Forskning visar att Sveriges unga rapporterar lägst psykiskt välbefinnande av alla EU-länder. Trots att den psykiska ohälsan orsakar höga samhällskostnader och lidande både för de drabbade och dess anhöriga, finns det inget entydigt svar på varför unga svenskar och barn mår så dåligt. Denna studie genomfördes då det finns en brist på forskning gällande främst yngre barn om vilka faktorer som orsakar försämrad psykosocial hälsa. En kvalitativ metod valdes för att fånga skolkuratorers och skolsköterskors subjektiva upplevelser av vilka faktorer som orsakar psykosociala problem hos barn i grundskoleålder. Det insamlade materialet har bearbetats med hjälp av en tematisk analys. Resultaten visar att faktorer som sociala medier, föräldrars engagemang, föräldrars skilsmässa, neuropsykiatriska diagnoser, ångest, skav i kamratskap, ökade krav på prestation och den fysiska skolmiljön hade betydelse för barns psykosociala hälsa. / Research shows that Sweden's young people report the lowest psychological well-being of all EU countries. Despite the fact that mental illness causes high social costs and suffering both for the affected and their relatives, there is no clear answer to why young Swedes and children feel so badly. This study was carried out as there is a lack of research concerning mainly younger children about which factors cause deteriorating psychosocial health. A qualitative method was chosen to capture school counselors' and school nurses' subjective experiences of which factors cause psychosocial problems in children of primary school age. The collected material has been processed using a thematic analysis. The results show that factors such as social media, parental involvement, parental divorce, neuropsychiatric diagnoses, anxiety, friction in friendships, increased performance demands and the physical school environment were important for children's psychosocial health.

Adolescent mental health problems are a well-recognized and frequently discussed societal problem in Sweden. However, few studies concerning adolescents’ own views on mental health concepts and associated stigma have been conducted. This thesis, including two sub-studies, investigated Swedish adolescents’ views of mental health concepts, mental health problems and perceptions about stigma. A total of 32 adolescents on the Swedish island Gotland were interviewed either in focus groups or individually. In sub-study I on mental health concepts, adolescents described mental well-being as a condition with emotional well-being and good psychological and social function, which they termed to feel well. Mental health problems were described as a spectrum of conditions, caused by several factors. All kinds of mental health problems were termed to feel unwell or to not feel well. Both the presence of mental well-being and symptoms of mental health problems were suggested to be considered when assessing young peoples’ mental health. Sub-study II explored adolescents’ perceptions of the prevalence of mental health problems and related stigma among young people. The adolescents perceived mental health problems as a natural part of their lives and explained the increase by current living condition factors, e.g. pressure related to school or social media and improved openness about mental health problems. Stigmatisation of young people with mental health problems were recognised to be caused by prejudice, triggered by lack of knowledge. The adolescents wished for a future without stereotypic gender norms and stigma of mental health problems. In conclusion, findings of the thesis suggest that adolescents’ descriptions of mental health concepts encompass a broad range of conditions, from normal challenges that can cause distress to severe disabling mental health problems. Furthermore, adolescents acknowledge the simultaneous presence of mental wellbeing and mental health problems, as well as stigma consisting of negative preconceptions, stereotyping and discrimination. The results highlight that adolescents have a complex contextual understanding of mental health problems, but use the terms to feel well or unwell, of which adults need to be aware. Additionally, taking rumour spreading seriously and actively addressing stereotypic gender norms could be important to improve adolescents’ mental health. / <p>Licentiatseminariet kan även följas via Zoom: https://uu-se.zoom.us/j/69890471140 Lösenord: Ungdomar</p><p>Ingen opponent utan tre medlemmar i betygsnämnd: Docent Fredrik Söderqvist, Örebro universitet (Ordförande i betygsnämnden); Professor Christina Dalman, Karolinska Institutet; Professor Karin Enskär, Uppsala universitet.</p><p></p><p></p>

