Problematic substance use is a continuing public health and safety concern in Canada, as is in many countries, and is seen as a health issue that can be prevented, managed, and treated through a proper focused response; however, according to recent studies and reports, Canadian youth are experiencing massive difficulty in accessing evidence-based services. The aim of this study is to explore youths’ barriers and facilitators in seeking and utilizing treatment services for substance use problems from service care providers’ perspectives in Ontario, Canada. In addition, treatment models that are organized to fit the needs of youth are also explored. A qualitative study with an inductive approach was used. Data was collected through six semi-structured interviews with youth service professionals working in school or community-based problematic substance use organizations in Ontario, Canada. The obtained data material has been analyzed by thematic analysis. The results showed that professionals viewed harm reduction and motivational interviewing models as designs fitted for youth. Professionals viewed unclear pathways to available services and stigma as external barriers to seeking treatment and shame and guilt and the loss of autonomy as internal barriers. Results viewed open conversation and active participation by schools as facilitators for seeking treatment. Further, professionals viewed insensitivity on behalf of the staff and funding as the main barriers for youth utilizing treatment, while sympathy from staff a major facilitator. This conclusion highlights the need for more open conversation and cooperation with the government and other youth service care professionals to coordinate effective and integrated services available for youth in school and community settings.

Introduktion: Migrän är en neurologisk sjukdom som påverkar cirka 15 % av befolkningen, orsakar omfattande påföljder, försämrar livskvalitet och arbetskapacitet samt driver upp vårdkostnader. Remiss till specialist kan hjälpa till att lindra symtom, men det finns fortfarande brister inom sjukvården gällande tillgången till adekvat vård och behandlingsalternativ. Syfte: Att undersöka upplevelser av vård och behandling bland vuxna som har migrän. Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats, data samlades in via en webbenkätundersökning på Facebook. Resultat: Utav 81 respondenter bekräftade 70,4% att migränen påverkade deras dagliga liv i stor utsträckning. Vidare svarande 5% att de upplevde att vårdpersonalen arbetade med en individuellt anpassad behandlingsplan. Resultatet visade att över hälften av respondenterna inte upplevde att de hade fått information om faktorer som potentiellt kan framkalla migrän. Cirka en tredjedel uttryckte att vårdpersonalen inte förstod deras beskrivna symptom. Respondenter som blivit remitterade till en neurolog uppgav oftare att deras behandling ökat deras livskvalitet. Slutsats: Resultatet belyser migränens inverkan på respondenternas vardag och påvisar behovet av en mer patientcentrerad vård samt brister inom vårdens kompetens att informera, behandla och erbjuda stöd. Det understryker vikten av utökad utbildning för både patienter och vårdpersonal gällande migränhantering. En central upptäckt är att tillgången till neurologisk expertis är betydelsefull för patienternas vårdupplevelse och livskvalitet, då de som erhållit sådan hjälp rapporterat om effektivare lindring. Studien bidrar till en fördjupad förståelse kring hur individer med migrän upplever sin vård och behandling och kan tjäna som bas för vidare forskning och utveckling inom hälso- och sjukvårdssektorn. / Introduction: Migraine, a neurological condition, affects around 15% of the population, leading to substantial repercussions, diminished quality of life, decreased work capacity and increased healthcare costs. Specialist referrals can ease symptoms, yet healthcare still lacks in providing sufficient care and options. Objective: To explore the care and treatment experiences of adults with migraines. Method: A cross-sectional, quantitative study collected data via a web survey on Facebook. Results: Among 81 study respondents, 70,4% confirmed that migraines affected their daily lives extensively. Additionally, 5% felt that medical staff did not offer individualized treatment plans. Over half had not received information on potential migraine triggers, and about one-third felt their symptoms were misunderstood by healthcare providers. Those referred to neurologists often noted improved quality of life through their treatment. Conclusion: The findings illustrate the significant daily impact of migraines and the necessity for patient-focused care and deficiencies in healthcare's ability to inform, treat, and support. The importance of enhanced education on migraine management for both patients and professionals is emphasized. Access to neurological expertise appears crucial for patient care experiences and quality of life, with those receiving specialist care reporting better symptom relief. This study deepens the understanding of migraine sufferers' care experiences, potentially guiding future health sector research and development.

