Background: A Healthy School Start (HSS) is an evidence-based family-support program in the school setting aiming to promote health-related behaviors and prevent childhood obesity. However, there is a research gap how to implement programs effectively and what indicators to use for evaluation of implementation success.  Aim: This thesis aimed to investigate how four constructs and indicators of implementation called organizational readiness for change, acceptability, appropriateness, and feasibility among deliverers of the HSS differed at baseline between teachers, school nurses, and principals in Swedish schools, and if they were related to staff and school characteristics.  Methods:  Participants (n=79) answered validated short questionnaires in the fall of 2021. One-way ANOVA was used to analyze the mean scores in implementation indicators. Univariate linear regression was used to investigate associations between the staff and school characteristics and each indicator.  Results: There was no significant difference in any score between the professions. Teachers had non-significantly higher organizational readiness for change, and principals expressed somewhat higher acceptability, appropriateness, and feasibility while school nurses scored lowest overall. The number of students at the school was positively and significantly related to organizational readiness for change in the total sample, and higher parental education was associated with higher  acceptability, appropriateness, and feasibility. The readiness constructs were positively associated with the implementation indicators. Conclusion: School staff were overall positive at baseline towards implementing the HSS program. These results can be used when developing implementation strategies to support staff delivering health promotion programs in the school setting involving different school professions.

Ofrivillig ensamhet är en tydlig riskfaktor för ohälsa bland brukare och bör utifrån ett folkhälsoperspektiv prioriteras för att främja en god och jämlik hälsa för alla. Hemtjänsten utgör en central roll som är nära knuten till brukarens vardagliga liv och är en viktig aktör för att stödja brukaren i sin unika situation och därigenom minska de negativa upplevelserna av ensamhet.   Syftet med studien är att undersöka hemtjänstpersonals upplevelser av deras arbete mot ofrivillig ensamhet bland brukare de möter i sin yrkesroll. Studien omfattas av sex semistrukturerade intervjuer som analyserats med en manifest innehållsanalys. Samtliga informanter var kvinnor som under undersökningens genomförande arbetade inom kommunal hemtjänst inom Västmanland och Södermanlands län.  De mest framträdande aspekterna i resultatet var de utmaningar som hemtjänstpersonalen upplever i det dagliga arbetet och hur ledning och organisation tycks vara en avgörande faktor för vilken riktning arbetet med hanteringen av ofrivillig ensamhet tar. En annan betydande aspekt i resultatet var de aktiviteter som informanterna lyfte som minskar känslan av ensamhet och som i stället främjar brukarnas sociala samvaro.  Studiens slutsats lyfter att det behövs stärkt prioritering av hantering av ofrivillig ensamhet för att vidare öka förutsättningarna för brukarnas välmående. Det social-ekologiska perspektivet bidrar med en ökad förståelse för hemtjänstens arbete med att motverka ofrivillig ensamhet genom dess påverkan av inre och yttre faktorer som understryker komplexiteten i arbetet. Nyckelord; Brukare, Folkhälsa, Hemtjänst, Ofrivillig ensamhet / Involuntary loneliness is a clear risk factor for ill health among home care recipients and should be prioritized from a public health perspective to promote good and equitable health for all. Home care services have a central role closely tied to the user’s everyday life and is an important actor in supporting the home care recipients in their unique situation, thereby reducing negative experiences of loneliness. The purpose of the study is to investigate home care staff’s experiences in addressing involuntary loneliness among the home care recipients they encounter in their professional roles. The study comprises six semi-structured interviews, which were analyzed using a manifest content analysis. All the participants were women working in municipal home care services in the Västmanland and Södermanland counties of Sweden. The most prominent aspects in the results were the challenges that home care staff experience in their daily work and how management and organization appear to be a crucial factor in determining the direction of work related to addressing involuntary loneliness. Another significant aspect in the results was the activities that the informants highlighted as reducing feelings of loneliness and instead promoting social interaction among home care recipients in various ways.  The study’s conclusion emphasizes the need for enhanced prioritization of addressing involuntary loneliness to further improve the well-being of home care recipients. The social-ecological perspective contributes to a deeper understanding of home care services’ efforts in combating involuntary loneliness by considering both internal and external factors that underscore the complexity of this work. Keywords; Home care, Home care recipient, Involuntary loneliness, Public health

