Abstract Artikeln är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka samverkan mellan organisationer sett ur socialsekreterares perspektiv. Den ämnar undersöka deras erfarenheter, åsikter samt attityder till samverkan för att kunna erhålla deras syn på arbetssättet. Samverkan som arbetssätt måste vara närvarande i människobehandlande organisationer för att säkerställa klientens bästa samt för att öka effektiviteten. Multipel problematik hos klienter gör det nödvändigt att organisationer samverkar. Socialsekreterarna i denna studie såg samverkan som nödvändig och de visar en positiv inställning till arbetssättet. De är nöjda med arbetet de utför, men nämner ansvarsfördelning och personliga attityder som hinder. Vidare är samverkan till stor del beroende av enskilda individer och deras initiativtagande, då det är de som utformar och upprätthåller arbetssättet. Slutligen bör samverkan främjas då arbetssättet är fördelaktigt för både klient och organisation. Keywords: samverkan socialtjänst organisation nyinstitutionalism

Studiens syfte var att studera hur ingången till socialtjänstens arbete med vuxna kan se ut i en svensk kommun samt hur karaktäristiska, så som ålder, kön och ansöknings- eller anmälningsorsak, hos ärenden och målgruppen förändras över tid.Metoden som användes var kvantitativ, en så kallad fallstudie, och materialet som studien grundades på är data insamlad vid socialtjänstens vuxenenhet i Umeå. Dessa bestod av utskrivna Excel-ark som fyllts i av enhetschefen för hand och materialet täcker två tolvmånadersperioder (juli 2006 - juli 2007, juli 2010 - juni 2011). Resultatet visade att den vanligaste ålderskategorin för båda perioderna är 21-25 år med en medelålder för kvinnor på 39 år och män 37,5 år den första perioden (2006/2007). För den senare perioden (2010/2011) var medelåldern 39,5 för kvinnor och 38,6 för män. Männen utgjorde en större del av klientgruppen båda perioderna, och den vanligaste förekommande aktualiseringsorsaken för båda könen och perioderna var alkohol (lika vanligt förekommande som narkotika för män 2006/2007). Ärenden blev i hög utsträckning fördelade till ansvarig socialsekreterare samma vecka som ärendet inkommit till enheten. Den längsta tiden innan ett ärende fördelades var år (2006/2007). Ärenden blev i hög utsträckning fördelade till ansvarig socialsekreterare samma vecka som ärendet inkommit till enheten. Den längsta tiden innan ett ärende fördelades var år 2006/2007 144 dagar och år 2010/2011 127 dagar. Resultatet presenteras i tabeller och diagram.

Collaboration is a tool many organizations use to achive a certain goal. In previous research it can be read about both advantages and disadvantages of collaboration and also that a well-functioning collaboration is difficult to achieve. In previous research there is a shortage of scientific researches illustrating the outcome of collaboration. I have chosen to examine the cooperation between the social services and schools of the municipality of Växjö. The purpose of this essay is to understand what experiences staff working with children/young people in school and social services have of collaboration between each others organizations. And what they think about the importance of collaboration for the pupil/client. I have used a qualitative method and carried out individual interviews as well as focus group interviews. Altogether I accomplished two individual interviews and two focus group interviews. In order to analyze my empiricism I have used Kvale's (1997) process of interpretation and applied the new institutional theory of organization. As the theory is extensive I have chosen to focus on certain parts which are: organizational fields, business domain, consensus domain and conflict domain. In my analysis I have come to the conclusion that informants in school and people in social services have different views on the collaboration in between them. Their experiences are however that an effective interaction leads to positive effects for both the child/the young and for the professionals themselves. Today however they experience that the cooperation between the organizations has a lack of common goals and expectations.

