Uppsatsens syfte var att undersöka socialsekreterares syn på elektronisk kommunikation som hjälpmedel i deras arbete som barn- och ungdomshandläggare inom socialtjänsten i en medelstor kommun. Fyra stycken semistrukturerade intervjuer genomfördes, transkriberades och analyserades. I kontoren på socialtjänsten där respondenterna arbetade fanns an varsin stationär dator, fast telefon och mobiltelefon, utöver det fanns gemensam tillgång till fax och länk. Mail och telefonsamtal skedde dagligen, sms och fax då och då och länk användes sällan. Relationen mellan respondenterna och klienterna främjades av att klienterna enkelt och snabbt kunde komma i kontakt med sina handläggare men det var inte i huvudsak valet av kommunikationsmedel som påverkade relationen utan snarare respondenternas personlighet och hur väl de matchade sina klienters personlighet. Fördelar med elektronisk kommunikation var att den var snabb och att de som kommunicerar kunde göra detta över både korta och långa avstånd. Nackdelarna var att kroppsspråket och röstläget gick förlorat samt att i vissa fall kunde kommunikationen läsas av utomstående. Utvecklingsområden som respondenterna såg gällande elektronisk kommunikation var att få en modern och uppdaterad teknisk utrustning, samt någon form av enkelt videosamtal, exempelvis Skype. Uppsatsen drar slutsatsen att elektronisk kommunikation var ett hjälpmedel för socialsekreterare att skapa en regelbunden kontakt med sina klienter. För att socialsekreterare skulle använda sig ännu mer av elektronisk kommunikation förutsatte det uppdaterade tekniska hjälpmedel. När sådana fanns kunde det främja relationen med klienterna.

2016 presenterades ett nytt ersättningssystem för kommuners arbete med att tillgodose ensamkommande barns behov. Systemets avsikt var att åstadkomma en kostnadseffektivisering och sänka statliga utgifter i arbetet med målgruppen. Socialsekreterare arbetar med att utreda barnens behov och bevilja bistånd för att de ska bli tillgodosedda. Studien söker efter socialsekreterares erfarenheter av ensamkommandes barns behov, hur de ekonomiska förutsättningarna har påverkat arbetet med att tillgodose behoven samt vilken betydelse det nya ersättningssystemet kommer ha i arbetet med att tillgodose behov. Insamlad empiri består av nio semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som arbetar med målgruppen. Urie Bronfenbrenners teori, utvecklingsekologiskt perspektiv har använts som hjälpmedel för att utveckla frågeguide samt verktyg för att fördjupa analyserad empiri. Resultatet påvisar bland annat att ensamkommande barn har omfattande behov av trygga vuxna, skolgång och att behoven påverkas av omgivningen samt hur lagar utformas. De nuvarande ekonomiska förutsättningarna har legat till grund för en human linje men även utvecklat en marknad där vårdpriser överstigit kvalitén på tillhandahållen insats. Det nya ersättningssystemet är utformat utifrån att ensamkommande är självständiga vilket påverkar möjligheterna i arbetet med de resurskrävande barnen och tillsynen kan brista. Systemet kan skapa incitament för kommuner att placera fler barn enligt LVU eller motsvarande SoL. / In 2016 a new repayment systems were introduced for communes work to meet the needs of unaccompanied children. The system's intention was to achieve a cost-efficiency and lower government spending in the work with the children. Child-welfare officers work with investigate the needs of the children and grant assistance to ensure that the needs are satisfy. The study search for child-welfare officers experiences of the needs of unaccompanied children, how the economic conditions have affected the work to meet the needs and which effects the new repayment system will have in the work with meeting needs. The collected data consists of nine semistructured interviews with child-welfare officers working with the target group. Urie Bronfenbrenner's theory, developmental ecological perspective has been used as a tool for developing the questionnaire as well as a tool for analyze the empirical data. The result shows, that unaccompanied have an extensive need for safe adults, schooling and the needs are affected by the environment and how laws are formed. Current economic conditions have given possibility for a human approach, but also developed a market were care prices exceeded the quality of the provided care. The new repayment system is designed out of the idea tha unaccompanied children are independent, which affects the possibilities of working with the resource-demanding children. The system can create incentives for communes to place more children according to LVU or equivalent SoL.