Introduktion: World Health Organisation [WHO], Agenda 2030 och Sveriges mål om att bli bäst i e-hälsa lägger grunden för samhällets digitalisering samtidigt som WHO och Sverige trycker på att alla människor ska ha samma rätt till god och säker vård. Äldres förmåga att hantera e-hälsolösningar skiljer sig åt och beror på psykisk och fysisk förmåga. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur äldres upplevelser av delaktighet i samhället påverkas av e-hälsotjänster. Metod: Studien genomfördes som en strukturerad litteraturstudie med kvalitativ ansats som resulterade i 10 vetenskapliga artiklar, vilka granskades med hjälp av en tematisk analys. Resultat: Den tematiska analysen resulterade i 3 teman: Stöd från omgivningen, Att minska eller hindra delaktighet, Delaktighet i samhället. Bland annat visade resultatet i studien att äldre ser e-hälsolösningar som en trygghet för att lättare kunna delta i den egna vården och i samhället. Äldre ser också att det finns ett stort behov av stöd vid hanteringen av e-hälsolösningarna på grund av åldersrelaterade försämringar i förmågan. Slutsats: E-hälsolösningarna är ett sätt för äldre att känna en känsla av sammanhang och delaktighet om de upplever begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet vid handhavandet. Det är av vikt att se till äldres behov när e-hälsolösningar införs. / Introduction: World Health Organisation‘s Agenda 2030 and Sweden's national goals to become a leader in e-health services give policy support for society's digitization, while at the same time supporting the right to good and safe care for all people. Older people’s capability to handle e-health solutions differs and depends on their mental and physical capacities. Aim: The purpose of this literature study is to describe how the older people’s experiences of participation in society are affected by e-health services. Method: The study was conducted as a structured literature study with a qualitative approach, based on 10 scientific peer-reviewed articles, which were reviewed using a thematic analysis. Results: The analysis resulted in three themes: Support from the environment, Reducing or preventing participation, and Participation in Society. The results of the study showed that older people see e-health solutions as a security to be able to participate more easily in their own care and in society. Older people also see that there is a great need for support when handling the e-health solutions due to age-related declines in capacity. Conclusion: It is important to consider the needs of the older people when e-health solutions are introduced. Older people using e-health solutions can feel a sense of coherence and participation if they experience comprehensibility, manageability and meaningfulness when handling them.

Introduktion: Den digitala klyftan syftar på ojämlik tillgång till teknologi och försämrade hälsoskillnader, särskilt bland grupper med låg socioekonomisk status. Den digitala klyftan har en komplex påverkan på individers hälsa och välbefinnande, vilket medför ojämlikheter i tillgång till vård och hälsoutfall. Syfte: Denna litteraturstudie granskade den digitala klyftans inflytande på hälsoutfall inom grupper med låg socioekonomi Metoder: En litteraturstudie genomfördes med 12 vetenskapliga artiklar inom studiens syfte, genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Ramverket Digitala Regnbågen vägledde den tematiska analysen för att identifiera mönster och teman inom data i denna studie. Resultat: Studiens teman är: Effekten av den digitala klyftan på hälsa, inflytandet av socioekonomisk status på internetanvändning, inflytandet av socioekonomisk status på digital hälsolitteracitet och fördelar med internetanvändning. Resultaten avslöjar ojämlikheter i hälsoutfall, särskilt bland individer från grupper med låg socioekonomisk status. Skillnader i digital tillgång och användning förvärrar ojämlikheter i vårdtillgång, vilket påverkar livskvalitet, psykisk hälsa och välbefinnande. Socioekonomisk status påverkar internetåtkomst och användningsmönster. Dessutom påverkar socioekonomisk status förhållandet mellan digital litteracitet, internetanvändning och hälsoresultat. Internetåtkomst erbjuder fördelar som tillgång till hälsoinformation, telemedicinska plattformar och onlineresurser för förebyggande hälsa, särskilt under kriser som covid-19-pandemin. Slutsats: Kopplingen mellan den digitala klyftan, socioekonomiska skillnader och hälsoutfall visar hur begränsad digital tillgång förvärrar hälsoskillnader, särskilt bland grupper med låg