En god psykosocial arbetsmiljö är viktigt för de anställdas välmående samt arbetstillfredsställelse. Hur god en psykosocial arbetsmiljö är, har att göra med hur mycket kontroll, krav och social stöd en individ upplever att hen har. Syftet med denna uppsats är att undersöka de anställdas upplevda psykosociala arbetsmiljö på ett tekniskt företag som tillverkar mobilapplikationer i Stockholm, där frihet och beslutsutrymme är viktiga aspekter. Samt hur den psykosociala arbetsmiljön påverkar motivationen samt trivsel på arbetsplatsen. Detta är en kvalitativ studie av deduktiv ansats som genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fem anställda. Resultatet visar att en god psykosocial arbetsmiljö är grund för de anställdas välmående, produktivitet, motivation samt trivsel på arbetsplatsen. Negativt upplevd psykosocial arbetsmiljö är en effekt av psykiska påfrestningar som stress.

Denna uppsats har studerat hur krav-kontroll-socialt stödmodellen påverkar den arbetsrelaterade stressen och ifall denna påverkan är stabil över tid. Den tidigare forskningen om modellen har gett tvetydliga resultat och denna uppsats försöker fylla den kunskapslucka som existerar. Resultatet visade att krav, kontroll och socialt stöd förklarade 22,7 2005 och 28,3 2016 procent av variansen för den arbetsrelaterade stressen. Det fanns signifikant samband mellan krav och arbetsrelaterad stress och för kontroll var resultaten tvetydliga. För socialt stöd fanns inga signifikanta samband för varken 2005 eller 2015. Vidare konstaterades att mer forskning inom fältet behövs.

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att belysa innebörden av sorgeprocessen och betydelsen av sociala relationer hos en grupp personer som förlorat sin livspartner. Empirin har tolkats utifrån den kunskapssociologiska teorin av Berger och Luckmann (2011) och visar att de efterlevandes sorgeprocess innebär en livsomställning i form av en växlingsprocess vilken föregås av en resocialisation. I livsomställningen sker en växling mellan den efterlevandes tidigare liv och det nya livet som innebär att den sorgdrabbade individen behöver hitta ett nytt perspektiv på sin nya tillvaro som kräver en omtolkning av såväl sina sociala relationer som sin identitet. Resultatet visar att sorgeprocessen är en omfattande och komplex livsomställningsprocess i vilken sociala relationer har en avgörande roll eftersom anpassningen till de efterlevandes nya verklighet sker i relation till såväl andra människor som i relation till sig själva. Livsomställningen som den efterlevande genomgår i sorgeprocessen kan skildras som ett byte av världar där det sker en växling mellan livet före och efter dödsfallet (jfr. Berger & Luckmann, 2011).

Abstract Psychosocial illness is one of the biggest work problems today and we have chosen to focus this study around this area. The purpose of this study is to examine which factors that can affect middle managers´ psychosocial work environment with a special focus on the internal communication. In this study we cooperated with six smaller organisations, all together in one Group. We have conducted 13 semi-structured interviews with ten middle managers, three CEOs, two middle managers and in some cases one middle manager from each organisation and three CEOs from the organisations participate. This to get as reliable data as possible throughout the Group. The result in the study shows that the middle managers are satisfied with their work situation to a large extent because of a good communication and support from the top management. The middle managers in this study were all part of the management team and we think that this might help them from not being caught in the “hamburger situation”. / Sammanfattning Psykosocial ohälsa kan ses som ett av vår tids största arbetsproblem. Med anledning av detta har vi valt att forma denna studie kring detta område. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som kan påverka mellanchefers psykosociala arbetsmiljö med ett fokus på den interna kommunikationen. I studien samarbetade vi med sex mindre organisationer, alla tillhörande samma koncern. Vi genomförde 13 semistrukturerade intervjuer varav tio mellanchefer och tre Vd:ar. Två mellanchefer, i vissa fall en mellanchef från varje organisation och tre Vd:ar från tre av organisationerna deltog. Detta för att få ett så tillförlitligt material som möjligt i hela koncernen. Resultatet i denna studie visar att mellancheferna trivs med sin arbetssituation och detta mycket på grund av en bra kommunikation och ett bra stöd från ledningen. Mellancheferna som deltog i denna studie satt med i organisationernas ledningsgrupper och detta tror vi bidrar till att mellancheferna inte upplever den så kallade “hamburgersituationen”.

No description available.

