Background: In today's society, children and young people spend a lot of their awake time with quiet activities in their free time, such computer use. It contributes to little physical activity and a passive lifestyle. The curriculum for elementary school, preschool class and leisure time (2011, Rev. 2Nf 017) emphasizes the importance of offering all students physical activity during school day. Research shows that physical activity inter alia affects the brain and pupils' school results. Purpose: The purpose of this literature study was to study what research says about school-based physical activity and its possible impact on pupils (7-15 years) school performance? Method: A systematically studied literature study involving research in the field of school-based physical activity and pupils' school achievements. The literature search was done in the databases One Search, ERIC and PubMed. Inclusions and exclusion criteria were used to demarcate the search. The study selected seven articles that focused on school-based physical activity and included students between the ages of 7- 15 years. The articles were reviewed and evaluated by SBU's review template to see its relevance to the study. The articles are presented in a table of purpose, design and results. Result: The articles in showed different results. Most results were optimistic and showed that school-based physical activity positively affected pupils' school performance. Other studies show a slight impact or no impact. School-based moderate to vigorous physical activity showed positive improvement in students' academic study results. Aerobic exercise proved to be more effective than moderate physical activity. Conclusion: Promoting physical activity in schools through implementation of curriculum-based intervention programs can improve pupils' school performance in terms of better academic outcomes and concentration. Especially with the academically weakest students. This indicates that there are positive links between physical activity and pupils' school achievements. / Bakgrund: I dagens samhälle tillbringar barn och ungdomar mycket av sin vakna tid med stilla sittande aktiviteter på fritiden som till exempel användande av datorer. Det bidrar till för lite fysisk aktivitet och en passiv livsstil. I läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011, revid. 2017) poängteras vikten av att erbjuda samtliga elever fysisk aktivitet under skoldagen. Forskning visar att fysisk aktivitet bland annat påverkar hjärnan och elevernas skolresultat. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien var att studera vad forskning säger om skolbaserad fysisk aktivitet och dess eventuella påverkan på elevers (7-15 år) skolprestationer? Metod: En systematisk granskad litteraturstudie där forskning inom området skolbaserad fysisk aktivitet och elevers skolprestationer. Litteratursökningen gjordes i databaserna OneSearch, ERIC och PubMed. Inklusions och exklusionskriterier användes för att avgränsa sökandet. Till studien valdes sju artiklar som handlade om skolbaserad fysiska aktivitet och inkluderade elever i åldrarna mellan 7-15 år. Artiklarna granskades och bedömdes med SBU:s granskningsmall för att se dess relevans för studien. Artiklarna presenteras i en tabell med syfte, design och resultat. Resultat: Artiklarna i visade på varierade resultat. De flesta resultaten var optimistiska och visade att skolbaserad fysiska aktivitet påverkade elevers skolprestationer positivt. Andra studier visar på en liten påverkan eller ingen påverkan. Skolbaserad måttlig till intensiv fysisk aktivitet visade positiv förbättring av elevernas akademiska studieresultat. Den aeroba träningen visade sig ha större påverkan än måttlig fysisk aktivitet. Slutsats: Att främja fysisk aktivitet i skolan via genomförande av läroplansbaserade interventionsprogram kan förbättra elevers skolprestationer i form av bättre akademiska resultat och koncentrationsförmåga. Framförallt hos de akademiskt svagaste eleverna. Det tyder på att det finns positiva kopplingar mellan fysisk aktivitet och elevers skolprestationer.