Introduktion: Alkoholkonsumtion har stor hälsopåverkan på världens befolkning, regelbundet intag av alkoholhaltiga produkter ökar risken för både sjukdom och skada. Utgifterna år 2017 i Sverige relaterade till alkoholkonsumtion var cirka 103 miljarder svenska kronor. Arbetsplatsen är arenan där vuxna befolkningen kan nås av hälsofrämjande åtgärder. Syfte: Identifiera tänkbara preventiva åtgärder för arbetsgivare gällande riskbruk av alkohol hos medarbetare. Metod: Strukturerad litteraturstudie där sökning organiserades i sökblock. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades utifrån mallen för systematisk textkondensering. Utifrån analysen kodades och kategoriserades artiklarna. Resultat: Nio artiklar valdes och inkluderades i resultatet. Utifrån analysen fanns tre huvudkategorier: psykologiska faktorer, screening och hälsobeteende. Screening hade underkategorin preventiva åtgärder efter screening. Screening i kombination med att förebygga negativa psykologiska faktorer minskade alkoholintaget hos medarbetarna. Psykologiska faktorer var hörnstenen i alkoholkonsumtionen hos medarbetarna, viktigaste psykologiska faktorn var att skapa en känsla av psykologisk trygghet hos medarbetarna. Hälsobeteenden innebar att bryta vanor och erbjuda gruppdiskussioner för medarbetarna där information om hälsorisker förmedlades. Slutsats: För att kunna arbeta preventivt bör arbetsgivarna kombinera flertal preventiva åtgärder för bästa utfall. Inkludering av informationskommunikation kring hälsorisker vid riskkonsumtion av alkohol bör ske kontinuerligt. Screening bör genomföras för att i ett tidigt stadie fånga upp medarbetare som har ett riskbruk av alkohol. Individuellt anpassade preventiva åtgärder bör ske för de individerna med riskbruk av alkohol. Det är viktigt att arbetsgivaren tar hänsyn till de psykologiska faktorerna som kan spela en avgörande roll i det preventiva arbetet. / Introduction: Alcohol consumption has a significant impact on the health of the global population, with regular alcohol intake increasing the risk of both illness and injury. In 2017, expenditures related to alcohol consumption in Sweden amounted to 103 billion Swedish kronor. The workplace serves as a crucial arena for implementing health-promoting measures. Objective: To identify potential preventive measures for employers regarding alcohol misuse among employees. Method: A structured literature review with searches organized into searchblock. All articles were quality-reviewed and then analyzed using the systematic textcondensation method. The articles were coded and categorized based on the analysis. Results: Nine articles were selected and included in the results. Three main categories emerge from the analysis: psychological factors, screening, and health behaviour. There was a subcategory: preventive measures following screening. Screening, combined with addressing negative psychological factors, reduced alcohol intake among participating employees. Psychological factors were foundational in employee alcohol consumption, with the key psychological factor being the ability to create a sense of psychological safety among employees. Health behaviours involved breaking habits and offering group discussions for employees, providing informationon health risks. Conclusion: To work preventively, employers should combine multiplepreventive measures for optimal outcomes. Continuous communication of information on health risks related to alcohol misuse is essential. Screening should be conducted to identify employees with alcohol misuse at an early stage. Individually tailored preventive measures should be implemented for those with alcohol misuse. Employers should also consider psychological factors, which play a crucial role in preventive efforts.

