Introduktion: Psykisk ohälsa hos elever är ett växande problem. Svenska skolan ska arbeta med elevers trygghet och att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete mot diskriminering och kränkande behandling. Syfte: Syftet var att undersöka om pedagoger och elevhälsopersonal på en grundskola i en skånsk kommun upplever att trygghetsinsatserna har en positiv effekt på elevernas hälsa. Metod: En tvärsnittsstudie med kvalitativa inslag genomfördes av pedagoger (n=65) på en grundskola i Skåne. Datainsamlingen skedde genom digital enkät som skickades ut via e-post. Insamlad data analyserades i statistikprogrammet SPSS. Kvalitativa svar redovisades i textform. Resultat: Svarsfrekvensen var 34%, en för låg svarsfrekvens för att kunna generalisera resultatet.  Av respondenterna kände 73% sig delaktiga i trygghetsarbetet, 91% upplever att trygghet har effekt på elevernas hälsa och 67% uppfattar inga hälsoskillnader mellan kön. Däremot ses några skillnader i vilka insatser som fungerar bäst och sämst i relation till kön. Elevinsatser som involverar socialt utbyte upplevs mest positivt och bestraffningar mest negativt. Det efterfrågas systematik i trygghetsarbetet. Slutsats: Resultatet kopplas till tidigare forskning som både bekräftar och visar på förbättringsområden. Trygghetsplanens förekomst är grundläggande. Efterlyst tydlighet och uppföljning kan vara ett uttryck för områdets storlek och svårigheten att få en helhetsbild av trygghetsarbetet. Olika former av socialt utbyte är det som anses ha effekt på elevernas hälsa och bör därmed prioriteras. Trygghetsarbetet kan gagnas av kollegialt lärande och trygghetsplanens innehåll behövs eventuellt kompletteras. Framgångsfaktorer och förbättringsförslag kan bidra till en tydligare förankring. Den låga svarsfrekvensen ska dock tas i beaktande och eventuella genomföranden av förslag bör stämmas av med personal. / Introduction: Mental illness in students a growing problem. The Swedish school has the task of working with students' safety and to conduct systematic quality work against discrimination and offensive treatment. Purpose: The purpose was to investigate whether pedagogues and student health personnel at a primary school in a municipality in Skane felt that the safety efforts have a positive effect on the students' health. Method: A cross-sectional study with qualitative elements was conducted by educators (n = 65) at an elementary school in Skåne. The data collection was done through a digital survey that was sent out via e-mail. The collected data was analyzed in the statistics program SPSS. Qualitative answers were presented in text form. Result: The response rate was 34%, a too low response rate to be able to generalize the result. Of the respondents, 73% felt that they were participant in the safety work, 91% felt that safety had an effect on the students' health and 67% did not experience any health differences between the sexes. However, there are some differences in which efforts work best and worst in relation to gender. Student initiatives that involve social exchange are perceived to be most positive and punishment most negative. There is a demand for systematic security work. Conclusion: The result links to previous research that both confirms and demonstrates areas for improvement. The existence of the security plan is fundamental. Requested clarity and follow-up can be an expression of the area's size and the difficulty of obtaining a comprehensive picture of the safety work. Different forms of social exchange are what are considered to have an effect on the students' health and should therefore be given priority. Security work can benefit from collegial learning and the content of the safety plan may need to be supplemented. Success factors and improvement proposals can contribute to a clearer anchoring. However, the low response rate should be taken into account and any implementation of proposals should be reconciled with staff.

Enligt tidigare forskning kan migration skapa en sexuell utsatthet till följd av att normer och sammanhang ändras. Syftet med denna studie är därför att identifiera och problematisera de värdenormer som konstrueras i nyanlända unga mäns tal om maskuliniteter i relation till sex- och samlevnad. Det teoretiska ramverket utgår från hegemonisk teori om maskuliniteter och hur subjektet positionerar sig i relation till andra. Sex semi-strukturerade intervjuer genomfördes av nyanlända unga män i åldern 18 år. Materialet analyserades med hjälp av diskursanalys. Baserat på de nyanlända unga männens berättelser identifieras två skilda diskurser: en patriarkal diskurs och en jämställdhets diskurs. / According to previous research, when it comes to sexuality, migration can create a risk for refugees as a result of changing norms and contexts. Therefore the purpose of the study is to identify and problematize the construction of those values and norms made visible in the way newly arrived young men talk about masculinities, in relation to sex and cohabitation. The theoretical framework is based on a hegemonic theory of masculinities and an understanding about how one as a subject position itself in relation to others. Six interviews using a semi-structured design were made with newly arrived young men at the age of 18. The interviews were analyzed using discourse as analytical method. The result identifies two different discourses. A patriarchal discourse and one equality discourse.