Fysisk aktivitet är en grundläggande faktor för god hälsa och att redan i tidig ålder vara fysiskt aktiv har visat sig medföra många positiva effekter för hälsan. För att få fler barn och unga fysiskt aktiva har Riksidrottsförbundet (RF-SISU) fått i uppdrag av regeringen att genomföra en rörelsesatsning på skolor runt om i Sverige.  Syftet med denna studie är att undersöka uppfattningar hos skolpersonal gällande förutsättningar för, och effekter av Riksidrottsförbundets rörelsesatsning i Sörmland. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ ansats använts där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Informanterna valdes genom ett målinriktat urval och fem personal från olika skolor i Sörmland deltog i studien. Insamlade data analyserades genom en manifest kvalitativ innehållsanalys.  Resultatet visade att förutsättningarna för att bedriva satsningen i samverkan med RF-SISU beskrivs som goda och att RF-SISU utgör ett viktigt stöd. Engagemanget till satsningen från ledningen och övrig skolpersonal varierar och ett lågt engagemang riskerar att försvåra arbetet. Att permanenta satsningen och att utbilda personal och vårdnadshavare i rörelseförståelse framkommer som faktorer som skulle underlätta arbetet. Satsningen uppfattas ha bidragit med positiva effekter för både elever och skolpersonal. Vidare är slutsatserna att skolpersonals uppfattningar gällande förutsättningarna för, och effekterna av satsningen är goda. / Physical activity is a fundamental factor for good health and being physically active at an early age has been shown to have many positive effects on health. To engage more children and young people in physical activity, the Swedish Sports Confederation (RF-SISU) has been commissioned by the government to implement a movement initiative in schools around Sweden.  The purpose of this study is to investigate perceptions among school staff regarding the conditions for, and effects of, the Swedish Sports Confederation's movement initiative in Sörmland.  To answer the purpose of the study, a qualitative approach has been used where data has been collected through semi-structured interviews. The informants were selected through a targeted selection and five staff members from different schools in Sörmland participated in the study. Five members of the school staff from different schools in Sörmland participated in the study. Collected data were analyzed through a manifest qualitative content analysis.  The results showed that the conditions for conducting the initiative in collaboration with RFSISU are described as good and that RF-SISU is an important support for getting both students and staff more active. The commitment to the initiative from the management and other school staff varies and a low commitment risks complicating the work. To make the initiative permanent and to train all staff and guardians in business understanding emerge as factors that could facilitate future work with the initiative. Furthermore, the investment is perceived to have contributed to many positive effects for both students and school staff. Furthermore, the conclusions are that school staff's perceptions regarding the conditions for, and the effects of, the investment are good.

No description available.

Introduktion: Teknikutvecklingen och digitaliseringen i samhället sker i en hög hastighet. Äldre vuxna är en grupp som ofta saknar den kompetens, kunskap och de färdigheter som är nödvändiga för att kunna nyttja de hälsoresurser och hälsoinformation som finns tillgängliga online. För att kunna engagera sig i e-hälsa och söka hälsoinformation online krävs det att de äldre vuxna har en viss nivå av eHealth literacy. eHealth literacy är förmågan att söka, hitta, förstå och värdera hälsoinformation från elektroniska källor, och tillämpa den kunskap som erhålls för att lösa ett hälsoproblem. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa om det finns ett förhållande mellan eHealth literacy och hälsobeteenden samt hälsoutfall hos äldre vuxna, 55 år och äldre. Metod: Metoden som användes var en strukturerad litteraturöversikt. Analysmetoden som användes var en induktiv tematisk analys av 10 kvalitetsgranskade tidskriftsartiklar. Resultat: Den tematiska analysen genererade i 3 teman; Förbättrad livsstil, Engagemang i egenvård och eHealth literacy en mellanliggande faktor till hälsobeteenden och hälsorelaterad livskvalité. Resultatet visade att en ökad nivå av eHealth literacy hos äldre vuxna förbättrade deras hälsobeteenden, hälsobeslut och hälsoutfall i form av välmående och hälsorelaterad livskvalité. eHealth literacy hade både en direkt och en indirekt effekt på de studerade utfallen. Slutsats: Resultatet belyste betydelsen av att arbeta förebyggande och hälsofrämjande med äldres eHealth literacy förmåga för att i sin tur stärka deras hälsa, livskvalité och delaktighet i sin egenvård. eHealth literacy är en central faktor för äldres hälsa och för att de ska kunna nyttja de e-hälsotjänster som finns tillgängliga till sin fulla potential. / Introduction: Older adults often lack the skills and competence necessary to be able to use health resources and health information available online. To be able to get involved