socioekonomisk status. / Introduction: The digital divide refers to unequal access to technology and exacerbates health disparities, especially among low socioeconomic groups. The complex impact of the digital divide on people's health and well-being shows inequalities in healthcare access and outcomes. Aim: This literature study examined the impact of the digital divide on health outcomes among low-socioeconomic groups. Methods: A literature study was conducted with 12 scientific articles within the study aim, through searches in the databases PubMed and CINAHL. The Digital Rainbow Framework guided the thematic analysis to identify patterns and themes across the dataset in this study. Results: The study's themes are: The impact of the digital divide on health, the influence of socioeconomic status on internet use, the influence of socioeconomic status on digital health literacy, and internet usage benefits. Findings reveal disparities in health outcomes, particularly among low socioeconomic status groups. Disparities in digital access and utilization exacerbate inequalities in healthcare access influencing- quality of life, mental health, and well-being. Socioeconomic status significantly influences internet access and utilization patterns. Socioeconomic status influences the relationship between digital health literacy, internet utilization, and health outcomes. Internet access offers benefits such as health information, telemedicine platforms, and online resources for preventive health, particularly during crises like the COVID-19 pandemic. Conclusion: The connection between the digital divide, socioeconomic disparities, and health outcomes shows how limited digital access worsens health inequalities, especially among low-socioeconomic groups.

Bakgrund: Psykisk hälsa berör det emotionella, mentala och sociala välbefinnandet. Psykisk hälsa påverkar människors välmående och deras förmåga att hantera vardagliga utmaningar. I mars 2020 deklarerades Covid-19 som en pandemi, vilket kan ha bidragit till betydande förändringar i samhället i arbetet att minska spridningen av Covid-19. Denna förändring i samhället kan ha påverkat äldre psykisk hälsa. Syfte:Syftet var att undersöka hur den psykiska hälsan hos äldre personer påverkades under Covid-19 pandemin. Metod: Undersökningen genomfördes som en litteraturöversikt som inkluderade åtta kvantitativa artiklar. Databaserna Scopus och Pubmed användes vid artikelsökning och artiklarna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultat visade att äldres psykiska hälsa påverkades under covid-19 pandemin och att den påtvingade karantänen ledde till att äldre personer upplevde isolering och ensamhet samt att upplevelsen av depression, ångest och nedstämdhet ökade. Vidare visade resultatet att det förekom skillnader i hur länder i Europa hanterade smittspridningen av covid-19. Slutsats: Slutsatsen som kan dras är att de äldres psykiska hälsa försämrades under covid-19 pandemin. Äldre personer hade utvecklat depression, ångest och oro. Den andra slutsatsen som kan dras är att införandet av restriktioner och karantän upplevde äldre personer att de var ensamma och isolerade. Den tredje slutsatsen var att det behövs mer stöd och kunskap för att förebygga psykisk ohälsa hos äldre. / Introduction: Mental health pertains to emotional, mental, and social well-being. Mental health impacts individuals' well-being and their ability to cope with everyday challenges. In March 2020, COVID-19 was declared a pandemic, which may have contributed to significant changes in society as a result to reduce the spread of covid-19. Social distancing and quarantine were measures introduced to reduce the spread of covid-19. This change in society may have affected the mental health of the elderly. Aim: To investigate how mental health in older adults has been affected during the Covid-19 pandemic. Method: A literature review was conducted which included eight quantitative articles. The databases Scopus and PubMed were used to search articles and the articles were analyzed by using qualitative content analysis. Result: The results showed that older people's mental health was affected during the covid-19 pandemic and that the forced quarantine led to older people experiencing isolation and loneliness, and that the experience of depression, anxiety, and depression increased. Furthermore, there were differences in how countries in Europe handled the spread of covid-19. Conclusion: The conclusion that can be drawn is that the mental health of the elderly deteriorated during the COVID-19 pandemic. Older individuals experienced the development of depression, anxiety, and distress. The second conclusion that can be drawn is that the implementation of restrictions and quarantine led older individuals to feel lonely and isolated. The third conclusion is that there is a need for more support and knowledge to prevent mental health issues among the elderly.