Medarbetarnas hälsa och trivsel inom äldreomsorgen är viktiga frågor då antalet äldre som behöver stöd och vård beräknas öka. Vård- och omsorgsarbetare i Sverige är en av de största grupperna av arbetstagare, och de har högst antal sjukskrivna dagar per anställd. Sociala och organisatoriska frågor står för cirka 58 % av sjukfrånvaron på grund av arbetsrelaterade sjukdomar bland medarbetarna inom äldreomsorgen. Tidigare forskning visar att kvaliteten på ledarskapet är en viktig resurs i en sund organisation och anses spela en avgörande roll för att främja de anställdas psykiska välbefinnande och hälsa. Syfte. Syftet var att undersöka vad ett hälsofrämjande ledarskap betyder för medarbetares psykiska hälsa inom kommunal äldreomsorg i Sverige. Metod. En litteraturstudie gjordes där 10 vetenskapliga originalartiklar hämtades från databaserna Medline och CINAHL, artiklarnas resultat analyserades sedan med en tematisk analysmetod. Resultat. Resultatet av analysen gav två huvud teman som var Den hälsofrämjande ledarens sätt att vara och Den hälsofrämjande ledaren skapar förutsättningar samt fyra underteman som svar på studiens syfte. Slutsats. Hälsofrämjande ledarskap inom äldreomsorgen i Sverige bygger på tillit och relationen med de anställda och har betydelse för de anställdas psykiska hälsa genom att bidra till ökat välbefinnande och arbetstillfredsställelse. / The health and well-being of the staff in elderly care are prominent issues as the number of elderly people who need support and care is expected to increase. Healthcare workers in Sweden are one of the largest groups of workers, and they have the highest number of sick days per employee. Social and organizational issues account for approximately 58% of sick leave due to work-related illnesses among staff in elderly care. Previous research shows that the quality of leadership is a valuable resource in a healthy organization and is considered to play a crucial role in promoting employees' psychological well-being and health. Aim. The aim was to investigate what health promoting leadership means for employees' mental health in municipal elderly care in Sweden. Method. A literature study was made including 10 scientific original articles were retrieved from the databases Medline and CINAHL the results of the articles were then analysed using a thematic analysis method. Results. The result of the analysis yielded two themes and four subthemes in response to the aim of the study. The health-promoting leader's way of being and the conditions that the leader creates to promote the employees' mental health. Conclusion. Health-promoting leadership in elderly care in Sweden is based on trust and the relationship with the employees and is important for the employees' mental health by contributing to increased well-being and job satisfaction.

Inledning: Med ökad förekomst av våld i Sverige blir forensisk omvårdnad ett alltmer aktuellt ämne inom vården. Forensisk omvårdnad är länken som binder samman sjukvård och rättsväsende. Patientgruppen består av förövare, brottsoffer och anhöriga. Insamling och bevarande av bevis är förekommande saker inom forensisk omvårdnad.  Syfte: Var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av forensisk omvårdnad i mötet med vuxna brottsoffer.  Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats, nio artiklar analyserades och bearbetades.  Resultat: Två kategorier arbetades fram i resultatet; hinder i omhändertagandet av bevis och sjuksköterskans emotionella utmaning. Två underkategorier var; brist på kunskap, rutiner samt protokoll och brist på tid. Behandling som inger empati och trygghet är viktig. Utan utbildning i forensisk omvårdnad blir det svårt för sjuksköterskor att identifiera och ge adekvat samt korrekt vård till patientgruppen. Slutsats: Forensisk omvårdnad kan bidra till att gärningsmän fälls, skapa upprättelse för brottsoffer och säker vård. Sjuksköterskans arbete för att upptäcka och förebygga våldsbrott är viktigt. Därmed är sjuksköterskors utbildning i forensisk omvårdnad avgörande. Det finns behov av ytterligare forskning inom området för att kunna tillföra mer kunskap. / Introduction: With increased incidence of violence in Sweden, forensic nursing is becoming an increasingly topical topic in healthcare. Forensic nursing is the link that connects healthcare and the justice system. The patient group consists of perpetrators, victims and relatives. Collection and preservation of evidence are things occurring in forensic nursing. Purpose: To describe the nurse's experiences of forensic nursing in the meeting with adult crime victims. Method: Literature review with a qualitative approach, nine articles were analyzed and processed.  Results: Two categories were worked out in the results; barriers in handling evidence and the nurse's emotional challenge. Two subcategories were; lack of knowledge, routines and protocols and lack of time. Treatment that instills empathy and security is important. Without training in forensic nursing, it becomes difficult for nurses to identify and provide adequate and correct care to the patient group. Conclusion: Forensic nursing can contribute to the conviction of perpetrators, create redress for crime victims and safe care. The nurse's work to detect and prevent violent crimes is important. Thus, nurses' training in forensic nursing is crucial. There is a need for further research in the area in order to add more knowledge.