in digital health and search for health information online older adults are required to have a certain level of eHealth literacy. eHealth literacy is defined as the ability to seek, find, understand, and appraise health information from electronic sources and apply the knowledge gained to addressing or solving a health problem. Aim: The purpose of the literature review was to shed light on whether there is a relationship between eHealth literacy and health behaviors and health outcomes in older adults. Methods: The method used was a structured literature review. The method of analysis used was an inductive thematic analysis of 10 peer-reviewed journal articles. Results: The thematic analysis generated in 3 themes; Improved lifestyle, Commitment to self-care and eHealth literacy an intermediate factor to health behaviours and health-related quality of life. The results showed that an increased level of eHealth literacy in older adults improved their health behaviours, health decisions and health outcomes in terms of well-being and health-related quality of life. eHealth literacy had both a direct and an indirect effect on the outcomes studied. Conclusion: The results highlighted the importance of working health-promoting with the elderly's eHealth literacy to be able to strengthen their health and participation in their own healthcare. eHealth literacy is a key factor for the health of the elderly and for theme to be able to use the e-health services available to their full potential.

Introduktion: I Sverige beräknas 25 procent i åldersgruppen 16–29 år lida av någon form av psykisk ohälsa följt av 20 procent i åldersgruppen 30–44 år (Folkhälsomyndigheten, 2019d). Enligt United Nations Development Programme (UNDP) (u.å.b) så är covid-19 pandemin den största hälsokrisen i vår tid och många av de välkända riskfaktorerna för psykisk ohälsa, så som stress, ensamhet och oro, kan bli allt mer förekommande. Syfte: Studien syftar till att inhämta information kring vilket samband det finns mellan covid-19 pandemin och psykisk ohälsa i åldersgruppen 18–44 år i Sverige. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie som inhämtat data genom en webbenkät där ett bekvämlighetsurval har använts. Enkäten besvarades av 157 respondenter av båda könen i åldrarna 18–44 år och resultaten analyserades med hjälp av en deskriptiv analys, korstabeller samt chi-två tester. Resultat: Resultaten visar att en ökning med 7,1 procent har skett bland de som uppger att de upplever psykiska besvär dagligen/några gånger i veckan innan pandemin (19,7 procent) jämfört med under pandemin (26,8 procent). Vidare uppger 52,2 procent av respondenterna att deras psykiska mående har försämrats till följd av pandemin. Slutsats: Den här studien visar på att det psykiska måendet kan ha försämrats till följd av covid-19 pandemin bland respondenterna. Då ett bekvämlighetsurval har använts så är studiens resultat ej generaliserbara till resterande befolkningen i åldersgruppen 18–44 år. Vidare studier inom ämnet som inkluderar fler deltagare kan vara nödvändiga för planering av framtida arbete för att förbättra den psykiska hälsan i denna åldersgrupp under och efter pandemin. / Introduction: It is estimated that 25 percent of youth between the ages 16-29 and 20 percent of the population between the ages 30-44 in Sweden suffer from some sort of mental illness (Folkhälsomyndigheten, 2019d). The covid-19 pandemic is the biggest health crisis of our time and many of the well known risk factors in mental illness, such as stress, loneliness and anxiety could be on the rise, according to the United Nations Development Programme (UNDP) (u.å.b). Aim: The purpose of the study is to collect information around the connection of the covid-19 pandemic and mental illness in the age span 18-44 in Sweden. Methods: A quantitative cross-sectional study that has collected data through an online survey where a convenience sample has been used. The survey was answered by 157 respondents of both sexes between the ages 18-44 and the result was analyzed with the help of descriptive analysis, cross tables and chi-square tests. Results: The result shows that there has been an increase of 7,1 percent amongst respondents that experience mental problems daily/a few times a week before the pandemic (19,7 percent) compared to the time during the pandemic (26,8 percent). Furthermore, 52,2 percent state that their mental well-being has worsened as a result of the pandemic. Conclusion: This study shows that the mental well-being of the respondents may have been worsened as a result of the covid-19 pandemic. The result of the study is not generalizable amongst the population of Sweden in the age span 18 to 44, as a convenience sample has been used. Further studies in the field that include more respondents may be necessary in the planning of future work of improving the mental health of those age group during and after the pandemic.