Introduktion: Ett kostnadseffektivt sätt att kartlägga fysisk aktivitet (FA) är med hjälp av subjektiva mätmetoder som frågeformulär, till exempel socialstyrelsens indikatorfrågor för FA (FASTA). Dessa kan valideras mot objektiva mätinstrument (aktivitetsmätare), till exempel Actigraph GT3X+, men detta har ännu inte gjorts för FASTA-formuläret på den äldre populationen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samband mellan Socialstyrelsens indikatorfrågor om fysisk aktivitet och fysisk aktivitet uppmätt med Actigraph GT3X+ hos äldre personer som är friska men inte tränar. Metod: Sjuttio äldre personer (över 65 år) som var friska men inte tränade bar aktivitetsmätare (Actigraph GT3X+) under sin vakna tid i 7–8 dagar. I anknytning till detta fick deltagarna fylla i FASTA-formuläret. Formuläret består av två frågor där mängden vardagsmotion och fysisk träning under en typisk vecka uppskattas. Korrelation mellan uppmätt och uppskattad FA analyserades med hjälp av Spearman’s rho. Resultat: Måttlig korrelation upptäcktes mellan medelintensiv FA och självskattad vardagsmotion (rho=0.545, p<0.05). Övriga resultat nådde inte statistisk signifikans. Under aktivitetsmätningsperioden var deltagarnas uppmätta tid i medeltal 892 ± 63.0 minuter per valid dag och 5.59 ± 0.885 valida dagar per person. Konklusion: Hos äldre personer som är friska men inte tränar sågs måttligt korrelation mellan medelintensiv FA (MFA) uppmätt med Actigraph GT3X+ och FASTA-formulärets fråga om vardagsmotion. Sambandet mellan högintensiv FA (HFA) uppmätt med Actigraph GT3X+ och FASTA-formulärets fråga om fysisk träning var inte statistiskt signifikant. Mer framtida forskning behövs för att utveckla bättre metoder för att validera FASTA-formuläret på den äldre populationen. / The Umeå High-Intensity Training Study

The background of the study highlights the importance of physical activity as a crucial factor for promoting both physical and mental health, which is an important aspect of public health. Club football is a way to engage in physical activity, regardless of gender. However, studies show that many young women are less active than young men. Gender equality and gender norms can affect young women's participation in football. Studies indicate that economic barriers and other factors can influence participation in the sport. Gender equality is something that, for example, Agenda 2030 works towards. Research and efforts are also being made to promote gender equality in football both internationally and nationally. The purpose of the study was to investigate young women's experiences and perceptions of participating in club football, which is a male-dominated sport. A qualitative method was used with semi-structured interviews for data collection, which was later analyzed through manifest content analysis. The selection of informants was based on purposive and snowball sampling methods, with a total of six informants from five different sports clubs in Central Sweden participating. The study's results showed differences between genders within club sports. Challenges that emerged included limitations in training opportunities and economic conditions, reflecting structural barriers where women were limited due to unequal conditions. Social challenges, where sexual harassment and norms within football were common. To achieve gender equality in football for all and contribute to good public health, further work is needed on the social and structural aspects of football. / Bakgrunden till studien lyfter fram vikten av fysisk aktivitet som är avgörande faktor för att främja både fysisk och psykisk hälsa, som är en viktig del för folkhälsan. Föreningsfotboll är ett sätt att utöva fysisk aktivitet, oavsett kön. Studier visar dock att många unga kvinnor är mindre aktiva än unga män. Jämställdhet och könsnormer kan påverka unga kvinnors deltagande inom fotbollen. Studier visar på att ekonomiska hinder och andra faktorer kan påverka deltagandet inom sporten. Jämställdhet är något som till exempel Agenda 2030arbetar för. Även forskning och insatser sker för att främja jämställdheten inom fotbollinternationellt och nationellt. Syftet med studien var att undersöka unga kvinnors upplevelser och erfarenheter av att delta i föreningsidrotten fotboll, som är en mansdominerad sport. En kvalitativ metod användes med semistrukturerade intervjuer för datainhämtning som senare kom att