In the year 2019 the virus Covid-19 began to spread all over the world. in conjunction with the start of the spreading of Covid-19 in the world in 2019, a collaboration between the Swedish government and The public Health Agency of Sweden was established. They took action to minimize the impact of the virus in Sweden. This process to reduce the spread of infection among the Swedish populatino with the help of restirections and guidelines is studied here from the perspective of Crisis Management theory and the implementation theory. The spread of the infection started to escalate, and the Swedish government delegated the Public Health Agency the tash to secure and increase the safety with stricter restrictions for reducing the spread of this infection. in a short time, the restrictions and guidelines came at short notice which resulted in the time fot follow-ups om the results being excluded. The Swedish government and the public health authority came together and started the corona commission, which would evaluate how operations had used the submitted restrictions.

Introduktion: Utbildningsnivå är en bestämningsfaktor för hälsa, och det finns starka kopplingar mellan en individs utbildningsnivå och hälsa. Inlärningssvårigheter som dyslexi och dyskalkyli kan bidra till svårigheter i skolan samt fysisk och mental ohälsa. Serious games kan användas för att uppmuntra till lärande och öka motivationen. Under de senaste åren har serious games i utbildningssyfte ökat och forskning visar på positiva effekter.  Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka effekten av serious games på motivation och lärande hos elever med inlärningssvårigheter. Metod: En strukturerad litteraturstudie genomfördes. Sökningar gjordes i relevanta databaser, och datainsamlingen resulterade i 21 inkluderade artiklar som analyserades med tematisk analys. Samtliga artiklar innefattade en digital spelintervention på deltagare mellan 5 och 13 år och med risk för, eller uttalade, inlärningssvårigheter. Resultat: Majoriteten av studierna fann överlag positiva effekter med serious games, men det fanns även studier som visade svaga eller inga positiva effekter överhuvudtaget. De flesta studierna upptäckte också att serious games ökade motivationen hos deltagarna, även om vissa studier fann att deltagarnas motivation minskade med tiden. Spelelement som användes för att öka motivationen var bland annat poängsystem, belöningar och visuell feedback. Slutsats: Serious games kan ha positiva effekter på barns lärande och motivation. Denna slutsats bör dock betraktas med försiktighet då ytterligare forskning av hög kvalitet är nödvändig för att identifiera de positiva aspekter samt eventuella risker som finns. / Introduction: Level of education is a determinant of health, and there are strong links between an individual's level of education and health. Learning difficulties such as dyslexia and dyscalculia can contribute to difficulties in school as well as physical and mental illness. Serious games can be used to encourage learning and increase motivation. In recent years, serious games for educational purposes have increased and research shows positive effects.  Purpose: The purpose of this study was to investigate the effect of serious games on motivation and learning in students with learning difficulties. Method: A structured literature study was carried out. Searches were made in relevant databases, and the data collection resulted in 21 included articles that were analyzed using thematic analysis. All articles included a digital game intervention on participants between 5 and 13 years of age and at risk of, or pronounced, learning difficulties. Results: The majority of studies found overall positive effects with serious games, but there were also studies that showed weak or no positive effects at all. Most studies also found that serious games increased participants' motivation, although some studies found that participants' motivation decreased over time. Game elements used to increase motivation included scoring systems, rewards and visual feedback. Conclusion: Serious games can have positive effects on children's learning and motivation. However, this conclusion should be viewed with caution as further high-quality research is necessary to identify the positive aspects as well as any risks.