En ökad mängd interventioner av fysisk aktivitet och rörelse under skoltiden, har positiva effekter på elevernas hälsa och skolresultat, samt minskar tiden som utgörs av stillasittande aktiviteter. Fysisk aktivitet är dessutom en friskfaktor för att minska risken att drabbas av vanliga folksjukdomar och skapar goda förutsättningar för folkhälsan. Stillasittande beteende ökar generellt i samhället och är riskfaktor till uppkomst av kroniska sjukdomar och vidare förtidig död. Samtidigt minskar tiden som individer är fysiskt aktiva, både vardagliga och planerade aktiviteter. Skolan är en lämplig arena för att öka den fysiska aktiviteten, där en bred målgrupp nås utifrån samma förutsättningar på skolan. Syftet var att studera högstadielärares attityder kring fysisk aktivitet och rörelse under skoltiden för elever i årskurs sju till nio, som en hälsofrämjande insats för folkhälsan. Empirin samlades in via enskilda intervjuer och en avslutande fokusgruppsintervju med samma deltagare. Vidare genomfördes en induktiv kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att deltagarna var medvetna om att fysisk aktivitet har positiva effekter på elevernas hälsa, men att den enskilda läraren inte var ansvarig för att implementera mer fysisk aktivitet på skoltid. Fysisk aktivitet kopplades med pulshöjande aktiviteter som var schemalagda eller som skulle ske utanför lektionerna, som på rasterna och förslagsvis struktureras av till exempel en fritidspedagog. Ansvaret för att eleverna skulle vara mindre stillasittande och mer fysiskt aktiva under skoldagen, ansågs vara andra aktörer än lärarna själv. Lärarna uttryckte ett behov av djupare förståelse och ökade kunskaper kring fysisk aktivitet och hur de vidare kunde implementera det för att förbättra förutsättningarna för eleverna. Ökad implementering av fysisk aktivitet i skolan med lärarna som resurs, kan komma att ha stor betydelse för vidare folkhälsoarbetet och individers hälsa. Resultatet i studien kan öka medvetenheten om vilka hälsofrämjande interventioner som kan vara lämpliga i skolverksamheter för att förbättra folkhälsan. / More interventions with physical activity and movement during school time, have positive effects on the students health and performance in class, and reduces the time spent on sedentary activities. Physical activity is a health-promoting activity which decreases the risk of becoming ill in common public diseases and creates good opportunities for the public health. Sedentary lifestyle increases in the society and is a risk factor for developing chronic diseases and further to early death. physically active decreases, regarding both everyday- and intentional activities. The school is a suitable arena for increasing the physical activity, since it contains a wide target group and can offer equal conditions. The aim was to study secondary teachers attitudes to physical activity and movements during the school time for students in age 13-16, as a health-promoting intervention for a good public health. The empirical data was collected through individual interviews and a final focus group interview with the same participants. Further an inductive qualitative content analysis was conducted. The result showed that the participants were aware of the positive effects of physical activity on the students health, but the individual teacher wasn't responsible to implement more physical activity at school time. physical activity was connected to pulse-raising activities, which should be scheduled or should take place outside the lessons, suggested during the breaks and be arranged by a leisure teacher. The responsibility for the students to be less sedentary and more physically active during the school day, lays on other actors than the teachers themselves. The teachers expressed a need to gain deeper understanding and increased knowledge of physical activity and how they could continue with implementation of it to improve the conditions for the students. Increased implementation of physical activity in school with the teachers as a resource, may be of great importance to further public health interventions and individuals health. The result from the study can increase awareness of health promoting interventions, which could be applied in schools for a better public health.

