Syftet med denna studie är att undersöka hur sociala faktorer påverkar unga män att ta sig ur en kriminell livsstil. De sociala faktorerna som undersökts presenteras i tre teman: familjeförhållanden, umgängeskrets och sysselsättning. Studien präglas av en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med fyra informanter har genomförts för att samla datamaterial. Teorierna som sedan använts för att analysera datamaterialet är social kontrollteori grundad av Travis Hirschi (1969) och socialt kapital utifrån Richard K. Moule Jr., Scott H. Decker och David C. Pyroozs (2013) beskrivning. Det analyserade datamaterialet visar på att de tre sociala faktorerna påverkade de unga männen att upphöra med brott. En fundamental förutsättning för upphörandet var att ha starka och stabila familjerelationer. Vidare var valet av umgängeskrets en viktig faktor när de unga männen tog avstånd från den kriminella sfären. Även investeringar i arbete och studier stärkte deras sociala band till andra delar av livet vilket tyder på att sysselsättning har varit av betydelse för upphörandet med brottsliga handlingar. Positiva sociala relationer tillförsåg ungdomarna med resurser som skapade förutsättningar för de att utveckla ett positivt socialt kapital, vilket i sin tur ökade deras involvering i majoritetssamhället. Av studien framgår att familjen var en grundläggande och avgörande faktor som påverkade de unga männen att lämna en kriminell livsstil. Familjen och resurser som fanns tillgängliga genom dessa relationer utgjorde basen för hur andra delar av informanternas tillvaro utvecklade sig och var utgångspunkten för deras reflekterande kring de andra två undersökta sociala faktorerna.

En kvalitativ socialpsykologisk uppsats med syfte att belysa betydelsen av gemenskap och det sociala i missbrukares process av tillfrisknande. Det empiriska materialet grundas i tio nyktra missbrukares livsberättelser, med vilka vi kommit i kontakt med genom organisationen VågaVa. Parallellt med vårt huvudsyfte vill vi också spegla denna stödorganisation. Den övergripande analytiska ramen diskuterar social aktivitet, etik, gemenskap i förhållande till kampen mot missbruket, vi lyfter även fram vikten av stöd- och samtalsgrupperna Nyktra Narkomaner och 12-stegsprogrammet. Teorierna som appliceras på materialet är R. Collins interaktionsritualer, T. Scheffs sociala band samt H. Stenbergs reflexiva gemenskap. / This is a qualitative social psychological essay with the aim to show the importance of community and fellowship for the drug addict recovery. The empirical material comes from a collaboration with the VågaVa organisation where we got to listen to the life stories of ten sober addicts, our study is made in such way that we reflect the impression we got of this organisation and the people we met there. The overall analytical framework for discussing social activity, ethics, community in relation to the fight against abuse, we also emphasize the importance of support and discussion groups Sober Narcotics and 12-step program. The theories applied to the material are R. Collins, interaction rituals, T.Scheff social ties and H. Stenberg reflexive community.

Our purpose was to research the new reform amendment" Lag om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare", and whether the establishment of the reform is good and if it was a necessary amendment. For that reason, we have chosen to answer our purpose in these issues with this question formulation; how can the change of the law establishing operations influence the newcomers in the labour market, the problems the law intends to address, how the new change in the law is different from when the municipality "kommun" was responsible, and how the law can be discussed based on theories of social capital and weak ties. The method used in this study is from a adductive approach where the research is based on both empirical evidence and existing theory that interact between these two. The results that emerged in our work was that the newcomers within the labour market has been remote, the way the municipality’s addressed the problem did not work and the result of this was a new reform amendment, where a new participant established. The previous research has shown that there was a variation to how different the municipality managed the establishment of the new arrivals. According to the government the municipality failed in the matter of establishing new arrivals. Further investigation has also shown that the social network has been central point in the establishment of the arrivals.

Följande undersökning har utgått från ett kvalitativt metodval med semistrukturerade intervjuer. Den är genomförd utifrån ett fenomenologiskt perspektiv, har kodats efter marginalmetoden, analyserats genom ad hoc och tolkats utifrån en hermeneutisk ansats. Deltagarna som gav undersökningen dess karaktär var Sandra, Emelie, Johanna, Erik, Jonathan och Kalles subjektiva uppfattning av undersökningens fenomen. Syftet med undersökningen var att belysa vilka strategier de använder för att göra sig anställningsbara. Teorier som undersökningen bygger på är Bourdieus kapital, habitus och fält; Granovetters betydelse av kontaktnät och Goffmans framträdande. Undersökningens resultat visar att deltagarnas strategier för att finna jobb är via kontakter och jobbförmedlingssajter. För att få ett jobb, förutsätter deltagarna att man har kontakter, utbildning och arbetslivserfarenhet. Strategierna för att behålla jobbet är främst att hålla sig attraktiv på arbetsplatsen genom bra prestation och god attityd. Strategier när deltagarna söker jobb är i allmänhet att hålla sig förberedda, anpassa sig och agera förebyggande utifrån enskild situation. Arbetsmarknaden upplevs generellt av deltagarna som hård i den bemärkelsen att det är svårt att få jobb, framförallt för dem utan utbildning och arbetslivserfarenhet. Deltagarna upplever överlag att deras egna möjligheter till att få ett arbete är goda.

