The Covid-19 pandemic prompted significant lifestyle changes, including physical inactivity and remote working. This cross-sectional study aimed to explore the prevalence of health-promoting physical activity (PA) and its association with demographic factors and remote working among Swedish adults (18-64 years) using secondary data collected during the Covid-19 pandemic. Health-promoting PA(HPPA) was defined according to WHO guidelines, and demographic factors were identified with the theoretical understanding of the Social ecological model for PA. Binary logistic regression was used to study the associations between demographic factors gender, age & occupation, and HPPA. Of the sample (n= 776), 50.3% were males, and the mean age was 43.6 years. The prevalence of health-promoting PA was 55 % in the total sample, 61% in males, and 48% in females. In occupation, the prevalence of HPPA was 63% in students and 49% in non-Manual workers. In logistic regression analysis, the odds of HPPA were lower in females (OR = 0.56; 95% CI 0.42- 0.75) than in males. In occupation, the odds of engaging in HPPA were lower in non-Manual workers (OR= 0.47, 95% CI, 0.27- 0.81) than in students/others. In conclusion, slightly more than half of the Swedish adults had health-promoting physical activity during covid 19 pandemic. However, HPPA was less common among females and non-Manual workers compared to males and students/others.

Introduktion: Hälsan hos intagna på anstalter är sämre än hos den generella populationen. Att ha känslan av sammanhang är en viktig faktor för upplevd god hälsa samt för att kunna hantera stressfaktorer som uppkommer i livet. Teorin av känslan av sammanhang kretsar kring tre viktiga konstruktioner: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Personalen på kriminalvårdsanstalterna är de individer som arbetar närmast de intagna under deras vistelse på anstalt och personalen är de som kommunicerar och möter dem mest under deras verkställighet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka kriminalvårdspersonalens erfarenheter av att främja begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för intagna individer på anstalt. Metod: Den här studien använde en kvalitativ ansats där sex tidigare eller nuvarande kriminalvårdsanställda intervjuades. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet identifierade fem kategorier relaterat till personalens förmåga att främja känslan av sammanhang för intagna vilka var; sysselsättning, bemötande, verktyg, hinder och positiva resultat. De fem kategorierna var områden där kriminalvårdspersonalen upplevde sig erfara främjandet av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för de intagna på anstalt samt vilka hinder men även positiva resultat de upplevde. Slutsats: Sammanfattningsvis visade studien på att det fanns erfarenhet bland kriminalvårdspersonalen av att främja teorins tre komponenter för intagna på anstalt. Framtida forskning föreslås vad gäller att undersöka hur känslan av sammanhang och dess tre komponenter kan användas som en del i det hälsofrämjande arbetet på anstalt. / Introduction: Health among inmates in custody is worse compared to the general population. Having a sense of coherence is an important factor for perceived good health as well as to be able to handle stress factors that arise in life. The theory of sense of coherence centers around three important constructs: comprehensibility, manageability and meaningfulness. The staff of correctional facilities are the people who work closest to the inmates during their stay in custody and staff are those who communicate and meet them the most during their enforcement. Aim: The aim of the study is to examine the correctional staff's experiences of promoting comprehensibility, manageability and meaningfulness for incarcerated individuals in custody. Methods: This research used a qualitative approach where six former or current correctional officers were interviewed. The data was analyzed with qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004). Results: The results identified five categories related to staff´s ability to promote a sense of coherence for inmates, including were; occupation, interactions, tools, obstacles and positive results. Conclusion: In summary, the study showed that correctional staff had experience in promoting the theory´s three components for inmates in custody. Future research is suggested in terms of investigating how sense of coherence and its three components can be used as part of the health promotion work in custody.