Background: In Sweden and Europe adults fail to reach the recommendations for fruit and vegetable intake. Additionally in Sweden, young adults have the worst overall diets. Frozen vegetables have shown to take less time to cook, are less expensive and might be healthier than fresh vegetables.  Aim: The aim of this study was to explore by interviews how 18-30-year-old individuals experience eating microwaved frozen vegetables. Method: This study was a focus group interview with an intervention. The study recruited 13 individuals who microwaved frozen vegetables for a week. Three virtual focus group interviews were conducted.  Results: Five categories were found which described how the participants perceived eating frozen vegetables. 1) The idea of eating frozen vegetables, 2) The attributes of frozen vegetables, 3) Prefer other/different, 4) The microwave oven routine as a whole, and 5) Vegetables in relation to meals. Many enjoyed eating microwaved frozen vegetables although other vegetables and cooking methods were preferred. The advantages and disadvantages discussed by the participants resulted in four categories. 1) The cooking, 2) At the dinner table, 3) Experiences of frozen vegetables as a product, and 4) The importance of cost.  Many advantages were found in category one and three, but an overall downside was the lack of variation. Conclusion: It is important when designing methods to increase individuals vegetable intake that the method is simple, not time-consuming, flexible and have variation. The microwave oven fulfils most of these criteria, however it might not be for everyday use and individuals who enjoy cooking. / Bakgrund: Vuxna i Sverige och Europa når inte upp till rekommendationerna för frukt och grönsaksintag. Dessutom har unga vuxna den sämsta övergripande kosten i Sverige. Frysta grönsaker har visat sig ta mindre tid att tillaga, är inte lika dyra och kan vara hälsosammare än färska grönsaker.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka via intervjuer hur 18-30 åriga individer upplever att äta mikrovågsuppvärmda frysta grönsaker.  Metod: Den här studien är fokusgruppstudie med en intervention. Studien rekryterade 13 individer som mikrovågsugns värmde frysta grönsaker i en vecka. Sedan utfördes tre virtuella fokusgrupper.  Resultat: Fem kategorier hittades som beskriver hur deltagarna upplevde att äta frysta grönsaker. 1) Föreställningen av att äta frysta grönsaker, 2) Frysta grönsakers egenskaper, 3) Föredrar annat, 4) Mikrovågsugnrutinen som helhet, och 5) Grönsaker i relation till måltider. Många av deltagarna tyckte det var trevligt att äta mikrovågsugnsuppvärmda frysta grönsaker även om dem föredrog andra grönsaker och tillagningsmetoder. Fördelarna och nackdelarna deltagarna diskuterade resulterade i fyra kategorier. 1) Matlagningen, 2) Vid matbordet, 3) Erfarenheter av frysta grönsaker som produkt, och 4) Vikten av kostnad. Många fördelar hittades i kategori ett och tre men en gemensam nackdel som deltagarna upplevde var en avsaknad av variation.  Slutsats: Det är viktigt vid design av metoder som ska öka individers grönsaksintag att metoden är lätt, icke tids konsumerade, flexibel och har variation. Mikrovågsugns rutinen uppfyller de flesta av kriterierna, men den kanske inte är till för daglig användning och för individer som gillar att laga mat.