SAMMANFATTNING: (Abstract) Syftet med studien var att utifrån tre lärares och en socialsekreterares perspektiv söka en förståelse om hur samarbetet med barn som far illa ser ut, vilka tecken ett barn som far illa kan uppvisa och vilka faktorer som avgör om en lärare anmäler ett barn till socialtjänsten. Syftet besvarades med hjälp av kvalitativa intervjuer och analys av svaren i förhållande till tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. De viktigaste resultaten i studien var att intervjupersonerna inte kände till alla tecken på att barn far illa, att det finns ett flertal faktorer som påverkar om en lärare anmäler ett barn till socialtjänsten och att samarbetet mellan skolan och socialtjänsten inte är tydligt nog. Slutsatsen visade att det behövs mer kunskap för att upptäcka barn som far illa, att samarbetet mellan skolan och socialtjänsten behövs göras mer tydligt. Att lärarna behöver få mer möjligheter till stöttning med elever som far illa för att minska faktorer som kan påverka lärares anmälningsbenägenhet.

No description available.

Syftet med studien är att belysa och framhäva faktorer som påverkar samverkan mellan Kriminalvård och Socialtjänsten i samband med utslussningen. Hur respektive myndighet förhåller sig till sina riktlinjer och upplever samverkandet sinsemellan men även hur före detta klienter upplever respektive myndighet och samverkan mellan dem. Systemteori, hur olika system påverkar varandra och individen samt nätverk, vilken betydelse det har för individen har varit grundläggande verktyg för att analysera samverkan mellan myndigheterna. Genom en kvalitativ forskningsmetod baserad på intervjuer med sju respondenter undersöker vi utslussningsprocessens olika delar. Detta för att framhäva faktorer som kan påverka utslussningen och hur samverkan kan bidra till en lyckad utslussning för klienter. Studien visar att bland annat ekonomi, olika riktlinjer och mål som är avgörande verktyg i frågan om samverkan. Långa handläggningstider, ansvarsförbindelser, lämpliga boenden, vårdvistelse och vem som bär kostnadsansvaret är faktorer som påverkar klienterna och myndigheternas arbete med klienterna i samband med utslussningen

Allt eftersom professionen tar allt större plats på den politiska arenan förändras politikernas roll vilket kan åsidosätta de demokratiska aspekterna. I studien tar vi oss an socialsekreteraren och åskådliggör dess komplexa yrkesroll i en politiskt styrd organisation vilket bidrar till svårigheter när beslut om LVU skall fattas. För att uppnå detta har kvantitativ metod i form av enkätfrågor använts. Resultatet visar att både politiker och tjänstemän har en hög tilltro till socialsekreterarens roll och dess beslutsfattande inom LVU. Socialsekreteraren anser att det är de som har inflytandet över och tar det avgörande besluten om LVU vilket även förstås då återremitteringar sällan sker.

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepedagoger samt förskolechefers upplevelser kring kontakten och samverkan med socialtjänsten. Fokus ligger främst på kontakten kring orosanmälningar då förskolepersonal har en lagförd skyldighet att anmäla till socialnämnden när de misstänker eller får kännedom om att ett barn far illa. Tanken är att studien ska bidra till att ge en bättre insikt och förståelse för förskolepersonalens upplevelser av kontakten med socialtjänsten för att förhoppningsvis kunna leda till en bättre samverkan mellan verksamheterna. Socialtjänstlagen belyser att socialnämnden ska samverka med andra verksamheter när det kommer till barn som far illa, dock visar tidigare forskning att majoriteten av förskolepersonal har en negativ inställning eller en dålig upplevelse i kontakten med socialtjänsten. I denna kvalitativa studie har det utförts sju intervjuer med förskolepedagoger samt förskolechefer. Resultatet visar att förskolepersonalen överlag har positiva erfarenheter och är tillfreds med den kontakt de har med socialtjänsten, men att det finns vissa förutsättningar för att en god samverkan ska komma till stånd. En återkommande förutsättning var vikten av att ha en personlig och kontinuerlig kontakt mellan verksamheterna. Det framkommer även en del hinder som gör det svårare för att få till en optimal samverkan så som sekretesslagstiftningen och brist på återkoppling från socialtjänsten till förskolan.

No description available.

No description available.