat över. Eftersom att innan vi gick ut och samlade in empirin hade läst in oss på teorin som poängterade vikten av en bra socialiseringsprocess för de nyanställda.När man kommer till en organisation som mellanchef är det väldigt viktigt att man blir bra bemött och bra omhändertagen. För att den nyanställde ska kunna börja utföra sina arbetsuppgifter på ett korrekt sätt mycket snabbare än om den nyanställde inte får detta.I en organisation är det bra om alla medarbetare och chefer har samma mål och värderingar för att lättare kunna sköta sina arbetsuppgifter och arbeta mot målet som är uppsatt av organisationen. Mellancheferna har upplevt att detta är något som de flesta i organisationen gör. Mellancheferna använder sig av olika sätt för att dennes medarbetare ska arbeta mot målen, något som funkar bra tycker dem.

Disputats, Stockholms universitet, 2007. / Findes også på internet (PDF-format): http://www.diva-portal.org/diva/getDocument?urn_nbn_se_su_diva-7028-2__fulltext.pdf. I publikationen: ISSN 1104-1625-141. Med litteraturhenvisninger.

<p>Studien behandlar ungdomar som av olika anledningar är eller känner sig övervakade och kontrollerade. På grund av särskilda regler och normer begränsas ungdomarnas handlingsutrymme. Vilka är då dessa ungdomar som berörs i studien? Den ena ungdomsgruppen är ungdomar som är placerade på institution och den andra gruppen rör invandrarflickor i särskilt drabbade familjer. Att vistas i en viss instängd institutionell sfär påverkar dessa ungdomar och deras liv på olika sätt. Syftet med studien är att undersöka hur olika tekniker, normer och strukturer inom en viss institutionell sfär påverkar ungdomarnas livsstil och att få insyn över de sociala utgångarna.Den primära frågeställningen lyder: Hur påverkar övervakningen inom en viss institutionell sfär på ungdomars socialisering eller resocialisering? Studien har genomförts utifrån ett hermeneutiskt angreppssätt, vilket betyder att studien baseras på intervjuer med invandrarflickor och institutionsplacerade ungdomar. Med hjälp av sociologiska teorier kring disciplinering och socialisering analyserades det empiriska materialet.</p><p>Slutsatserna av resultatet är att en lång tids vistelse på institution snarare hämmar än gynnar de ungas utveckling. En säker, disciplinerad och stabil miljö är viktig för de unga, men det som är minst lika viktigt är kontakten med och närheten till de personer som de unga älskar och/eller som är viktiga för dem.</p>

<p><p><p>Syftet med denna studie var att undersöka hur det kommer sig att kvinnor gjort ett otraditionellt yrkesval och sökt sig till en stålindustri samt vad som påverkar deras upplevelse av arbetet. Vi var intresserade av att få en ökad kunskap och förståelse då det finns lite dokumentation om företeelsen samt att förväntade yrkesval utifrån kön blir ett hinder för både individen och arbetsmarknaden. Studien har genomförts på ett, av lång tradition, mansdominerat företag inom stålbranschen; Uddeholm Tooling, Hagfors. Genom intervjuer med tillsvidareanställda kvinnor på kollektivsidan har data till denna kvalitativa studie insamlats. En grundläggande faktor till kvinnornas yrkesval som framträder, är att det funnits faktorer under deras uppväxt och i vuxen ålder som fungerat som förebilder eller haft en stödjande funktion för yrkesvalet. En av faktorerna är då kvinnornas identifiering med Järnverksarbetare, som möjliggjorts i de fall som de är uppvuxna på orten. Uddeholm Tooling AB är en stor och välkänd arbetsgivare i bygden med rötter sedan sjuttonhundratalet. Ofta uppges att det funnits eller finns personer i kvinnornas omedelbara närhet som jobbat på arbetsplatsen innan de själva sökt sig dit. Som skäl till att kvinnorna sökt sig till arbetsplatsen uppges ofta ett intresse för teknik och maskiner i kombination med en önskan om ett fast arbete med god lön. Att arbeta i en mansdominerad arbetsgemenskap är ytterligare ett skäl som uppges. Vidare fann vi att det var vanligt att kvinnorna först hade studerat eller arbetat inom ett mer kvinnodominerat yrkesområde innan de sökt sig till Järnverket. Kvinnorna upplever, med få undantag, att de trivs på arbetsplatsen. Centralt är då upplevelsen av om man har goda relationer eller inte till arbetskamraterna Det finns ett starkt samband mellan upplevelsen av den fysiska arbetsmiljön och upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön. Antingen upplevs båda faktorerna som goda eller så upplevs båda som mindre bra. Möjligheten till att kunna påverka arbetstidsförläggningen och om lönen motsvarar arbetsprestationen är ytterligare faktorer som påverkar den totala upplevelsen av arbetet.</p><p> </p></p></p>

<p>Denna studie handlar om hur sju gymnasietjejers syn på män påverkas av förekomsten av våldtäkter. Studiens syfte är att öka förståelsen för att våldtäkter även påverkar de tjejer som inte själva blivit utsatta för våldtäkt och främst hur detta påverkar deras syn på män på olika sätt. Studien är gjord genom kvalitativa intervjuer på en gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. Materialet från intervjuerna har analyserats med hjälp av socialpsykologiska begrepp så som socialisation, internalisering, könsroll, stereotyp och könsstereotyp. I materialet finner jag att tjejerna ser varje okänd man som en potentiell våldtäktsman, att själva existensen av en okänd man innebär en risk för en tjej. Vidare visar resultatet att tjejer talar om män som aggressiva, i stort behov av sex och med svårigheter att kontrollera sig. Tjejerna relaterar mycket av detta till djurvärlden. I analysen finner jag att denna syn på okända män har att göra med socialisationen, att tjejerna genom sin uppväxt har fått lära sig att okända män är farliga för tjejer. Enligt min analys är deras syn på män relativt vanlig; deras syn reflekterar våra könsroller som vi föds in i och den syn på de beteenden som är förknippade med könen. Deras syn på män är ett typiskt exempel på en könsstereotyp som de har internaliserat från samhället och från media.  </p>