Introduktion: Den sexuella exploateringen av barn är ett folkhälsoproblem som ökar både nationellt och internationellt. För att skydda barn i enlighet med barnkonventionen finns det ett behov av att arbeta förebyggande mot sexuell exploatering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka aktörers erfarenheter av det förebyggande arbetet mot sexuell exploatering av barn i en mellanstor region i Sverige. Metod: För att besvara studiens syfte användes kvalitativ metod. Urvalet gjordes som ett strategiskt urval och semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: Det förebyggande arbetet mot sexuell exploatering av barn i den studerade regionen präglas av samverkan och kunskap. Kunskap sprids mellan aktörer, men även till arbetets målgrupper. Arbetet har en bredd vad gäller arenor och målgrupper. I arbetet finns utmaningar kopplat till förebyggande arbete i sig, men även exempelvis resurser. Det regionala förebyggandet blir framgångsrikt genom bland annat samverkan och att ta hänsyn till regionala förutsättningar. Genom att arbeta förebyggande hoppas aktörer bidra till ett effektivt, långsiktigt och strategiskt arbete. Slutsats: Det förebyggande arbetet mot sexuell exploatering av barn i den studerade regionen är omfattande och inkluderar samhällsaktörer på olika nivåer. Intern och extern samverkan ses som grunden i det förebyggande arbetet. Detta är både en framgångsfaktor samtidigt som det kan skapa svårigheter i att koordinera arbetet effektivt. Trots att ämnet stundtals kan upplevas omfattande och svårhanterligt är det förebyggande arbetet en viktig del för att förhindra att barn inte drabbas av de konsekvenser som sexuell exploatering medför. Detta kan i sin tur skapa hälsovinster för den enskilda individen men också bidra till en social hållbar utveckling där folkhälsa samt samhällsekonomi gynnas. / Introduction: Sexual exploitation of children is a public health problem that is increasing both nationally and internationally. In order to protect children in accordance with the Convention on the Rights of the Child, there is a need to work preventively against sexual exploitation. Aim: The aim of this study was to investigate professionals' experiences of the prevention against sexual exploitation of children in a medium-sized region in Sweden. Methods: In order to answer the aim of this study, a qualitative method was used. The selection was made as a strategic selection. Semi-structured interviews were used as data collection method. The analysis of collected material was done with qualitative content analysis. Results: The preventive work against sexual exploitation of children in the studied region is characterized by cooperation and knowledge. Knowledge is spread between professionals’, but also to the work's target groups. The work has a breadth in terms of arenas and target groups. In the work, there are challenges linked to preventive work in itself, but also, for example, resources. Regional prevention is successful through, among other things, collaboration and taking regional conditions into account. By working preventively, actors hope to contribute to effective, long-term, and strategic work. Conclusion: The preventive work against sexual exploitation of children in the studied region is extensive and includes social actors at different levels. Internal and external cooperation is seen as the basis of preventive work. This is both a success factor and at the same time it can create difficulties in coordinating the work effectively. Even though the subject can sometimes be experienced as extensive and difficult to handle, the preventive work is an important part of preventing children from suffering the consequences of sexual exploitation. This, in turn, can create health benefits for the individual, but also contribute to a sustainable social development where public health and social economy are benefited.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem som ökar nationellt och internationellt. I Sverige är den psykiska ohälsan ojämnt fördelad och den största ökningen går att se bland unga tjejer. Till följd av den överbelastade offentliga sektorn har den ideella sektorn kommit att utgöra ett viktigt komplement för att stötta personer med psykisk ohälsa, vilket är viktigt ur ett folkhälsoperspektiv. Att möta personer som lider av psykisk ohälsa kan dock vara påfrestande och omsättningen av volontärer är idag hög. Återkoppling från volontärorganisationen har visat sig vara av betydelse för att volontärer ska vilja stanna kvar i uppdraget. Därför är det av intresse att undersöka hur volontärer på Sveriges största stödorganisation för tjejer, Tjejzonen, upplever arbetet med att stötta tjejer med psykisk ohälsa samt den återkoppling de får från organisationen. Syfte: Studiens syfte är att undersöka volontärers upplevelser av att stötta tjejer med psykisk ohälsa på Tjejzonen samt