Bakgrund: Svensk skola och elevhälsa har ett gemensamt uppdrag att bidra till en skolmiljö som främjar lärande, utveckling och hälsa. Upplevelsen av höga skolkrav i kombination med den negativa utvecklingen av ungas psykiska ohälsa riskerar äventyra ungas möjligheter att fullfölja sina gymnasiestudier. Syfte: Studien avser undersöka elevhälsopersonalens erfarenheter av framgångsfaktorer kring skolans hälsouppdrag och arbete för att minska studierelaterad stress bland gymnasieelever. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Datamaterialet har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Ett ändamålsenligt urval har skett. N=8 från tre olika skolor. Slutsats: Studien drar slutsatsen att ett framgångsrikt arbete kring elevers hälsa förutsätter att skolans medarbetare har en samsyn gällande det gemensamma hälsouppdraget. Skolorna i studien har satt psykisk ohälsa och studierelaterad stress på agendan och det pågår såväl fortbildning bland personal som förebyggande insatser. Många insatser utgår ifrån socialt stöd men även generella anpassningar sker i undervisningen för att öka elevers förutsättningar till förutsägbarhet och kontroll. Studierelaterad stress är en riskfaktor som kan leda till psykiska besvär. Urvalet av skolorna har skett utifrån syftet att belysa goda exempel. Ledarskapet är viktigt för att ge elevhälsofrågorna legitimitet. På skolorna i studien finns organisatoriska förutsättningar för tvärprofessionella samarbeten. Hälsofrämjande insatser på gruppnivå är dock svåra att få till eftersom de konkurrerar med många andra aktiviteter som ska rymmas inom lärarnas och elevernas schema. Struktur och rutiner kring överlämningar från grundskola till gymnasium för elever med behov av extra stöd är en viktig tidig insats enligt studiens slutsatser. Likaså behovet av att införa ett ämne i Livskunskap på schemat

I Sverige sker varje år i genomsnitt 1500 dödsfall till följd av suicid och ungefär tio gånger fler suicidförsök. Bakgrunden till suicidala handlingar är komplex där biologiska, psykologiska och miljömässiga faktorer samspelar. För att effektivt kunna förebygga suicid är det viktigt att det finns en holistisk förståelse för suicidala handlingar, vilket bland annat förutsätter att offentliga aktörer samverkar med civilsamhället. Trots att det är ett prioriterat utvecklingsområde i det suicidpreventiva arbetet på lokal nivå är det förhållandevis få kommuner som samverkar med brukar- och anhörigorganisationer.  Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt och i vilken omfattning kommuner samverkar med brukar- och anhörigorganisationer i det suicidpreventiva arbetet. Vidare var syftet att undersöka vad som underlättat ett fungerande samverkansarbete genom att ta reda på vilka utmaningar och framgångsfaktorer samverkansparterna möter. Metod Studiedesignen var en flerfallstudie där kvalitativa intervjuer med representanter från en brukar- och anhörigorganisation och kommunal verksamhet genomförts i tre kommuner. Kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera data. Resultat och slutsats Kommunen och brukar-och anhörigorganisationen samverkade på både system- och verksamhetsnivå i det suicidpreventiva arbetet. Samverkansparterna upplevde att ett ömsesidigt värde och tillit, engagerade och drivna personer, strukturer för kraftsamling och nätverksbyggande och att kravställande och styrning som ger tyngd i arbetet, har underlättat samverkansarbetet. Samtidigt visade resultaten på utmaningar i att erbjuda reellt inflytande. Det är uppenbart att det även fortsättningsvis behövs fler insatser för överbrygga glappet mellan statens incitament i att arbeta holistiskt och lokala förutsättningar att omvandla detta i konkreta suicidpreventiva åtgärder. / In Sweden, an average of 1,500 deaths occur each year as a result of suicide and approximately ten times as many suicide attempts. The background to suicidal acts is complex where biological, psychological and environmental factors interact. In order to be able off effectively prevent suicide, it is important that there is a holistic understanding of suicidal acts, which requires, among other things, that public actors collaborate with civil society. Despite the fact that it is a prioritized area of ​​development in the suicide prevention work at the local level, there are relatively few municipalities that cooperate with user and family organisations. The purpose of this study was to examine in what way and to what extent municipalities collaborate with user and family organizations in suicide prevention. Furthermore, the aim was to investigate what facilitates a functioning collaborative work by finding out which challenges and success factors the collaborative parties face. Method The study design was a multiple-case study design where qualitative interviews with representatives from a user and family organization as well as municipal sector are conducted in three municipalities. Qualitative content analysis has been used to analyze the data. Results and conclusion Municipalities and user and family organizations cooperated at both system and operational level in the suicide prevention work. The collaboration parties felt that a mutual value and trust, committed and driven people, structures for gathering power and network building and that setting demands and governance that gives weight to the work, have facilitated the collaborative work. At the same time, the results showed challenges in offering real influence. It is clear that more efforts are still needed to bridge the gap between the state's incentives to work holistically and local conditions to transform this into concrete suicide prevention measures.