Bakgrund: Tjock- och ändtarmscancer är en av de vanligaste cancerdiagnoserna i Sverige där mer än hälften av fallen skulle kunna förebyggas genom ändrade levnadsvanor. Att undersöka hur människor resonerar kring sin risk att drabbas av tjock- och ändtarmscancer är av betydelse för cancerprevention och utformandet av riskinformation. Syfte: Syftet med studien var att undersöka allmänhetens riskuppfattning för tjock- och ändtarmscancer kopplat till levnadsvanor för att öka förståelsen om hur riskkommunikation kan utvecklas. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med strukturerade, öppna frågor. Deltagare rekryterades genom ett strategiskt urval kombinerat med snöbollsurval. Deltagarna (N=19) varierande i kön, ålder och utbildningsnivå. Data analyserades induktivt med innehållsanalys. Resultat: Kategorierna: Förkunskap och uppfattningar om tjock- och ändtarmscancer och dess riskfaktorer; Tankar om egen risk; Avvägningar och motivation till beteendeförändring; Samhällets ansvar för riskkommunikation och preventiva insatser. Deltagare upplevde generellt en låg risk att drabbas av tjock- och ändtarmscancer. Brist på kunskap, tidigare misslyckade försök och sociala aspekter identifierades som hinder för beteendeförändring. Mer kunskap efterfrågades samtidigt som majoriteten upplevde nuvarande riskkommunikationen som överflödig och förvirrande.  Slutsats: Studien indikerade att om kunskapen om tjock- och ändtarmscancer ökade skulle viljan för beteendeförändring kunna främjas eftersom kunskapsbrist upplevdes som ett av hindren. Deltagarna uttryckte även att sociala aspekter spelade roll för viljan och möjligheten till beteendeförändring. Noga övervägningar bör göras om när riskinformation ska kommuniceras. Vidare studier bör fokusera på vilka andra faktorer som kan påverka individers vilja och motivation till beteendeförändring och hur riskinformation kan spridas för att nå så många som möjligt. / Background: Colorectal cancer is one of the most prevalent cancer diagnoses in Sweden. More than 50% of the cases could potentially be prevented through lifestyle changes. To improve the preventive work and develop risk information, it is of interest to understand how people perceive their risk.  Objective: The objective was to investigate people's risk perception for colorectal cancer linked to lifestyle factors to increase the understanding of how risk communication can be developed. Method: A qualitative interview study was performed. Through a strategic selection combined with snowball sampling, participants (N=19) were recruited varying in age, gender, and education level. The data were analyzed inductively with content analysis. Results: The categories: Prior knowledge and perception of colorectal cancer and its risk factors; Thoughts about personal risk; Consideration and motivation for behavior change; Society's responsibility for risk communication and preventive measures. Participants generally perceived low risk for colorectal cancer. Lack of knowledge, previous failed attempts, and social aspects were identified as barriers to behavior change. More knowledge was requested even though the majority experienced the current risk communication as redundant and confusing. Conclusion: The study indicates that if knowledge about colorectal cancer increased, the desire for behavioral change could increase too. Social aspects play a role in the willingness and possibility of behavioral change. Careful considerations should be made about when to communicate risk information. Future studies should focus on which other factors can influence individuals' willingness and motivation for behavior change and how risk information can reach broader.

Utbildning är en grundläggande rättighet och alla har rätt till en hälsofrämjande studietid. Högskolor och universitet kan arbeta hälsofrämjande genom att stärka studenters välbefinnande och tilltro till sin egen förmåga, men detta kräver både fysiska och psykosociala förutsättningar i studiemiljön. Med hjälp av två teoretiska perspektiv, KASAM och krav-kontroll-stödmodellen, förklaras i denna studie vikten av gemenskap och det sociala samspelet i studielivet, samt hur inre och yttre krav påverkar känslan av stress.  Syftet med studien är att undersöka studenters upplevelser om studiemiljöns betydelse för hälsa och studiemotivation. Med en kvalitativ ansats har sju semistrukturerade intervjuer utförts. Valet av intervjupersoner grundades i ett målstyrt urval. Insamlad data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Under arbetets gång har hänsyn tagits till etiska krav och riktlinjer.  Resultatet belyser att studiemiljön påverkar hälsa och motivation på varierande sätt. En betydande faktor i resultatet är gemenskap, då känslan av tillhörighet och sammanhang kan minska studierelaterad stress. Socialt stöd, samhörighet, engagemang från omgivningen och att studera tillsammans med andra kan öka studiemotivationen. Balans mellan studier och fritid är av vikt för en hälsosam studietid och vikten av kravlös återhämtning presenteras i resultatet. Genom att slippa tänka på studier och istället samla energi på andra meningsfulla sätt kan en balans uppkomma. Motivationsfaktorer skiljer mellan individer, men gemensamt för samtliga medverkande studenter är att mål, delmål och belöningar är drivande komponenter. Sammanfattningsvis utifrån denna studie är de psykosociala faktorerna av stor betydelse för hälsa och studiemotivation. / Education is a basic right, and everyone has a right to health promoting studies. Colleges and universities can work to promote health by strengthening students’ well-being and self- efficacy, but this requires both physical and psychosocial conditions in the study environment. With the help of two theoretical perspectives, KASAM and the demand-control- support-model, the importance of community and the social interplay are explained in this study, as well as how inner and outer demands influences the feeling of stress.  The purpose of the study is to examine students’ experiences of the study environments meaning for health and study motivation. With a qualitative approach, seven semi-structured interviews have been performed, and the choice of interviewees was founded in a goal- directed selection. Collected data was analyzed with a qualitive content analysis. During the work process ethical demands and guidelines has been taken into account.  The result illuminates that the study environment has an affect on health and motivation in varying ways. One considerable factor in the result is community, since the feeling of participation and coherence can lower study-related stress. Social support, solidarity, commitment from the people around you and to study together can increase the study motivation. The balance between studies and free time is of importance for a healthy study time and the importance of undemanding recovery is presented in the results. By not thinking about studies and instead gather energy in other meaningful ways, a balance can arise. Motivational factors distinguish between individuals but mutually for all participating students is that goals, milestones, and rewards are driving components. In summary based on this study, the psychosocial factors are of great importance for health and study motivation.