Bakgrund: En dålig kroppsuppfattning kan påverka välmåendet negativt och medföra en rad olika konsekvenser för den fysiska och psykiska hälsan. Tidigare forskning kring fenomenet kroppsuppfattning är begränsad, särskilt kopplat till yrkesrollen, vilket gör det svårt att förstå arbetets betydelse för kroppsuppfattningen. Syftet med studien var att undersöka kroppsuppfattning och upplevt välbefinnande bland träningsinstruktörer som arbetar på gym. Detta för att öka förståelsen för möjliga faktorer som kan påverka kroppsuppfattningen och välbefinnandet. Metod: Studien har genomförts med hjälp av ett kvalitativt metodval i form av enskilda semistrukturerade intervjuer där totalt 10 deltagare har fått representera resultatet. Resultat: Sammanfattningsvis visade resultatet att de flesta informanter hade både negativa och positiva tankar om den egna kroppen, men där de positiva tankarna dominerade. Den egna kroppen ansågs vara ett värdefullt redskap där det var viktigt för deltagarna att underhålla sitt yttre då klienter ofta föredrog vältränade träningsinstruktörer. Somliga informanter tävlade även i bodybuilding, vilket tenderade att påverka deras välmående negativt. Det framkom även att det finns en större press kring kvinnors utseende än vad det gör för män ur ett samhällsperspektiv. Deltagarnas syn på hälsa sammanfatttas som ett holistiskt synsätt där flera viktiga komponenter behövde samspela med varandra. Konklusion: På grund av den begränsade forskningen finns därför ett behov för att vidare studera kroppsuppfattning utifrån en kvalitativ och kvantitativ aspekt för att ge en tydligare bild av vilka faktorer som påverkar den. / Background: A poor body perception can affect well being in a negative way and lead to detrimental results for both physical and mental health. Previous research about the phenomenon body perception is limited, especially work related, which makes it harder to understand how work can affect body perception. Purpose: To study body perception and the existence of well being amongst training instructors working at the gym. The objective is to increase the understanding of potential factors that may affect body perception and well being. Method: The study was implemented by using a qualitative methodology in the form of individual semi-structured interviews with a total of ten participants. Results: In summary the result shows that most of the participants experienced both negative and positive thoughts about their own body, although the positive thoughts were more common. A well conditioned body was considered a valuable asset in attracting clients since this was preferred. Some of the participants also competed in bodybuilding; however, this tended to have a negative impact on their well being. In a social setting there is a greater expectation about a women’s appearance than it is for men. The participants view on health can be summarized as a holistic approach where several components contributed. Conclusion: Due to the existence of limited research, there is a need for further studies about body perception from a qualitative and quantitative point of view to give a better picture of possible additional factors that affect it.

Inledningen beskriver Skåneidrottens projekt Senior Sport School, som bygger på de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande, det vill säga fysisk aktivitet, social gemenskap, meningsfullhet och kunskap om kostvanor. Senior Sport School är en idrottsskola som uppmuntrar seniorer till ett livslångt idrottande. Tidigare forskning framhåller vikten av att bibehålla fysisk vardagsfunktion, social gemenskap och goda kostvanor i senior ålder för att främja självständighet och oberoende från vården. Syftet med studien var att undersöka pensionärers upplevelser av aktiviteter genomförda i Senior Sport School och hur dessa aktiviteter kan relateras till ett hälsosamt åldrande. Metoden är kvalitativa semistrukturerade intervjuer och deltagarna i studien valdes utifrån tidigare medverkan i Senior Sport School. Resultatet framställs genom de teman som framträdde i intervjuerna, dessa var hälsosamt åldrande, social gemenskap, lärande och idrottskulturens betydelse. I diskussionen lyfts att idrottsskolan upplevs som en viktig social plattform. Det dolda lärandet som seniorerna får genom idrottsskolan har en central roll. Idrottsskolan kan ses som ett stöd i seniorernas lärandeprocess så att de kan förstå och använda sig av hälsoinformation för att förbättra sin hälsa. Konklusionen är att idrottsskola för seniorer upplevs spela en viktig roll för ett hälsosamt åldrande. Social gemenskap och fysisk aktivitet lyft av deltagarna som betydelsefulla men Senior Sport School kan även ses som en viktig del i seniorers kunskapsutveckling. Studiens resultat är positivt för folkhälsan i stort men det krävs fortsatt forskning för att nå ut till flera grupper i samhället. / The introduction presents Skåneidrottens project Senior Sport School, which is based on the four cornerstones of prosperous ageing, i.e. physical activity, social connections, meaningfulness and dietary education. Senior Sport School encourages seniors to a lifelong sport participation. Previous research emphasizes the importance of maintaining physical functionality, social connections and good dietary habits in older age to promote self-reliance and independence from health care. The aim of the study is to investigate pensioners´ views on their participation in activities conducted at Senior Sport School, and whether their experiences can be related to healthy ageing. The method is qualitative semi-structured interviews and participants in the study were selected based on previous participation in Senior Sport School. The results are produced through the themes of the interviews. The themes are healthy ageing, social connections, education and the importance of sporting culture. The discussion emphasizes that Senior Sport School is perceived as an important social platform. The hidden education that seniors receive through Senior Sport School has a central role. Senior Sport School is a support in the seniors´ education process so that they can understand and use the information to improve their health. The conclusion is that a sport school for seniors plays an important role in healthy ageing. Social connections and physical activity is highlighted by the participants as significant, but Senior Sport School is also an important part of seniors´ education development. The study´s results are positive for public health, but further research is needed to engage other groups in society.