<p>Många forskare har under årens lopp studerat leken och dess innehåll. Beroende på vilken</p><p>forskare man utgår ifrån så används begreppet lek olika och har också getts varierande</p><p>innehåll. Gemensamt för flera forskare är dock att leken är ett grundläggande behov för barn i</p><p>alla åldrar och att den har en central roll i förskolepedagogiken och utgör ett viktigt bidrag i</p><p>den nya skolan.</p><p>Barns lek och sociala samvaro är sammansatta företeelser och i denna studie har jag valt att</p><p>fokusera på hur jag som pedagog kan vara behjälplig med att utveckla sexåringens sociala</p><p>kompetens med hjälp av lek. Pedagogen ska vara närvarande som en ledsagare för berörda</p><p>barn, in i och ur leken men också finnas i bakgrunden som stöd.</p><p>Jag har valt att använda mig av metoder som intervju, observation och loggbok.</p><p>Barnen har bland annat observerats under fri lek och social samvaro där huvudsyftet har varit</p><p>att åskådliggöra hur barnets interaktion ter sig tillsammans med andra, hur leken tar form eller</p><p>brist på densamma. Att ställa sig frågan varför väljer eller kan en del barn inte leka har varit</p><p>aktuell men ett entydigt svar på denna fråga går inte att finna då det ofta är en komplex</p><p>situation som styrs av flera faktorer.</p><p>Den cykliska process som finns i aktionslärande har varit en väg att finna svar som gjort det</p><p>möjligt att hitta strategier för mig som pedagog att använda mig av för att bland annat lotsa</p><p>”leksvaga” barn in i gruppen.</p><p>Resultatet har också visat att det är viktigt hur jag som pedagog förmedlar lektid till barnen,</p><p>uppmuntrar, ger stöd, förslag på lekar samt att möta barnen i den verklighet de för tillfället</p><p>befinner sig i när de startar sitt första år i skolan och förskoleklassen.</p>

Denna studie handlar om hur sju gymnasietjejers syn på män påverkas av förekomsten av våldtäkter. Studiens syfte är att öka förståelsen för att våldtäkter även påverkar de tjejer som inte själva blivit utsatta för våldtäkt och främst hur detta påverkar deras syn på män på olika sätt. Studien är gjord genom kvalitativa intervjuer på en gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. Materialet från intervjuerna har analyserats med hjälp av socialpsykologiska begrepp så som socialisation, internalisering, könsroll, stereotyp och könsstereotyp. I materialet finner jag att tjejerna ser varje okänd man som en potentiell våldtäktsman, att själva existensen av en okänd man innebär en risk för en tjej. Vidare visar resultatet att tjejer talar om män som aggressiva, i stort behov av sex och med svårigheter att kontrollera sig. Tjejerna relaterar mycket av detta till djurvärlden. I analysen finner jag att denna syn på okända män har att göra med socialisationen, att tjejerna genom sin uppväxt har fått lära sig att okända män är farliga för tjejer. Enligt min analys är deras syn på män relativt vanlig; deras syn reflekterar våra könsroller som vi föds in i och den syn på de beteenden som är förknippade med könen. Deras syn på män är ett typiskt exempel på en könsstereotyp som de har internaliserat från samhället och från media.

Många forskare har under årens lopp studerat leken och dess innehåll. Beroende på vilken forskare man utgår ifrån så används begreppet lek olika och har också getts varierande innehåll. Gemensamt för flera forskare är dock att leken är ett grundläggande behov för barn i alla åldrar och att den har en central roll i förskolepedagogiken och utgör ett viktigt bidrag i den nya skolan. Barns lek och sociala samvaro är sammansatta företeelser och i denna studie har jag valt att fokusera på hur jag som pedagog kan vara behjälplig med att utveckla sexåringens sociala kompetens med hjälp av lek. Pedagogen ska vara närvarande som en ledsagare för berörda barn, in i och ur leken men också finnas i bakgrunden som stöd. Jag har valt att använda mig av metoder som intervju, observation och loggbok. Barnen har bland annat observerats under fri lek och social samvaro där huvudsyftet har varit att åskådliggöra hur barnets interaktion ter sig tillsammans med andra, hur leken tar form eller brist på densamma. Att ställa sig frågan varför väljer eller kan en del barn inte leka har varit aktuell men ett entydigt svar på denna fråga går inte att finna då det ofta är en komplex situation som styrs av flera faktorer. Den cykliska process som finns i aktionslärande har varit en väg att finna svar som gjort det möjligt att hitta strategier för mig som pedagog att använda mig av för att bland annat lotsa ”leksvaga” barn in i gruppen. Resultatet har också visat att det är viktigt hur jag som pedagog förmedlar lektid till barnen, uppmuntrar, ger stöd, förslag på lekar samt att möta barnen i den verklighet de för tillfället befinner sig i när de startar sitt första år i skolan och förskoleklassen.