analyseras genomen manifest innehållsanalys. Valet av informanter utgick från ett målstyrt- och snöbollsurval, totalt medverkade sex informanter från fem olika idrottsföreningar i Mellansverige. Studiens resultat visade på skillnader mellan könen inom föreningsidrotten. Utmaningar som framkom var begränsningar i träningsmöjligheter och ekonomiska villkor vilket speglar strukturella hinder, där kvinnor kom att begränsas på grund av ojämställda förutsättningar. Sociala utmaningar, där sexuella trakasserier och normer inom fotbollen var, vanligt förekommande. För att nå en jämställd fotboll för alla och bidra till en god folkhälsa behöver de sociala och strukturella områdena inom fotbollen arbetas vidare med.

Introduction: The Roma is the largest ethnic minority in Europe, estimated to be over 11 million (1.35% of Europe’s total population). At the same time, it is the most vulnerable and marginalized community, facing many challenges in everyday life, such as low levels of education, unemployment, poverty, limited access to information, social and health services as well as racial discrimination. Roma people have great health needs and lack access to the European Health Insurance scheme. Efforts by governments across Europe to address these health inequities have been relatively weak and Roma suffer poorer access to health care, health insurance, education and employment in every country that they inhabit in comparison to the majority population. There are studies exploring the health situation of the Roma, but very limited information is available about the availability of the European Health Insurance for Roma and access to health care in Sweden. The general aim of this study is to explore access to the health insurance and health care for Roma staying in Sweden. Methods: A qualitative design methodology has been applied in this thesis. Four non-government organizations in Sweden were contacted and six in-depth interviews were done with professionals and volunteers from those organizations. Questions were asked about experience of working/volunteering and assisting Roma people in accessing health care in Sweden. The interviews also addressed barriers faced by Roma to obtain the European Health Insurance in Romania. The data was analyzed using inductive thematic analysis. Results: Four themes were developed during the data analysis. The first theme “A bureaucratic and unfriendly system makes it hard for Roma to get insured in Romania” is about the role of the Romanian government in maintaining the (disadvantaged) situation of Roma people. The second theme “Difficult to access the health care services in Sweden, without active European Health Insurance” explains the situation of Roma people, when they seek medical care in Sweden and the importance of having an active European Health Insurance. The third theme “European Union policies do not respond to the health care needs of Roma” elaborates on the governance of the whole health insurance scheme from the EU level and how it is not designed to fit the needs of the Roma. The fourth theme “The history of racism and discrimination of Roma is the root of this situation” is about how society perceives Roma people and how they have been treated for a long time as slaves, with labels including discrimination and racism. Conclusion: This study highlights that access to health care for Romanian Roma people staying in Sweden cannot be seen as a separate issue from that of the situation of access to the health insurance scheme - the National Health Insurance and the European Health Insurance - for Roma in Romania. The study highlights that access to health care and the European Health Insurance for Roma in Romania is often determined by the (dis)functionality of the health system in Romania, corruption and bureaucracy. Without an active European Health Insurance, Roma cannot access health care in Sweden. As an additional burden, they are requested to prove that they can access health care as undocumented people. European Union regulations and laws make it difficult for people who do not have official work to obtain European Health Insurance. The history of racism and discrimination is, potentially the root of the situation. Even today Roma are judged with prejudices, stereotypes and pre-existing beliefs that makes access the health insurance and health care for Roma staying in Sweden even more difficult.