Introduktion: De globala målen har tre dimensioner där social hållbarhet är en dimension som innebär att skapa ett jämställt, jämlikt och inkluderande samhälle. Ett av de globala målen är att minska ojämlikheterna där ett delmål är att främja social inkludering. Traditionella maskulina normer och strukturer utmanar arbetet med en god och jämlik hälsa samtidigt som den traditionellt maskulina normen kan bidra till utsatthet och ohälsa hos män. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur hälso- och genusfrågor inkluderas i arbetet med social hållbarhet hos organisationer som arbetar med industrin. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie med semistrukturerade fysiska eller digitala intervjuer. Det transkriberade materialet gav underlag till en innehållsanalys där kategorier skapades utifrån manifest och latent innehåll i de meningsenheter som hade bäring på studiens syfte. Resultat: Resultaten visar på svårigheter vid arbete med social hållbarhet då industriella organisationer ofta prioriterar kortsiktig lönsamhet och produktivitet före hälsa. Det kan dock finnas samhällsvinster om fler organisationer arbetar utifrån social hållbarhet - bättre arbetsmiljö, högre innovationsgrad och bättre hälsa. Slutsats: Social hållbarhet skapar bättre förutsättningar för bättre hälsa, men social hållbarhet är inte prioriterat lika ofta inom industrin som kortsiktig lönsamhet. Därav skulle industriföretag behöva fler incitament och strategier om hur social hållbarhet skapar värde för företaget och en bättre hälsa både för kvinnor och män. / Introduction: The sustainable development goals have three dimensions where social sustainability is one dimension that means creating an equal and inclusive society. One of the sustainable development goals is to reduce inequalities, where an objective is to promote social inclusion. Traditional masculine norms and structures challenge the work of good and equal health, while the traditionally masculine norm could contribute to vulnerability and illness in men. Purpose: The purpose of this study was to investigate how health and gender issues are included in the work with social sustainability in organizations working with industry. Method: The study was conducted as a qualitative study with semi-structured physical or digital interviews. The transcribed material provided a basis for a content analysis where themes were created based on manifestos and latent content in sentence-units was identified as having connections on the purpose of the study. Results: The results show difficulties when working with social sustainability as industrial organizations often prioritize short-term profitability and productivity over health. However, there are societal benefits if there were more organizations working on the basis of social sustainability - better work environment, higher degree of innovation and better health. Conclusion: Social sustainability creates better conditions for better health, but social sustainability is not prioritized as often in industry as short-term profitability. Therefore, industrial companies would need more incentives and strategies on how social sustainability creates value for the company and better health for both women and men.

Bakgrund: Digitaliseringen har ökat snabbt de sista åren, vilket ställer krav på flexibilitet och anpassningsförmåga. Psykisk ohälsa som ångest, depression och utmattning har under senare år blivit den vanligaste orsak till sjukfrånvaro i Sverige och det leder ofta till långa sjukskrivningar. Anställdas hälsa kan främjas av företagen genom att erbjudas olika hälsospecifika program, aktiviteter och åtgärder samt genom att bilda en väl fungerande arbetsorganisation som är fördelaktig för produktivitet, välbefinnande och hälsa. Syfte: Att undersöka medarbetares upplevelser av att använda sig av en mobil applikation, GOOZO, som är inspirerad av gamifiering, för att främja den arbetsrelaterade hälsan. Metod: En explorativ fallundersökning med en induktiv ansats. Nio semistrukturerade intervjuer har genomförts med HR-personal och medarbetare i en organisation som har implementerat ett digitalt hälso- och personalstrategiskt verktyg. Analys av datan har gjort med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier med tillhörande underkategorier har framkommit. Dessa är individuella motiv för användning, social gemensakp, arbetsgivarens engagemang och appens funktionalitet. Slutsats: Att använda en digital applikation för att främja den arbetsrelaterade hälsan kan vara ett bra sätt att uppmärksamma hälsans betydelse. Gamifiering är också ett bra sätt för att öka den sociala gemenskapen på arbetsplatsen, då aktiviteter med tävlingsinriktning kan engagera