Background: Intimate partner violence is a public health issue that causes suffering for victims, abusers and children. Interventions have been made to prevent and treat the problem but the evaluation of them are often insufficient. The clinic for intimate partner violence in Uppsala (MVU) offers abusers treatment to stop using domestic violence. Aim: To produce a general evaluation of MVU’s treatment for aggression- and violence problematics in intimate relationships by studying participating men’s experiences of the treatment. Method: A qualitative interview study was used. By using a retrospective consecutive sample 11 men were recruited to individual semi structured interviews. Data was analyzed by thematic analysis. The ecological model was used as a theoretic perspective. Result: The study showed that the informants had positive experiences of the arrangement of the treatment and the content was educative even though somewhat demanding. The therapists were considered to be competent and had a way of working that was suitable for the purpose of the treatment. Those who had been in group therapy found help and support from the group and several men missed the group when the treatment was finished. After the treatment the informants had come to realize that they had a violence issue that they were responsible of. They had learned to control their temper in a better way and had become better at communicating. They also experienced health improvements. Conclusion: Men have a predominately positive experience of the treatment at MVU. The treatment was in some aspects considered mentally challenging but overall the men experienced better health after the treatment compared to before. / Bakgrund: Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem som orsakar lidande för offer, utövare och eventuella barn. Insatser har utformats för att förebygga och behandla problemet men ofta är utvärderingen av dem bristfällig. Mottagningen mot våld i nära relationer i Uppsala (MVU) erbjuder våldsutövare behandling för att sluta bruka våld i nära relationer. Syfte: Att göra en generell utvärdering av MVU:s behandling mot aggressions- och våldsproblematik i nära relationer genom att studera deltagande mäns upplevelser av behandlingen. Metod: En kvalitativ intervjustudie användes. Genom ett retrospektivt konsekutivt urval rekryterades 11 män till individuella semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med tematisk analys. Den ekologiska modellen tillämpades som teoretiskt perspektiv. Resultat: Studien visade att informanterna upplevde behandlingens upplägg som bra och innehållet lärorikt om än något krävande. Terapeuterna upplevdes vara kompetenta och arbeta på ett sätt lämpligt för behandlingens syfte. De som hade gått i gruppbehandling fann hjälp och stöd i gruppen och flera sakande gruppen efter avslutad behandling. Efter behandlingen hade informanterna kommit till insikt om att de hade ett våldsproblem som de själva var ansvariga över. De hade lärt sig att hantera sitt humör på ett bättre sätt och blivit bättre på att kommunicera. De upplevde även hälsoförbättringar. Slutsats: Män har en övervägande positiv upplevelse av MVU:s behandling. Behandlingen upplevdes i en del avseenden som psykiskt krävande men efter behandlingen mådde männen överlag bättre än före behandlingen.

Bakgrund: Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) utgör ohälsosamma matvanor den största risken för ohälsa i Europa. Sveriges regering belyser även ohälsosamma matvanor som den största risken till för tidig död. Svenskarnas intag av hälsosam mat har visat sig vara bristfälligt. Den målgrupp som har sämst matvanor är unga vuxna kvinnor och män. Tidigare studier har även visat på att de kostråd Livsmedelsverket förmedlar inte alltid anses trovärdiga. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningar om hälsosam mat och attityder till Livsmedelsverkets kostråd hos unga kvinnor och män i åldern 18 till 30 år. Metod: Denna studie genomfördes med en beskrivande kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet skedde genom ett ändamålsenligt urval. Totalt rekryterades tio deltagare, sex kvinnor och fyra män. Samtliga deltagare medverkade frivilligt i studien. Den analysmetod som tillämpades var kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på att samtliga deltagare ansåg frukt, bär och grönsaker som hälsosamt. Uppfattningar gällande vad som är hälsosam mat utöver detta överensstämde inte fullt ut med de kostråd Livsmedelsverket förmedlar, då olika åsikter om fett, mejeriprodukter, fisk och skaldjur samt rött kött och charkprodukter framkom. Attityden till en del av Livsmedelsverkets kostråd visade sig i denna studie vara negativ bland flera av deltagarna. Detta gällde främst råden angående fett, mejeriprodukter och proteinkällor. Slutsats: Att arbeta aktivt för att skapa en mer enhetlig bild av innebörden av hälsosam mat kan därför vara av vikt. Genom informationsförmedling från en och samma vetenskapligt grundad källa kan matvanorna hos befolkningen förbättras. Detta kan även medföra att en mer positiv attityd till de fullständiga kostråden ökar. / Background: According to the World Health Organization (WHO), unhealthy eating habits represent the primary cause of illness in Europe. The Swedish Government also highlights unhealthy eating habits as the primary cause of premature death. Swedes´ consumption of healthy food has further proved to be insufficient from a health perspective. Young women and men have generally the poorest eating habits. Previous studies have shown that the dietary recommendations provided by the National Food Agency are in addition not always considered credible. Purpose: The purpose of this study is to investigate perceptions of healthy food and attitudes towards the National Food Agency's dietary guidelines amongst women and men aged 18 to 30 years. Method: The study was conducted with a descriptive qualitative method with semi-structured interviews as data collection method. Selection was made through a targeted selection. In total, ten participants were recruited, six women and four men. They all participated on a voluntary basis. The analytical method applied was qualitative manifest content analysis. Results: All participants considered fruit, berries and vegetables to be healthy food. Perceptions of the participants regarding what constitutes healthy food in addition to this proved to be partly out of line with the recommendations of the National Food Agency. Different opinions about fat, dairy products, fish and shellfish as well as red meat and char products emerged. The attitude towards some of the National Food Agency's dietary guidelines turned out to be negative among several of the participants. This mainly concerned the advice on fat, dairy products and protein sources. Conclusion: Working actively to create a more unified and correct view of what constitutes healthy food is therefore important. By providing information from one and the same scientifically based source, knowledge and as a result eating habits of the population can be improved. This can also generate a more positive attitude towards the complete dietary guidelines.