vilken betydelse handledarnas återkoppling har för volontärerna i deras uppdrag. Metod: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ ansats använts, där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer under våren 2022. Till studien valdes åtta deltagare ut genom ett målinriktat urval. Den insamlade datan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av dataanalysen resulterade i fem kategorier: Egen belöning, Emotionell påfrestning, Positiv arbetskultur, Varierande behov samt Kompetensutveckling. Bearbetningen av de fem kategorierna resulterade vidare i temat Värdet av att ingå i en gemenskap. Slutsats: Tjejzonens volontärer upplever att det finns en värdefull gemenskap som stärker dem i uppdraget och mildrar påfrestande situationer. Återkopplingen som ges av handledarna beskrivs vara en stark bidragande faktor till gemenskapen och framställs som viktig i kompetensutvecklingssyfte. Utöver återkopplingen från handledarna beskrivs det kollegiala stödet från andra volontärer vara av betydelse för känslan av gemenskap, vilket i sin tur föder en ökad motivation och känsla av meningsfullhet i uppdraget. / Background: Mental illness is a public health problem that is increasing nationally and internationally. In Sweden, mental illness is unevenly distributed and the largest increase can be seen among young girls. As a result of the congested public sector, the non-profit sector has become an important complement in supporting people with mental illness, which is important from a public health perspective. Meeting people who suffer from mental illness can, however, be stressful and the turnover of volunteers is today high. Feedback from the volunteer organization has proven to be important for volunteers’ willingness to stay in the assignment. Therefore, it is of interest to investigate how volunteers at Sweden's largest support organization for girls, Tjejzonen, experience the work of supporting girls with mental illness and the feedback they receive from the organization. Aim: The aim of the study is to investigate volunteers’ experiences of supporting girls with mental illness at Tjejzonen and what significance the supervisors’ feedback have for the volunteers in their assignments. Method: To answer the study's purpose, a qualitative approach has been used, where data was collected through semi-structured interviews in the spring of 2022. For the study, eight participants were selected through a goal-oriented selection. The collected data was analyzed with a qualitative content analysis. Results: The results of the data analysis resulted in five categories: Own reward, Emotional stress, Positive work culture, Varying needs and Skills development. The revision of the five categories resulted in the theme The value of being part of a community. Conclusion: Volunteers at Tjejzonen feel that there is a valuable community that strengthens them in the mission and soothes stressful situations. The feedback provided by the supervisors is described as a strong contributing factor to the community and is presented as important for competence development purposes. In addition to the feedback from the supervisors, the collegial support from other volunteers is described as being important for the feeling of community, which in turn breeds an increased motivation and sense of meaning in the assignment.

Background: Childhood obesity has posed serious public health challenge in the 21st century since it affects child physical and emotional health. The rate of childhood obesity is dramatically rising in low- and middle-income countries where Egypt is one of those countries. The aim of this study was to evaluate the association between socio-economic determinants and childhood obesity among children under the age of five years in Egypt and report on the overall status of childhood obesity in the country. Methods: The study identifies Egypt as the study area where the target population for the study was children under five years. A population-based cross-sectional study was conducted. Data were derived from the Egypt Demographic Health Survey, 2014. To determine the associations, bivariate analysis based on Pearson’s chi-squared test and multivariable-adjusted logistic regression were performed. Analysis was done using R commander and R-studio. Results: The study included a sample of 12258 children. The prevalence of obesity among children under five years of age was 4.5%. Children from the richest households had higher odds (ORadj = 1.23; 95% CI 0.83, 1.82) of child obesity compared to children from the poorest households.  Children with mothers who had occupation had higher odds (ORadj = 1.22; 95% CI: 0.95,1.56) of obesity. Conclusion: The study did not establish any significant association between socioeconomic status (mother’s education, wealth index, place of residence and mother’s occupation) and childhood obesity.