medarbetare. Resultat av studien bidrar till att uppfylla de globala målen 3, 8 och 10 i FN:s Agenda 2030. / Background: Digitization has increased rapidly in recent years, which places demands on flexibility and adaptability. Mental illness such as anxiety, depression and fatigue have in recent years become the most common cause of sick leave in Sweden and this often leads to long sick leave. Employees’ health can be promoted by companies by offering various health-specific programs, activities and measures and by forming a well-functioning work organization that is beneficial to productivity, well-being and health. Purpose: To investigate employees' experiences of using a mobile health application, GOOZO, as inspired by gamification, to promote work-related health. Method: An exploratory case study with an inductive approach. Nine semi-structured interviews were conducted with HR staff and employees at an organization that has implemented a digital health and personnel strategic tool. Analysis of the data has been done with a qualitative content analysis. Result: Four categories with associated subcategories have emerged. These are individual motives for use, social co-operation, the employee's commitment and the application’s functionality. Conclusion: Using a digital application to promote work-related health can be a good way to draw attention to the importance of health. Gamification is also an incentive to increase the social coherence at the workplace, as activities with a competition focus can engage employees. The results of the study contribute to meeting the global Goals 3, 8 and 10 of the UN Agenda 2030.

Psykisk ohälsa är ett av de största folkhälsoproblemen i modern tid och statistik från 2017 visar att uppskattningsvis 970 miljoner människor världen över lider utav någon form av psykisk sjukdom eller missbruk. Samtidigt förvärras den globala uppvärmningen, och klimatförändringarna är idag ett av de största hoten mot den mänskliga civilisationen, och därmed även folkhälsan eftersom den påverkar både den fysiska och psykiska hälsan. Syfte: Att undersöka hur psykisk hälsa och välbefinnande hos tonåringar och unga vuxna påverkas av att leva i en tid med klimatförändringarna som ett existentiellt hot. Metod: En strukturerad litteraturstudie som inkluderar tio vetenskapliga artiklar från databasen Pubmed och sökmotorn Google Scholar. De vetenskapliga artiklarna analyserades med en tematisk analys. Resultat: Totalt tre huvudteman fyra subteman kunde utvinnas från den tematiska analysen som ansågs vara klimatförändringarnas effekter på den psykiska hälsan; Oro inför framtiden, ledsamhet/depression, stress, ångest, maktlöshet, hopplöshet och vardaglig funktion. Slutsats: Litteraturstudien visade att tonåringar och unga vuxna känner stor oro inför framtiden och upplever komplexa känslor och psykiska besvär, såsom klimatångest, maktlöshet, hopplöshet och stress som påverkar den psykiska hälsan och välbefinnandet negativt. Resultatet visade även att andra åldersgrupper också upplever klimatångest och känner oro inför framtiden, samt att det finns skillnader mellan kön som vittnar om ojämlika förhållanden i psykisk hälsa i relation till klimatförändringarna. / Mental health issues are one of the biggest threats to public health today, and studies from 2017 shows that approximately 970 million people around the world are suffering from some form of psychological disease or addiction. Teenagers and young adults are especially at risk to suffer from mental health disorders. At the same time, global warming is becoming one of the biggest threats to human civilization, as well as to public health in general in terms of physical and mental health. Aim: To investigate the impacts of climate change on mental health and wellbeing of teenagers and young adults. Method: A structured literature review including ten scientific research articles, retrieved from the database Pubmed, and the search engine Google Scholar. The articles were analyzed using a thematic analysis. Results: The thematic analysis produced seven themes; concern about the future, sadness/depression, stress, anxiety, powerlessness, hopelessness, and everyday function. Conclusion: The literature review reveals that climate change is affecting the mental health and wellbeing of children and young adults in a negative way, and that the target group is dealing with difficult emotions like climate anxiety, powerlessness, hopelessness, and deep concern about the future. The results are also indicating that other age groups are also experiencing the same negative mental health impacts, and that there are existing differences among sexes and inequality concerning mental health impacts from climate change.