Tidigare studier har visat på att i varje missbrukares liv, finns cirka fem anhöriga som riskerar att utveckla medberoende. Riskfaktorerna associerade med medberoende påverkar därför förekomsten av psykiska ohälsa och ökar risken för att utveckla andra sjukdomar såsom depression, ångest och känslomässiga problem. Syftet med studien var att undersöka hur medberoende i nära relationer kan utveckla självdestruktivt beteende och psykisk ohälsa. Med hjälp av en kvalitativ metod och intervjuer som datainsamlingsmetod blev syftet med denna studie genomförd. Studien grundades på semistrukturerade intervjuer där totalt sex informanter deltog. Resultatet i studien visade på liknande resultat genom alla intervjuer, såsom förekomsten av psykiska sjukdomar, självdestruktivt beteende och vikten av introjektiv identifikation. Dessa tre kategorier kompletterar varandra i den skrivna ordningen. Resultatet tyder på att det kan vara så att den medberoende inte kan utveckla psykisk ohälsa utan fenomenet introjektiv identifikation och självdestruktivt beteende. För att det ska utvecklas någon form av psykisk ohälsa skulle den medberoende personen behöva utveckla ett självdestruktivt beteende, och resultatet tyder på att det inte är möjligt utan introjektiv identifiering i kontexten nära relationer. Dock med hjälp av anknytningsteorin och coping-strategin, visade slutsatsen att inte alla medberoende utvecklade psykisk ohälsa. Förekomsten av psykisk ohälsa påverkas av individens tidiga anknytningsmönster och copingförmåga. Studien ledde till slutsatsen att psykisk ohälsa är ett stort problem bland individer med medberoende. Medberoende är inte fastställt som en sjukdom, trots att risken för att eventuellt utveckla psykisk ohälsa finns. Trots de följdsjukdomar som medberoende medför är det ingen prioritering inom folkhälsopolitiken. / Previous studies have shown that in every drug addicted person’s life there is about five relatives which risks developing co-dependency. Therefore, the riskfactors affect the relative’s mental health and increase the risk of developing other illnesses such as depression, anxiety and emotional issues. The aim of the study was to investigate how co-dependency in close relationships can develop self-destructive behavior and mental illness. With the use of a qualitative method and interviews as a data collecting method, the aim for this study became fulfilled. The study was based on semi-structured interviews, performed by six participants. The results showed similar outcomes for all interviews, such as the prevalence for mental illness, self-destructive behaviour and the importance of introjective identification. These three categories complement each other in the order written. The results indicates that a co-dependent individual could not, without the phenomenon introjective identification and self-destructive behaviour acquire mental illness. However in order to acquire some kind of mental illness the co-dependent person would have to develop self-destructive behaviour, and the results showed that it is not possible without introjective identification in the context of a close relationship. Although, with the use of attachment theory and coping-strategy, the conclusion showed that not every co-dependent developed mental illness. The prevalence of illnesses was affected by the individuals early life attachment-pattern and coping skills. The study led to a conclusion that mental illness is a big issue among co-dependent individuals. Co-dependency is not a determined as a disease, despite the risk of possibly developing mental illness. It is still not a prioritization among public health authorities.