Syftet med studien var att öka kunskapen och förståelsen för äldres sociala behov i den tredje åldern för de som besöker träffpunktsverksamheten. För att genomföra studien har en kvalitativ intervjumetod används med fyra seniorer samt två träffpunktsledare. Detta för att få bådas perspektiv på vad ett gott åldrande innebär, men fokus har legat på seniorerna. Studien utgick ifrån två teorier, den sociala nätverksteorin och aktivitetsteorin. Dessa två är huvudteorier. I förhållande till dessa har gerotranscendensteorin används då den motsäger vad de två ovannämnda teorierna pekar på. Studiens empiriska data har analyserats efter den hermeneutiska cirkeln. Resultatet av studien visade att ett aktivt liv är av stor vikt för seniorerna som besöker träffpunktsverksamheten. Studien visade även att träffpunktsledarnas engagemang och motivation bidrar till att seniorerna upplever att de har ett inflytande i träffpunktsverksamheten. Seniorerna menade att känslan av delaktighet bottnar i den goda relation som de har till träffpunktsledaren.

Hemlöshet är ett område som under det senaste decenniet fått stor uppmärksamhet i media och utredningar. Det är ett socialt problem som är komplext, svårlöst och återkommande i samhällsdebatter. Den hemlöse befinner sig i en socialt utsatt position i samhället där denne är i behov av stöd och hjälp. Frivilligorganisationer har på den senaste tiden fått en större betydelse för hemlösa individer i samhället. De är verksamheter som möter hemlösa individer dagligen. Syftet med vår studie är att undersöka Mikaelsgårdens betydelse för den hemlösa utifrån den hemlöses perspektiv samt undersöka om de hemlösas vistelse på Mikaelsgården påverkar deras känsla av sammanhang. Mikaelsgården är en frivilligorganisation som vänder sig till hemlösa och socialt utsatta individer i samhället. Med hjälp av kvalitativa intervjuer har vi undersökt fem deltagares upplevelser av Mikaelsgården. Deltagarna besöker verksamheten regelbundet. Resultaten har visat att Mikaelsgården i varierande utsträckning har betydelse för de hemlösa då de kan få både sina basala behov samt sociala behov tillgodosedda. De sociala relationer samt sociala normsystem som skapas på Mikaelsgården är av stor vikt för besökarna. Det blir som en fristad där de hemlösa kan känna tillhörighet, istället för det utanförskap som de i samhället upplever. Det framgår även att Mikaelsgården kan hjälpa till att stärka deltagarnas känsla av sammanhang genom stöd och hjälp från personal samt andra besökare.

Studien söker en djupare förståelse för hur chefer inom näringslivet ser på vikten av att ha tillgång till sociala nätverk och hur de använder sig av dem i sitt vardagliga arbete. Studien är genomförd med ett kvalitativt metodval där semistrukturerade intervjuer har använts. Intervjuerna har transkriberats, analyserat och bearbetats genom ett fenomenologiskt perspektiv där respondenternas egna upplevelser och erfarenheter stått i fokus. Teorierna som används för att underbygga studien är Bourdieus socialt kapital, Granovetters sociala nätverk och starka respektive svaga band. Bourdieu och Granovetters teorier kompletteras med Colemans teorier om kulturens inverkan på de sociala nätverkens betydelse och hur det påverkar förmågan för individer att använda sitt sociala kapital. Avslutningsvis använder vi oss av Goffmans teorier om jaget och maskerna. Svenska chefer anser att deras sociala nätverk är en vital del i deras vardagliga arbete. Flera exempel framkom under studien där cheferna återgav situationer där de med hjälp av sina sociala nätverk löst uppgifter som för dem initialt upplevt svåra. Genom att vara en del av en gemenskap och aktiv aktör i ett nätverk upplever chefer en trygghet och ökad tilltro till sina egna förmågor att lösa sina arbetsuppgifter. De sociala nätverken och det sociala kapitalet upprätthålls genom att cheferna ställer sina egna kunskaper och resurser till förfogande för andra aktörer att begära ut. Genom att inte använda andra aktörers kunskaper och resurser på ett sätt att aktörerna upplever sig bli utnyttjade känner cheferna en trygghet i relationerna. För att säkra det sociala kapitalet är det enligt respondenterna viktigt att de framställs som seriösa och trovärdiga. Om andra aktörer i det sociala nätverket får intrycket att respondenterna inte återgäldar tjänster så var respondenterna av uppfattningen att de riskerade att exkluderas. Respondenterna hade en hög medvetenhet och arbetade aktivt med hur de framställs och uppfattas av sina kollegor och omgivning.