Introduktion: Träningsprogram på tv har funnits i Sverige sedan 1960-talet. Trots betydelsen av fysisk aktivitet är nästan hälften av befolkningen i åldern 65–84 år otillräckligt fysiskt aktiva. Bristande motivation kan vara en anledning. Under pandemin blev Hemmagympa med Sofia populärt bland äldre och har sedan fortsatt att vara det. Teorier som applicerades var Self-determination Theory och Överföringsmodellen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vad som motiverade äldre personer att träna med stöd av ett program som visas på tv och playtjänst. Metod: Det genomfördes en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats och materialet analyserades genom en innehållsanalys. Det utfördes ett bekvämlighetsurval via Pensionärernas Riksförbund och genom privata kontakter, där åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes. Avgränsningen i studien var tv-programmet Hemmagympa med Sofia på grund av dess popularitet. Resultat: Resultatet visade att det fanns fem kategorier som var utmärkande för motivationen: Tillgänglighet, Självbestämmande, Viktig rutin, Givande upplevelse och Social kontext. Tillsammans bildade de temat Bekvämt och tryggt sammanhang som handlar om den bekvämlighet som programmet erbjuder bland annat att informanterna kunde träna hemma. Tryggheten innefattar dels den rutin som informanterna hade med sin träning, dels att de kände sig trygga med programledaren och med programmets innehåll. Slutsats: De äldres motivation att träna med tv-program beror inte på en enskild faktor utan det handlar om den helhet som programmet erbjuder och når ut till tittarna med. / Introduktion: Träningsprogram på tv har funnits i Sverige sedan 1960-talet. Trots betydelsen av fysisk aktivitet är nästan hälften av befolkningen i åldern 65–84 år otillräckligt fysiskt aktiva. Bristande motivation kan vara en anledning. Under pandemin blev Hemmagympa med Sofia populärt bland äldre och har sedan fortsatt att vara det. Teorier som applicerades var Self-determination Theory och Överföringsmodellen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vad som motiverade äldre personer att träna med stöd av ett program som visas på tv och playtjänst. Metod: Det genomfördes en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats och materialet analyserades genom en innehållsanalys. Det utfördes ett bekvämlighetsurval via Pensionärernas Riksförbund och genom privata kontakter, där åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes. Avgränsningen i studien var tv-programmet Hemmagympa med Sofia på grund av dess popularitet. Resultat: Resultatet visade att det fanns fem kategorier som var utmärkande för motivationen: Tillgänglighet, Självbestämmande, Viktig rutin, Givande upplevelse och Social kontext. Tillsammans bildade de temat Bekvämt och tryggt sammanhang som handlar om den bekvämlighet som programmet erbjuder bland annat att informanterna kunde träna hemma. Tryggheten innefattar dels den rutin som informanterna hade med sin träning, dels att de kände sig trygga med programledaren och med programmets innehåll. Slutsats: De äldres motivation att träna med tv-program beror inte på en enskild faktor utan det handlar om den helhet som programmet erbjuder och når ut till tittarna med.