Background: Psychosomatic problems are increasing among adolescent girls and levels of life satisfaction, well-being and self-esteem are lower among adolescent girls compared to boys at the same age. Aim: The aim of this thesis was to explore adolescent girls’ perceptions of the concept of PMH and to identify influential factors for PMH from their own perspectives. Methods: A qualitative explorative study was designed. The data collection was through four semi-structured focus group interviews. Participation in the study was completely voluntary and 14 high school girls aged 16-17 participated in the study. An inductive content analysis was conducted to analyze the collected data. Results: Six categories and sixteen subcategories emerged from the data analysis, answered the two objectives of the study and met the purpose of this thesis. The six categories were: 1) when you feel well and things go well; 2) school-related factors, 3) factors at home and at leisure time, 4) key personal characteristics, 5) coping skills and balanced healthy lifestyle, 6) more attention to PMH. The findings showed that PMH was perceived as a two-dimension concept of feeling well and functioning well in life. The main influential factors for PMH was healthy social relations within and outside the family, key characteristics such as optimism, high self-esteem, sense of control, purpose and progress as well as coping skills and paying more attention to PMH.     Conclusion: A combination of positive factors promoting feeling well and functioning well in life should be taken into account in the development of mental health promotion approaches and programs to improve PMH among adolescent girls. / Bakgrund: Psykosomatiska besvär ökar bland flickor och livstillfredsställelse, välbefinnande och självkänsla bland flickor är lägre än pojkar.    Syfte: Syftet med studien var att studera uppfattningar av flickor på gymnasiet om begreppet positiv psykisk hälsa (PMH) och identifiera faktorer som påverkar PMH utifrån målgruppens egna perspektiv. Metod: En kvalitativ explorativ studie utformades. Datainsamlingen skedde genom fyra fokusgruppsintervjuer och 14 gymnasieflickor i åldern 16-17 deltog i studien. Deltagande i studien var helt frivilligt. En kvalitativ induktiv innehållsanalys utfördes för att analysera insamlade data. Resultat: Sex huvudkategorier och sexton subkategorier återfanns i dataanalysen som svarade på syftet och två frågeställningarna i studien. De sex huvudkategorierna var: 1) när man mår bra och allt går bra 2) skolrelaterade faktorer 3) faktorer hemma och på fritiden, 4) viktiga personliga egenskaper, 5) coping färdigheter och balanserad hälsosam livsstil, 6) mer uppmärksamhet till PMH. Resultatet visade att PMH uppfattades som ett tvådimensionskoncept, att må bra och att fungera bra i livet. De centrala faktorerna för PMH identifierades som hälsosamma relationer inom och utanför familjen, viktiga egenskaper som optimism och bra självkänsla, känsla av utveckling, kontroll och meningsfullhet, stresshanteringsförmåga, samt att uppmärksamma PMH. Slutsats: En kombination av positiva faktorer för att må bra och fungera bra i livet, bör beaktas inom utveckling av strategier för att förbättra PMH bland flickor på gymnasiet. Nyckelord: Positiv Psykisk Hälsa, Flickor På Gymnasiet, Kvalitativ Explorativ Studie, Fokusgrupp Intervjuer.

Bakgrunden till studien bygger på en önskan om att hela befolkningen ska ha en god hälsa. Även de grupper i samhället som har någon form av funktionsnedsättning. För att främja en god hälsa har djur länge visats sig ha en god påverkan på människans hälsa, framförallt hästen. I ett folkhälsovetenskapligt intresse att arbeta förebyggande och hälsofrämjande är det med ett stort intresse att undersöka hur hästen påverkar människans hälsa. I föreliggande studie har syftet varit att studera hur deltagarna med någon form av funktionsnedsättning i den dagliga verksamheten ”hälsa med hästkraft” upplever hur hästen påverkar deras hälsa. Metoden som använts för att undersöka följande syfte har varit kvalitativ metod, och genomförts med sex stycken deltagare i två fokusgruppsintervjuer.  I resultatet framkom det hur hästen främjat och bidragit till individernas hälsoupplevelser, både psykiskt och fysiskt samt dess sociala och personliga utveckling. Resultatets slutsats presenterar att hästen kan användas och benämnas som en hälsofrämjande resurs, och att ytterligare användning av hästen och forskning inom området kan göra att fler kan leva ett hälsosamt liv. / The background of the study is based on the desire of a healthy population. Even those groups in society who have some form of disability. To promote good health, animals have for a long time been proven to have a good impact on human health, especially horses. In a public health interest to preventing and promoting health, is it of great interest to investigate how the horse effect human health. The purpose of this essay has been to study how participants with forms of disability in the daily activity "Health with Horsepower" experience how horses contribute to their health. Used method in the investigated purpose has been a qualitative method and implemented with six participants in two focus group interviews. The result emerged how the horse promoted and contributed to the health experiences of the human, both psychologically and physically, as well as in social and personal development. The result concludes that the horse can be used and called a health promotion resource, and further use of horses and research in the area can allow more people the opportunity to live a healthy life.