Aim: Mental health condition of immigrants living in Europe is a major public health issue.Although a wide range of research on depression in immigrants was conducted previously, there is still a need for ongoing attention and thorough evaluation. The aim of this study was to examine the differences in depressive symptoms between immigrant and native individuals and to assess the influence of perceived discrimination, and socioeconomic and sociodemographic factors on the association between immigrant status and depressive symptoms. Methods: This cross-sectional study was conducted by using the European Social Survey (ESS) round 7 data which was carried out during the period of 2014-2015. The study included 23,594 participants (men=11,077 and women= 12,517) between the age of 25-64 years, from 20 European countries. Simple linear regression analysis was performed to investigate the differences in depressive symptoms between immigrant and native men and women. Further,multivariate linear regression analysis was done to assess the explanatory role of perceived discrimination, sociodemographic, and socioeconomic factors on the probable association between immigrant background and depressive symptoms. Result: Immigrant men were experiencing significantly higher levels of depressive symptoms than native men (B= 0.31, p= 0.005). Likewise, immigrant women were also suffering from more depressive symptoms than native women, although it was not significant (B= 0.16, p = 0.16). Perceived discrimination and financial difficulties were found to explain the association between immigrant background and depressive symptoms in both immigrant men and women. Conclusion: The study shows that immigrant men and women experience a higher propensity for depressive symptoms than their native counterparts. However, after controlling for perceived discrimination and financial difficulties, the differences in depressive symptoms between immigrant and native men and women decrease and even disappear for immigrant women and turn statistically non-significant. These results should be taken into account when considering preventive strategies to reduce depressive symptoms among immigrants.

Sociala medier används världen över och kan enligt mycket forskning vara en faktor till ökade stressnivåer hos individer som använder dessa. Denna undersökning syftade till att undersöka om det fanns ett samband mellan sociala medier och stress utifrån variablerna tid lagd på sociala medier och olika vanor individer har på sociala medier. Studien fokuserade på tid lagd på sociala medier och hur individen använder sociala medier. Datainsamlingen bestod av en enkätundersökning där 158 personer deltog. Enkäten innehöll 15 frågor om bakgrundsfrågor, upplevd stress, sociala medier och sociala mediavanor med fria svar, ja och nej frågor och flervalsfrågor. Resultaten visade på signifikanta korrelationer mellan upplevd stress och hur ofta en individ är aktiv på sociala medier; upplevd stress och hur ofta en individ interagerar med andra på sociala medier; upplevd stress och hur ofta en individ uppdaterar sina sociala medier; samt upplevd stress och ifall en individ skjuter upp hushållssysslor för att använda sociala medier. Resultaten visade ingen signifikant korrelation mellan upplevd stress och hur många timmar en individ lägger på sociala medier. Utifrån deltagarnas egna ord fanns det upplevelser på sociala medier som ledde till stress hos individerna, exempelvis jämförelser mot andra online, konstant tillgänglighet och att sociala medier användes som ett tidsfördriv. Individerna som inte upplevde sambandet stress och sociala medier använde sociala medier för att stressa ner. Det fanns samband mellan upplevd stress och sociala medier och hur man använder dem men inte vid mängden tid lagd på sociala medier och stress. / Social media is used all over the world and can, according to research, be a contributing factor to elevated stress levels for individuals that use it. This study aimed to investigate if there was any correlation between social media and stress by studying the variables time spent on social media and stress and how individuals use social medias. To collect data a survey was created with 15questions with background questions, stress, social media and social media usage. The questions consisted of yes or no questions, open answers and multiple-choice questions. A total of 158 individuals participated. The results showed a significant relationship between stress and how often an individual was active on social media; stress and how often individuals interacted with others online; how often individuals post to their social medias; as well as stress and if an individual postpone household chores to use social media. There was no significant relationship between time spent on social media and stress levels. From the participants responses to the free answers a relationship between stress and social media was shown from their own perspective. Factors that heightened the stress levels included comparisons to other individuals online, constantly being available and using social media as a pastime. The individuals who didn't feel any relationship between social media and stress used social media to relax. There was a significant relationship between stress and social media and how you use social medias, but no significant relationship between stress and how much time is spent on social medias.