Introduktion: För äldre är det viktigt att få spendera sista tiden hemma och få vara självständig. En rädsla hos äldre är att döden skulle bli långdragen och plågsam. Globalt har flera länder infört lagar som gör det möjligt att välja aktiv dödshjälp och exempelvis Finland samt Island arbetar med en lagstiftning för att införa aktiv dödshjälp. Forskning har visat att yngre är mer positiva till dödshjälp än äldre, generellt sett. Det finns forskning som visar minskning av traumatisk sorg hos närstående till individer som använt aktiv dödshjälp men det finns ingen forskning om närståendes inställning till aktiv dödshjälp baserat på deras erfarenheter av en äldres dödsfall. Syfte: Syftet var att undersöka om faktorer som ålder och erfarenhet av en äldre närståendes död har ett samband med inställningen till dödshjälp bland användare av Familjeliv, Reddit och Flashback forum. Syftet besvarades med hjälp av följande två frågeställningar: Finns det samband mellan inställningen till aktiv dödshjälp för äldre och att ha erfarenhet av en äldre närståendes bortgång? Finns det något samband mellan ålder och inställning till aktiv dödshjälp för äldre? Metod: En kvantitativ enkätstudie med en online enkät som lades ut på Familjeliv, Reddit och Flashback forum. Insamlad data analyserades genom deskriptiva beskrivningar och bivariata statistiska analyser med chi-Square test med hjälp av SPSS. Resultat: Studiepopulationen bestod av 95 deltagare. Majoriteten av deltagarna var positiva till aktiv dödshjälp oavsett ålder och erfarenhet av en äldre närståendes dödsfall. Ingen statistiskt signifikant skillnad mellan inställningen till dödshjälp och ålder eller erfarenheten av en äldre närståendes dödsfall framkom i denna studie. Diskussion/ Slutsats: Även om erfarenheten av en äldres dödsfall eller ålder inte påverkar inställningen till dödshjälp var majoriteten för aktiv dödshjälp. Detta indikerar att majoriteten är öppen för en ändrad lagstiftning kring aktiv dödshjälp. För att skapa en mer allmängiltig kunskapsöversikt inom dödshjälp för äldre behövs ytterligare forskning utföras. / Introduction: For elders it is important to spend the last time at home and to be able to be independent until the end and thereby have a dignified death. A fear among the elderly is that death would be protracted and painful. Globally, several countries have introduced laws that makes it possible to choose active euthanasia and, for example, Finland and Iceland are working on legalisation to introduce active euthanasia. Research shows that younger people are more positive to euthanasia than older people in general. There is research that shows a reduction in traumatic grief in relatives of individuals who have used active euthanasia, but there is no research on relatives attitudes towards active euthanasia based on their experiences of the death of an elderly person.  Aim: The aim was to investigate whether factors such as age and experience of the death of an elderly relative have a connection with the attitude towards euthanasia among users of Familjeliv, Reddit and Flashback forums. The purpose was answered with the help of the following two questions: Is there a connection between the attitude towards active euthanasia for the elderly and having experience of the death of an elderly relative? Is there a relationship between age and attitudes towards active euthanasia for the elderly? Methods: A quantitative survey study with an online survey was posted on Familjeliv, Reddit and Flashback forums. Collected data were analyzed through descriptive descriptions and bivariate statistical analyzes with chi-square test using SPSS. Findings: The study population was consisting of 95 participants. The majority of the participants were positive to active euthanasia regardless of age or experience of the death of an elderly relative. There was no statistically significant difference between the attitude towards euthanasia and age or the experience of the death of an elderly relative.  Discussion/Conclusion: Even though the experience of the death of an elderly relative and age did not affect the attitude towards euthanasia the majority of participants were positive to active euthanasia. This indicates that the majority if open for a change of legalisation of active euthanasia. In order to create a more general overview of knowledge in the field, further research needs to be carried out.