Globalisering och projektifiering har splittrat företagens fasta, homogena struktur. Detta, i kombination med förbättrade digitala möjligheter, har gjort att projektledare kunnat arbeta hemifrån, på distans i virtuella team, utanför det traditionella kontoret. Detta sätt att arbeta har medfört många fördelar, men också nackdelar, som social isolering och att gränserna mellan arbete och fritid flyter ihop. Syftet med denna uppsats är att ta reda på om det finns möjligheter att mildra dessa konsekvenser genom: Coworking.  Vid coworking arbetar projektledaren inte hemma, men heller inte på det traditionella kontoret. Denne arbetar tillsammans med andra på en plats som är ett mellanting av dessa två platser. En kvalitativ studie har genomförts, där ett antal personer som arbetar eller har arbetat på en eller flera coworkingplatser, har intervjuats utifrån en på förhand fastställd frågeguide. Intervjuerna har spelats in, transkriberats, lästs igenom och sedan kodats. Resultatet av intervjuerna har samlats i sex teman kring trygghet, produktivitet, att kunna välja själv, känslan av att komma ur det invanda (bubblan), det sociala stödet på coworkingplatsen och dess Community Manager som en viktig person. Intervjupersonerna har en positiv upplevelse av sin coworkingplats som öppen, lugn, funktionell och harmonisk. Det råder blandade uppfattningar om ljud och de regler som finns på en coworkingplats, de kan uppfattas som rigida men samtidigt uppskattas den struktur de skänker. Att som projektledare arbeta på en coworkingplats ger fördelar som nätverk, möjlighet att få delta i en lärande, innovativ miljö samt att kunna skärma av och själv styra avbrotten från projektet. Slutsatsen är att coworking är en lämplig arbetsform i utvecklingsprojekt men kan också fungera som en neutral plats i interorganisatoriska samarbeten och som ett HR-verktyg när man behöver skapa förändring genom en konkret handling.

Närmare en halv miljon vuxna svenskar har ett beroende eller missbruk av alkohol. Den motsvarande siffran för narkotika är 55 000 individer. Många av dessa personer har syskon. Syftet med studien var att få en större förståelse för hur syskon (15-35 år) till ungdomar / unga vuxna som missbrukar droger upplever sin livssituation och vilket stöd det eventuellt kunde behövas från samhällets sida. Totalt har sju semistrukturerade intervjuer genomförts. För att analysera data har induktiv tematisk analys använts. Resultatet har huvudsakligen diskuterats i relation till SSCS-modellen. Innan missbruket upplevde respondenterna överlag att syskonrelationerna var nära och starka. Under missbruket upplevde respondenterna överlag att syskonrelationerna var konfliktfyllda och distanserade. Det innebar förekomst av hot och våld, oro över missbrukaren och frånvaro av syskongemenskap. När brodern eller systern blev drogfri var tilliten i syskonrelationerna skadade. Flera syskon har i sina familjer haft roller som inte varit åldersadekvata, så som en vuxen partnerroll i förhållande till den ena föräldern parallellt med en förälderroll gentemot det missbrukande syskonet eller en förälderroll gentemot andra småsyskon. Syskonen har genomgående haft ett bristfälligt socialt nätverk. Respondenterna upplevde olika känslor gentemot det missbrukande syskonet så som känslor av sorg, saknad och ensamhet, ilska, hjälplöshet och andra känslor. De har hanterat sin livssituation på olika sätt, där copingstrategierna har varit att stötta missbrukaren, att konfrontera och att i slutänden dra sig tillbaka från missbrukaren. Bra stöd har varit att få träffa andra i samma situation i form av stödgrupp eller att få prata med någon som har kunnat sätta sig in i syskonets situation. Önskat stöd har varit samtalsstöd som skulle inbegripa information om drog- och anhörigkunskap eller att förbättra kommunikationen med alla inblandade i familjen. Att leva med ett syskon som missbrukar påverkar starkt syskons livssituation. Förlusten av en nära syskonrelation och att i övrigt befinna sig i en utsatt livssituation gör att frågan väcks om vad samhället kan och bör göra. / Nearly half a million Swedes have an addiction to alcohol. The corresponding figure for drugs is 55 000 people. Many of these people have siblings. The main purpose of this thesis was to increase understanding of how siblings of young people / young adults who abuse drugs experience their life situation. Another purpose was to investigate what kind of support for the siblings needed from society and if they have received sufficient support. A total of seven semi- structured interviews have been conducted. In order to analyze the data obtained, inductive thematic analysis has been used. The result has been mainly discussed in relation to the SSCS model. Before the addiction, the respondents generally found that the sibling relationships were close and strong. During the addiction, respondents perceived that sibling relationships became conflicted and distant. This meant that the occurrence of threats and violence, concern about the addict and the absence of the addicting sibling became normal. When the sibling became drug-free the trust in the relationship towards that sibling was damaged. Several siblings have in their families had roles that were not age-appropriate, such as an adult partner´s relationship with one parent at the same time as they had parenting roll against the drug abusing sibling or against younger siblings. The siblings have consistently had a flawed social network. The respondents experienced different feelings towards the addict such as feelings of sadness, missing and loneliness, anger, helplessness and other feelings. The most common coping strategies have been to try to support the addict, to confront and eventually withdraw from the addict. Good support has been to meet others in the same situation in the form of support groups or to talk to someone who can get into the situation of the sibling. Preferred support has been counseling where information about drugs and how relatives of addicts are affected, or counseling to improve communication with everyone involved in the family. To live with a drugabusing strongly effects the other siblings situation. The loss of the near relationship to the sibling and to be in a vulnerable lifesituation rises the question what the society can and should do.