Bakgrund: Cancer är ett samlingsnamn för en stor grupp sjukdomar som kan drabba många organ i kroppen.  I Sverige är lungcancer den femte vanligaste formen av cancer. Tobaksprodukter är förknippade med många hälsoproblem, inklusive lungcancer. Rökning är en av de största folkhälsoproblemen där aktiv rökning är den främsta orsaken till lungcancer och passiv rökning under en längre period också utgör en betydande riskfaktor för lungcancer. Med hjälp av preventiva insatser kan risken för cancersjukdomar minskas. Sjuksköterskan har en nyckelroll med lungcancerpatienter. Sjuksköterskans möte med patienter har en stor betydelse inom sjukvården gällande hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser och åtgärder. Sjuksköterskan kan bidra till sunda levnadsvanor hos patienterna för att uppnå en god och jämlik hälsa. Syftet: Att undersöka sjuksköterskors upplevelse av mötet med rökande patienter med lungcancerdiagnos och hur de arbetar med hälsofrämjande insatser för dessa patienter. Metod: En kvalitativ metod i form av intervjuer valdes för att besvara syftet och frågeställningarna. Sex intervjuer med sjuksköterskor, som arbetade med lungcancerpatienter genomfördes. De arbetade på en onkologmottagning respektive på en lungmottagning på olika sjukhus i två olika städer i södra Sverige. Dataanalys utfördes med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Analysen genererade fyra huvudkategorier med vardera två till tre subkategorier. Att vårda lungcancerpatienter som röker är ingen lätt uppgift enligt de intervjuade sjuksköterskorna, eftersom det oftast är sjuka och oroliga patienter som skuldbelägger sig och upplever skam över sin rökning. Sjuksköterskorna eftersträvade att uppmuntra rökande patienter till att sluta röka men de lyckades inte alltid på grund av att patienterna var nikotinberoende och rökning upplevdes vara en del av deras livskvalitet. Sjuksköterskorna bemötte patienterna med respekt och med hänsyn till deras autonomi. Slutsats: Resultaten visar att sjuksköterskorna upplevde många svårigheter i mötet med lungcancerpatienterna. Patienternas upplevelse av skuldkänslor var påfrestande för sjuksköterskorna. Sjuksköterskor utgjorde en viktig del i det förebyggande arbetet och uppmuntrade lungcancerpatienterna till att sluta röka. Sjuksköterskorna visade respekt för patienternas val oavsett om valet upplevdes som bra eller ej för deras hälsa. / Background: Cancer is a collective name for a large group of diseases that can affect many organs in the body. In Sweden, lung cancer is the fifth most common form of cancer. Tobacco products are associated with many health problems, including lung cancer. Smoking is one of the biggest public health problems where active smoking is the main cause of lung cancer and passive smoking over a longer period also constitutes a significant risk factor for lung cancer. With the help of preventive measures, the risk of cancer can be reduced. The nurse has a key role with lung cancer patients. The nurse's meeting with patients is of great importance in health care regarding health promotion and disease prevention efforts and measures. The nurse can contribute to healthy living habits in the patients to achieve good and equal health. Purpose: To examine nurses' experience of meeting smoking patients with a lung cancer diagnosis and how they work with health promotion efforts for these patients. Method: A qualitative method in the form of interviews was chosen to answer the purpose and questions. Six interviews with nurses who worked with lung cancer patients were conducted. They worked in an oncology clinic and a pulmonary clinic in different hospitals in two different cities in southern Sweden. Data analysis was performed with qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004). Results: The analysis generated four main categories with two to three subcategories each. Caring for lung cancer patients who smoke is not an easy task, according to the nurses interviewed, because it is usually sick and anxious patients who feel guilty and ashamed of their smoking. The nurses strove to encourage smoking patients to stop smoking but they did not always succeed because the patients were nicotine dependent and smoking was perceived as part of their quality of life. The nurses treated the patients with respect and with regard to their autonomy. Conclusion: The results show that the nurses experienced many difficulties in the meeting with the lung cancer patients. The patients' experience of feelings of guilt was stressful for the nurses. Nurses were an important part of the prevention work and encouraged the lung cancer patients to stop smoking. The nurses showed respect for the patients' choices regardless of whether the choice was perceived as good or not for their health.