Studiens inledning ger en övergripande bild av hur psykisk ohälsa har blivit ett allt vanligare tillstånd bland barn och unga. Därtill är barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) en särskilt utsatt grupp med högre förekomst av psykisk ohälsa. Eftersom barn och unga till stor del vistas i skolan är det av vikt att skolan är utformad med möjligheter till att främja barn och ungas hälsa. Syftet var därför att: undersöka gymnasielärares beskrivningar av möjligheter till en hälsofrämjande lärandemiljö i relation till psykisk hälsa för gymnasieelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För att kunna besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer. Fokusgrupperna bestod av gymnasielärare i åldrarna 28–62 undervisande på yrkespraktiska gymnasium i Kristianstad. Kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av materialet. Det övergripande resultatet visade att Möjligheter till en hälsofrämjande lärandemiljö framförallt var beroende av en individanpassad lärandemiljö samt en förtroendefull relation mellan lärare och elever. Resultatet bekräftade bilden av en ökande problematik gällande psykisk ohälsa bland unga med försämrade prestationer, resultat och frånvaro som följd. Resultatet belyser på så vis samspelet mellan lärande och hälsa. Konklusionen som drogs utifrån studiens resultat var att: Möjligheter till en hälsofrämjande lärandemiljö innefattade en förtroendefull relation mellan lärare och elever. Lärarens förhållningssätt gentemot eleverna bör vara präglat av inkludering, bekräftelse och lyhördhet. För att lärandemiljön enklare ska kunna bistå med dessa främjande faktorer behövs klasser med färre elever, mer stödresurser för elever med NPF samt en utökad kunskap för gymnasielärare kring NPF med fokus på praktiska redskap att tillämpa. / The introduction of the study gives an overall review of how mental ill health has become an increasingly common condition among children and young people. In addition, children and adolescents with neuropsychiatric disabilities (NPF) are a particularly vulnerable group with a higher incidence of mental ill health. Because children and young people spend a large amount of their time at school, it is important that the school is designed with opportunities to promote children and young people's health. The aim was therefore to: examine high school teachers' descriptions of opportunities for a health-promoting learning environment in relation to mental health for high school students with neuropsychiatric disabilities. In order to answer the purpose of the study, a qualitative method was chosen in the form of focus group interviews. The focus groups consisted of high school teachers aged 28-62 teaching at vocational high schools in Kristianstad. Qualitative content analysis was used when analyzing the material. The overall results showed that opportunities for a health-promoting learning environment were primarily dependent on an individual-oriented learning environment and a relationship built on trust between teachers and students. The result confirmed the image of an increasing problem of mental ill health among young people, with lacking performances and absence from school as a consequence. Thus, the result illustrates the interaction between learning and health. The conclusion drawn from the study result was that: Possibilities for a health-promoting learning environment included a relationship built on trust between teachers and students. Teachers’ approach towards students should be characterized by inclusion, confirmation and sensitivity. In order for the learning environment to easier assist with these promotional factors, classes with fewer students, more support resources for students with NPF, and increased knowledge for high school teachers regarding the NPF-diagnoses are needed, focusing on practical tools to apply.