Introduktion: Befolkningens hälsa påverkas i hög grad av hur väl samhället vi lever i fungerar. Samhällen präglade av våld, krig och terror får negativa konsekvenser för människors hälsa. Artificiell Intelligens (AI) är en kraftfull teknik med stora möjligheter att lösa samhällsproblem, men forskare varnar för att AI också kan innebära nya risker. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa vilka utmaningar och möjligheter som en ökande utveckling och implementering av AI kan ha på hälsans sociala bestämningsfaktorer inom området avsiktliga skador. Metod: Enligt Denyer och Tranfields (2011) metod genomfördes en systematisk litteraturstudie på 25 tekniska och humanistiska artiklar, som analyserades och syntetiserades med på förhand tydligt uppställda studiefrågor. Resultat: Artiklarna behandlande AI som används inom områden relaterade till avsiktliga skador och kategoriserades som tekniska eller humanistiska. De tekniska artiklarnas syfte var att utveckla AI för problemlösning medan de humanistiska artiklarna analyserade effekterna av implementering av AI. Möjligheterna med AI inkluderade förmågan att göra förutsägelser, fylla kompetensbehov, utnyttja big data och ta fram modeller som kan ge generella lösningar. Utmaningarna bestod av krav på en teoretisk grund, risk för bias, skapa eller välja lämpliga modeller och algoritmer, säkerställa kvalitet på data och databearbetning, validera lösningar, förhindra oavsiktlig användning, tydliggöra ansvar och få acceptans för lösningarna. Utvecklingen och implementeringen av AI påverkar främst tre av hälsans sociala bestämningsfaktorer: stödjande miljöer och friska människor, marknadens ansvar, samt god global styrning. Slutsats: Gemensam global reglering och större samhälleligt engagemang behövs för att säkerställa att konsekvenser för folkhälsan beaktas vid utvecklingen av AI. / Introduction: Public health is affected by the society in which people live. Communities characterized by violence, war and terror have a negative impact on human wellbeing. Artificial Intelligence (AI) is a powerful tool with a capability to solve problems in the society but scientists also warn that AI can induce new types of problems. Aim: The purpose of this literature study is to review which challenges and possibilities an increase in the development and implementation of AI can have on the social determinants of health within the area of deliberate injury. Methods: A systematic literature review was performed according to the method by Denyer and Tranfield (2011) and 25 technical and humanistic articles were analyzed and synthesized according to predefined research questions. Results: The articles about AI in the area of deliberate injuries were categorized as technical or humanistic. The purpose of the technical articles was to develop AI for problem solving while the humanistic articles analyzed the effects of AI implementation. The possibilities with AI included predictions, competence need, big data and models for general purposes. The challenges included theoretical grounds, bias, suitable models and algorithms, data quality and processing, validation, wrongful usage, responsibility and acceptance of the solutions. The development and implementation of AI especially affect three of the social determinants of health: healthy places healthy people, market responsibility and good global governance. Conclusion: A common global control and societal commitment is needed to secure that consequences for the public health is considered while developing AI.