Föreliggande studie är en kvalitativ studie om personer vilka arbetar inom psykiatrisk vård och deras upplevelse av sitt arbete och sin arbetssituation. För att undersöka detta har fyra personer vilka arbetar med psykiatrisk vård intervjuats i mellan 30 till 50 minuter. Det som sades under intervjuerna är materialet vilket studiens resultat baserats på.         Materialet har bearbetats med hjälp av tematisk analys som genom en sexstegsprocess genererat fyra teman: brist på kommunikation och förståelse, ansvar och kompetens leder till känsla av meningsfullhet, tillfredsställelsen kring att ingen människa är den andra lik och vikten av att ha bra och goda relationer med kollegor.         Slutsatser vilka är möjliga att dra utifrån studiens resultat är att det är påfrestande för personalen att arbeta och leva i tider av förändringar och ovisshet men att det är arbetet med människan som är det centrala kring att personer väljer att arbeta med detta. Det är också möjligt att förstå vikten av hur graden av kontroll spelar in på de anställda och deras mående samt hur socialt stöd i form av goda relationer med kollegor är avgörande för trivsel på arbetsplatsen och hur väl de anställda klarar av att hantera stress och svåra situationer.

Föreliggande studie belyser medias hälsoinformation med hjälp av tidigare forskning och en kvalitativ intervjustudie. Målsättningen med uppsatsen var att belysa och problematisera hälsostuderande unga mäns uppfattning av dagens hälsoinformation i media samt vilken upplevd effekt hälsoinformationen kan ha på de unga männens välbefinnande och vardagliga liv. Föreliggande studie har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande med fokus på begrepp som socialt stöd, delaktighet och meningsfullhet. I studie ses media som ett lärande verktyg och även som en plats där social kommunikation kan ske.   Resultatet visar att hälsoinformationen kan bidra till motivation och kunskap till att sköta sin hälsa. De framkom dock att kunskapen nyttjas ofta med kritiska ögon. Resultatet visade även att medias hälsoinformation kan leda till ohälsa och stress på grund av försök att uppnå medias hälsoideal men även upplevd stress över att vara för tillgänglig av medias hälsoinformation.

Den här uppsatsen undersöker könsskillnader på de beroende variablerna livskvalitet, stress och self-efficacy. Den undersöker också om de oberoende variablerna fritidsintressen, ålder och socialt stöd påverkar. Frågeställningen är om det finns en negativ korrelation mellan stress och livskvalitet samt en negativ korrelation mellan stress och self-efficacy och slutligen om det finnas en positiv korrelation mellan livskvalitet och self-efficacy. I studien användes kvantitativ metod och stress mäts med PSS-10, self-efficacy med GSE och livskvalitet med BBQ. Pearsons korrelationstest visade på negativa korrelationer mellan livskvalitet och stress samt mellan stress och self-efficacy. Det fanns även en positiv korrelation mellan livskvalitet och self-efficacy. Multipel regression visade att socialt stöd predicerar livskvalitet och self-efficacy signifikant positivt och socialt stöd predicerar stress signifikant negativt.  Kön predicerar self-efficacy signifikant positiv och stress signifikant negativt. Oberoende t-test visade att det fanns signifikanta skillnader mellan könen på både self-efficacy och stress. Livskvalitet hade ingen korrelation med kön och oberoende t-test visade att det inte fanns någon signifikant könsskillnad på livskvalitet.