Människan tillbringar ungefär en tredjedel av dygnet på sin arbetsplats, därför är en god arbetsmiljö av stor vikt. Det finns faktorer i arbetsmiljön som påverkar den enskilda individen i olika utsträckning. Friskfaktorer är en sådan faktor som kan beskrivas med orden hälsa och frisk, som tyder på en frånvaro av sjukdomssymptom, medan hälsofaktorer beskriver de delar av arbetsmiljön som är positiva och hälsofrämjande. Den aktuella studien fokuserar på American Family Association insurance´s (AFA-försäkring) friskfaktorer. Arbetsmiljön i bemanningsbranschen kan i sin tur karaktäriseras som ett triangelledarskap, vilket kännetecknar branschen. Syftet med studien var att undersöka hur ett bemanningsföretag tillämpar AFA-försäkrings friskfaktorer. Metoden utfördes genom en kvalitativ intervjustudie med tolkande utformning. Det intervjuades totalt nio personer i de tre olika yrkeskategorierna, verksamhetschefer, konsultchef och konsulter på fältet. Den insamlade datan analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och med en deduktiv ansats. Resultatet visade på att virtuellt ledarskap, socialt stöd och möjliga utbildningsinvesteringar var tre av sex friskfaktorer som var påverkbara på bemanningsföretaget. Ledarskapet uppehölls i sin tur genom kommunikationsteknik samt en fysisk träff i veckan. Upplevelsen av ledarskapet var bra trots förutsättningarna, men mer fysisk närvaro och kommunikation önskades. En faktor som påverkade det sociala stödet var konstruktiv feedback. Det erbjöds utbildningsmöjligheter, utnyttjandet av erbjudandet var inte så stort då en tidsbrist rådde. Slutsats, resultatet visade på att bibehålla en kontinuerlig kommunikation försvåras vid ett fysiskt frånvarande ledarskap och en god relation kan därmed vara svår att skapa. Det sociala stödet påverkades genom feedback, vid en minskad feedback reducerades känslan av det sociala stödet. Arbetsplatsen ansåg att investeringar i utbildning är väsentligt för kompetensutvecklingen hos personalen. / People spend about one third of the day at their workplace, therefore are a favourable working environment of great importance. There are factors in the working environment that affect the individual in different extents. Health factors are such a factor and can be described by the words, health and well-being, which indicates an absence of disease symptoms. While health promotion factors describe the parts of the working environment that are positive and health promoting. The current study focuses on American Family Association insurance (AFA-insurance) health factors. The work environment in the staffing company can be characterized as a triangular leadership, which characterizes the industry. The aim of the study was to investigate how a staffing company applies AFA insurance's health factors. Method, the study was performed by a qualitative interview study with a interpretive configuration. Nine people were interviewed in the three different job types, businessmanagers, consultant and consultants in the field. The collected data was then analyzed by using a qualitative content analysis and with a deductive approach. The result showed that the virtual leadership, socialsupport and possible educational investment were three of six health factors which were influential at the company. Leadership was held by communication technology as well as a physical session per week. The experience of the leadership works well given the conditions, but more physical presence and communication were desired. One factor that affected social support was constructive feedback. Education opportunities were offered, the utilization of the offer was poorly due to a shortage of time. Conclusion, the result showed that social support was influenced by feedback, reduced feedback decreased the sense of social support. The workplace considered that investment in education was essential and important for the competence development among the employees. Maintaining continuous communication was complicated when the leadership was physically absent.

Type 1 diabetes (T1D) is an autoimmune disease that destroys the bodies’ insulin producing beta-cells. The disease is understood to be triggered in genetically susceptible individuals by environmental factors. While the genetic side of the etiological model has to some degree been uncovered, there is no clear understanding of which environmental factors play a role in the disease process. Several hypotheses claim to explain the development of T1D, of which enteroviral infections show the most promise. According to this hypothesis high prevalence of enteroviral infections would also mean high incidence rates of T1D. This study focused on four Nordic countries (Denmark, Finland, Norway and Sweden) that as late as 2017 were found in the top 10 countries for incidence rate of childhood-onset T1D in the world. Incidence rates of T1D and prevalence of enteroviruses were mapped and geographically analyzed according to the principles of spatial epidemiology, after which correlation coefficients were calculated. In doing so the study tried to answer to which extent the prevalence of enteroviruses could explain the regional variations in T1D. For all countries no significant correlation was found, but increasing sample size, by grouping countries, showed considerably different outcomes with a small positive correlation in the case of Norway and Finland.