Den som lever i en nära relation till en individ med missbruksproblematik påverkas oftast negativt. Den anhörige kan känna skuld och skam över situationen och det är vanligt att fysiska och psykiska problem för den anhörige förekommer. Studiens syfte är att undersöka vuxna anhörigas behov av stöd. Studien har valt att använda sig av en kvalitativ metod med intervjuer för att få fram ett resultat. Informanterna är vuxna anhöriga till en vuxen individ med missbruksproblem. En kvalitativ innehållsanalys har använts i studien för att undersöka anhörigas upplevelser av stöd. Anhöriga i den här studien har sökt stöd genom anhörigorganisationer som har hjälpt och stöttat de anhöriga till att förstå och klara av sin situation. Anhöriga lever ofta med en känsla att de är ensamma i sin situation och inte vet vart de kan vända sig för att få stöd. Slutsatsen är att anhöriga behöver sociala nätverk som kan ge socialt stöd. I rätt sociala nätverk kan den anhöriga inte bara bli en mottagare av stöd utan också skänka andra anhöriga stöd, vilket stärker dem båda. / The person who lives in a close relationship with an individual with some sort of addiction is usually adversely affected. The relative can feel guilt and shame about the situation and physical and mental problems is common in the relative’s life. The aim of this study is to investigate the needs of support to adult relatives. The study has chosen to use a qualitative method with interviews. The informants are adult relatives of an adult with problems of addiction. A qualitative content analysis has been used in the study to investigate relatives' experiences of support. Relatives in this study have searched for support through organizations for relatives who have helped and supported them to understand and cope with their situation. Relatives often feel that they are alone in their situation and they do not know where to turn to get support. The conclusion of this study is that relatives need social networks that can provide social support. In the right social network, the relative will not only become a recipient of support but also donate support to other relatives, which strengthens them both.

Skolans samlade elevhälsa ska utgöra en helhet som bistår verksamheten med hälsofrämjande och förebyggande insatser. De ska bedriva ett målinriktat arbete och skapa lärmiljöer som både främjar elevers hälsa och lärande. Trots detta, finns det forskning som visar att elevhälsan står inför stora utmaningar rörande tillämpningar av hälsofrämjande insatser. Mot denna bakgrund är syftet med föreliggande studie att belysa hur elevhälsan arbetar hälsofrämjande med skolelevers psykiska hälsa. Studien har en kvalitativ metod och är baserad på semistrukturerade intervjuer. Genom ett målstyrt urval har fem personer intervjuats som arbetar med elevhälsa inom tre olika högstadieskolor i Västmanland. De tillför skolorna med olika arbetsinsatser och omfattar yrkestitlar som skolsköterska, specialpedagog och kurator. Det insamlade intervjumaterialet har analyserats med hjälp av en manifest innehållsanalys och försett studiens resultat med två kategorier; ”Skola som hälsofrämjande arena” och ”Utvecklingsbehov i elevhälsoarbetet”. Det framkomna resultatet visar att elevhälsan tillämpar insatser som syftar till att stärka elevernas delaktighet och arbetar aktivt för att de ska tillses med positiva bemötanden. Samtidigt visar resultatet att det föreligger ett flertal organisatoriska faktorer som försvårar det hälsofrämjande arbetets utformning. På grund av bristande tid och oklara mål hamnar arbetet snarare i åtgärdande arbetsgångar.

Syftet med studien var att undersöka unga vuxna somaliers uppfattningar om psykisk ohälsa och hur de ser på att söka stöd och hjälp från omgivningen. Metoden som har använts är kvalitativ metod och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Studiens intervjupersoner var unga vuxna med somalisk bakgrund vilka var mellan 19 till 29 år varav tre var kvinnor och tre var män. Studiens analys gjordes med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet av studien visar att unga vuxna somaliers uppfattning om psykisk ohälsa ser olika ut och att det är ett svårdefinierat begrepp. Unga vuxna somalier upplever även att det inte går att prata öppet om psykisk ohälsa med omgivningen, särskilt bland familjen. Uppfattning om stöd och hjälp är att det undviks, religionen har även stor betydelse och samtidigt finns det kunskapsbrist gällande var de kan söka hjälp och stöd för psykiska besvär. / The purpose of the study was to explore Somali young adults’ perception of mental illness and how they look on seeking support and help from people in the surrounding environment. The method that has been used is a qualitative method using semi-structured interviews. The participants in the interviews were young adults with a Somali ethnic background. There were three men and women and their ages vary between 19 to 29 years old. The analysis was done using a qualitative manifest content analysis. The result of the study shows that young adults Somalis’ perception of mental illness looked different and difficult to define. Young adult Somalis also feel that it is not possible to talk openly about mental illness with people in their surroundings, especially with members of the family. Their perception of support and help is that it is avoided, religion plays a major role among it and there is a lack of knowledge regarding where they can seek help and support for mental illness.