Ett ännu outforskat och mycket intressant område är frågor kring hur unga individer gått tillväga för att skaffa sitt första arbete med koppling till värdet av individens sociala kapital. Socialt kapital har idag, vid sidan av individens utbildning, en avgörande roll för individens position på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur socialt kapital ackumulerats hos Samhälls- och kulturanalytiker och vidare hur det ackumulerade sociala kapitalet har påverkat deras möjligheter att skaffa ett arbete efter avslutad utbildning. Tyngdpunkten har varit att studera hur processen gestaltat sig från deras examen tills dess att de har fått sin första anställning som Samhälls- och kulturanalytiker. I denna uppsats har vi använt oss av en flerfaldig strategimetod, vilket inneburit att vi kombinerat en kvalitativ och kvantitativ metod, totalt har femton intervjuer respektive femton enkäter genomförts. De slutsatser som framkommit är att Samhälls- och kulturanalytiker ackumulerat socialt kapital genom att de nyttjat och utvecklat sitt sociala nätverk, sökt arbete via de informella och formella sökkanalerna, konstruerat ett bra CV och utfört olika typer av uppdragsarbete. En Samhälls- och kulturanalytiker verkar inom en rad olika arbetsmarknadssegment, både inom den privata och offentliga sektorn.

Sammanfattning Forskning visar att tidigare fängelsedömda har svårare än andra grupper att etablera sig på arbetsmarknaden. I denna studie utforskar vi upplevelser av faktorer som varit betydelsefulla för arbetsmarknadsinträde bland individer som avtjänat fängelsestraff. Vi har avsett besvara vad av tidigare fängelsedömda upplevs vara möjligheter/hinder för arbetsmarknadsinträde samt vilken betydelse det sociala nätverket och myndighetsrepresentanter haft i detta. Vi har även varit intresserade av faktorer som leder till att tidigare fängelsedömda bibehåller ett arbete. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med tidigare fängelsedömda som samtliga är i en anställning efter frigivningen. I analysen av deras upplevelser använde vi ett teoretiskt ramverk där begreppen socialt- och kulturellt kapital, life-course och desistance applicerades. Vår analytiska strategi har haft en abduktiv ansats, vilket innebär att den har präglats av en pendling mellan teori och empiri. Våra resultat visade att arbetserfarenhet innan fängelsevistelsen har betydelse för arbetsmarknadsinträde efter avtjänat fängelsestraff. Det framkom också att både det sociala nätverket och myndighetsrepresentanters stöd och hjälp är en viktig funktion i möjligheter till arbetsmarknadsinträde bland tidigare fängelsedömda. I vår studie har det sociala nätverkets innebörd visat sig vara större än i tidigare genomförda studier i forskningsfältet. Vi visar att socialt kapital, i termer av hur relationer ter sig, vilken kvalitet och karaktäristika de består av, är mer viktigt för arbetsmarknadsinträde och bibehållandet av ett arbete än att ha ett brett nätverk.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkat före detta missbrukares förmåga att leva drogfritt och vad som gjort att de lyckats. Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats och empiri insamlades genom intervjuer med fyra före detta missbrukare. Empirin har analyserats med teorier om motivation, risk- och skyddsfaktorer, resiliens och constraint-teori. Studien visar att den inre motivationen att vara drogfri är central för att människor ska kunna ta sig ur sitt missbruk. Strategier som används är att ta avstånd från det gamla sociala nätverket, söka nya drogfria kontakter och att medvetet associera återfall med negativa konsekvenser. Aktivt deltagande i föreningsliv och behandling gav viktiga strukturer för informanterna att etablera sig i den drogfria världen. För att kunna stödja individen behöver omgivningen vara flexibel och utgå från individens förutsättningar och vilja. / The purpose of this study is to examine what factors have affected former addicts abilities to live drug free and what has made it possible for them to succeed. The study employed a qualitative research method and data was collected through interviews with four former addicts. Data was analysed with theories concerning motivation, risk- and protective factors, resilience and constraint-theory. The results of this study show that the intrinsic motivation to be drug free was found to be important to break the addiction. Strategies that the participants had employed were to avoid their former network, seek new drug free company and to consciously associate relapse with negative consequences. Actively participating in associations and treatment provided important structures that enabled the participants to establish themselves in the drug free world. To be able to provide support the environment needs to take into account the conditions and will of the individuals.