BAKGRUND: Hypertoni, högt blodtryck, är den folksjukdom som är förknippad med högst dödlighet i världen. Det kan leda till allvarliga hälsoproblem, såsom stroke och hjärtinfarkt. Risken ökar med stigande ålder och sociodemografisk utsatthet. SYFTE: Syftet med denna studie är att öka kunskapen om sambanden mellan sociodemografiska förutsättningar och hypertoni i Kalmar län. METOD: Detta är en retrospektiv registerbaserad tvärsnittsstudie. Kvantitativ metod används för att beräkna sociodemografisk utsatthet och prevalens av blodtrycksmätning och hypertoni per demografiskt statistikområde (DeSO, n=157). Det är geografiska områden som är mindre än en kommun. De oberoende sociodemografiska variablerna består av femgradiga skalor (Q1–Q5) där områden med Q1 har lägst sociodemografisk utsatthet och Q5 har högst. Respektive vuxen individ (18+ år, n=196 993) tilldelas sitt områdes värden. Därefter analyseras sambanden mellan sociodemografiska förutsättningar och blodtryck genom logistisk regression efter kontroll för ålder och kön. RESULTAT: I Kalmar län är det 29,1 procent av den vuxna befolkningen 18+ år som har hypertoni. Andelen ökar med åldern upp till 90–94-åringar där 79,2 procent har diagnosen. I områden med störst andel förgymnasialt utbildade (Q5) är oddset 34 procent högre (OR = 1,34, 95% KI 1,24–1,43) att ha hypertoni. Oddset är även 14 procent högre (OR=1,14, 95% KI 1,07–1,21) i områden med lägst valdeltagande (Q5) jämfört med områden med högst valdeltagande (Q1). SLUTSATSER: Det finns stora sociodemografiska skillnader mellan DeSO-områden i Kalmar län. Sociodemografiska faktorer som ålder, förgymnasial utbildning och lågt valdeltagande kan ha samband med andelen av befolkningen som har hypertoni. Ett ojämlikt blodtryck får negativa individuella, folkhälsomässiga och ekonomiska konsekvenser. Det är viktigt att beslutsfattare och personal i vården är medvetna om att de sociodemografiska skillnaderna existerar. Åtgärder behövs för att öka jämlikheten mellan invånare i olika DeSO-områden. Här har hälso- och sjukvården en särskilt viktig uppgift att göra målgruppsanpassade insatser för ett normalt och jämlikt blodtryck. / BACKGROUND: Hypertension, high blood pressure, is the deadliest public health issue worldwide. It can lead to serious health problems such as stroke and heart attack. The risk increases with age and sociodemographic vulnerability. OBJECTIVE: The aim of this study is to increase knowledge about the relationships between sociodemographic conditions and hypertension in Kalmar County. METHOD: This is a retrospective register-based cross-sectional study. A quantitative method is used to calculate sociodemographic vulnerability and the prevalence of blood pressure measurement and primary hypertension per demographic statistical area (DeSO, n=157). These are geographical areas smaller than a municipality. The independent sociodemographic variables consist of five-level scales (Q1–Q5) where areas with Q1 have the lowest socio-demographic vulnerability and Q5 have the highest. Each adult individual (18+ years, n=196,993) is assigned their area’s values. The correlations between sociodemographic conditions and blood pressure are then analysed through logistic regression after controlling for age and gender. RESULTS: In Kalmar County, 29.1 percent of the adult population aged 18 and over have hypertension. The proportion increases with age, reaching 79.2 percent among those aged 90–94. In areas with the highest proportion of people with only primary education (Q5), the odds of having hypertension are 34 percent higher (OR = 1.34, 95% CI 1.24–1.43). The odds are also 14 percent higher (OR = 1.14, 95% CI 1.07–1.21) in areas with the lowest voter turnout (Q5) compared to areas with the highest voter turnout (Q1). CONCLUSIONS: There are significant sociodemographic differences between DeSO areas in Kalmar County. Sociodemographic factors such as age, primary education, and low voter turnout may be associated with the proportion of the population that has hypertension. Unequal blood pressure has negative individual, public health, and economic consequences. It is important that decision-makers and healthcare personnel are aware of these sociodemographic differences. Measures are needed to increase equity among residents in different DeSO areas. Here, healthcare has a particularly important task to implement targeted interventions for normal and equitable blood pressure.