Inledning: Diabetes typ 2 är en metabol sjukdom som har ökat i hela världen. Diabetes medför stora hälsoproblem som kan leda till förtidig död och funktionshinder. Fysisk aktivitet är en faktor som kan förändra diabeteskomplikationer och förbättra människors möjlighet att hantera symptomen av diabetes. Syftet med litteraturöversikten är att identifiera effekterna av fysisk aktivitet vid diabetes typ 2 bland vuxna. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt där tio originalartiklar har använts för att genomföra denna studie och fyra teman framkom som förklarar effekten av fysisk aktivitet vid diabetes typ 2. Resultat: Olika träningsform såsom aerob- kombinerad- och styrketräning samt effekt av medicinering vid diabetes typ 2 visar att diabetes kan förbättras genom fysisk aktivitet. Diskussion: Fysisk aktivitet anses som viktigt för att bekämpa symptom av diabetes typ 2. Olika former av träning förbättrar diabetes typ 2. Mer forskning behövs för att bidra till kliniska rekommendationer. / Introduction: Diabetes type 2 is a metabolic disease that has increased all over the world. Diabetes causes huge health problems that lead to premature death and disabilities. Physicalactivity is a factor that can improve diabetes complications and ameliorate the management of the symptoms related to diabetes. The aim of this literature review is to identify effects of physical activity in diabetes type 2 among adults. Methods: This study is a literature review where ten original articles were used to carry out this study and five themes were developed to explain the effects of physical activity in diabetes type 2. Results: Different types of training such as aerobic training, combined training, resistance training and also the effect of medicine showed that diabetes type 2 can be improved through physical activity. Discussion: Physical activity is important to fight the symptoms of diabetes type 2. Different types of training improve in various ways diabetes type 2. More researches are needed to contribute to clinical recommendations.

Bakgrund: Med en ökad medellivslängd och en minskning av förtida dödlighet betraktas hälsan som god bland befolkningen i Sverige. Det finns dock ett behov av att adressera insatser mot exempelvis psykisk ohälsa, ojämlikhet i hälsa, kostvanor och stillasittande. Regeringen har publicerat en omfattande nationell folkhälsoproposition, men det finns en kunskapslucka beträffande partiernas egna konkreta visioner och arbete inom folkhälsan. Syfte: Syftet med studien var att undersöka riksdagspartiernas visioner och arbete inom olika folkhälsoområden. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ studiedesign och hade ett induktivt synsätt. Data samlades in med ett frågeformulär och sju av åtta partier svarade på frågorna. Det insamlade materialet analyserades med inspiration av Giorgis kvalitativa analys. Resultat: Resultatet visade en bredd av visioner och arbetsinsatser. Partiernas idéer och verksamhet berörde främst hälso- och sjukvårdssektorn. De vill se tydligare uppdrag, ökad tillgänglighet och fokus på förebyggande interventioner. När det gäller skolan vill de arbeta med insatser för elevhälsan, mer idrottstimmar samt sex- och samlevnadsundervisning. Därutöver vill de genomföra olika samhälliga insatser. Slutsats: Utöver partiernas visioner vill de arbeta med folkhälsa genom att bedriva folkhälsopolitik, stödja insatser, utreda och utveckla handlingsplaner samt utöka kunskapsinsatser. / Background: With an increasing life expectancy and a reduction of premature mortality, health is considered good among the Swedish population. Nevertheless, there is a need of addressed interventions against mental illness, inequality in health, eating habits and sedentary, for example. The Swedish government has published a wide-ranging national public health policy, but there is a gap in knowledge regarding the political parties concrete visions and work in the fields of public health. Purpose: The purpose of this study was to investigate visions and work among Swedish political parties in various fields of public health. Method: The study was conducted with a qualitative study design and had an inductive approach. Data was collected by a questionnaire and seven out of eight parties answered. Collected material was analyzed with inspiration from Giorgis qualitative analysis. Results: The result displayed a wide spectrum of visions and efforts. The parties ideas and efforts were mostly containing the healthcare sector. They want to see clearer commitments, accessibility and focus on preventive interventions. Regarding school they intend to focus their efforts on student health and increase the rate of sports and sex education. In addition, they want a variety of community interventions to be performed. Conclusion: Besides their visions, the political parties want to tackle public health issues by practicing politics, support interventions, research and develop policies and amplify knowledge efforts.