Denna studies syfte var att undersöka professionella inom psykiatri och socialtjänst upplevelser av att samverka kring personer i behov av sammansatt stöd. Fyra kvalitativa intervjuer med professionella inom socialtjänst och psykiatri genomfördes. Studiens resultat analyserades med hjälp samverkansteori. Resultatet visade att professionella anpassar sin samverkan efter personens behov. Hindrande och försvårarande faktorer för samverkan beskrevs vara professioners skilda synsätt samt olika professioners status. Otydlig ansvarsfördelning samt oenighet om vilken verksamhet som har det yttersta ansvaret beskrevs också som hindrande. Främjande faktorer för samverkan var de olika huvudmännens specialisering som ansågs öka den sammanlagda kompetensen. Även forskning som stödjer att samverkan är nödvändig för dessa personer beskrevs som främjande. Resultatet av studien ligger i linje med tidigare forskning. En tolkning av resultatet skulle kunna vara att det kan vara svårt att åstadkomma effektiv samverkan mellan olika huvudmän den samstämmiga forskningen som belyser behovet av samverkan till trots, liksom informanternas medvetenhet om behovet samt lagstiftning om samverkan, så länge det är delat huvudmannaskap för denna

The aim of the study was to examine the possibilities and difficulties for social workers whom work with individuals on long-term economic support. We used a qualitative method and interviewed six social workers from one municipality. We chose to use two theoretical perspectives, Empowerment and KASAM (Feeling of context), when analyzing the results and the study's empire was analyzed using a phenomenological and hermeneutic approach. Our results showed that the interviewees own view, on the work with individuals on long-term economic support, was that it is permeated by high workload, limited scope for action and difficulties in meeting with clients. The interviewees also stated that the organization, laws and guidelines affect the work with clients to a substantial extent and the ability to work out ideas with managers and colleagues is a great support. Key words: social work, social worker, long-term, economic support. / Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares upplevelser av möjligheter och hinder i arbetet med individer som långvarigt uppbär försörjningsstöd. Vi använde oss av en kvalitativ metod och genomförde sex intervjuer med socialsekreterare från en och samma kommun. Resultatet har analyserats med hjälp av två teorier, Empowerment och KASAM (Känsla av sammanhang). Studiens empiri analyserades med hjälp av en fenomenologisk och hermeneutik ansats. Studien visade att intervjupersonernas bild av arbetet, med klienter som långvarigt uppbär försörjningsstöd, genomsyras av hög arbetsbelastning, begränsat handlingsutrymme samt svårigheter gällande att hinna med klientmöten. Socialsekreterarna menar även att organisationen, lagarna och riktlinjerna påverkar arbetet med klienter väldigt mycket men att möjligheten att kunna bolla idéer med chefer och kollegor är av stor vikt för att klara av arbetet. Nyckelord: socialt arbete, socialarbetare, långvarigt, försörjningsstöd

Hedersrelaterat våld är ett fenomen som under de senaste 15 åren har uppmärksammats i Sverige. Tidigare undersökningar tyder på att det riskerar att finnas en brist på kunskap från yrkesverksamma som arbetar med dessa ärenden, det verkar också finnas en osäkerhet kring hur man på bästa sätt hanterar problematiken med hedersrelaterat våld. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur verksamheter som arbetar med hedersrelaterat våld upplever sitt samarbete med socialtjänsten insatser i frågor som rör hedersrelaterat våld. Studien baseras på en kvalitativ metod som bygger på semistrukturerade intervjuer, och utgår från 3 olika verksamheter i Göteborgs kommun som arbetar med hedersrelaterat våld och samarbetar med socialtjänsten. Många teman var återkommande genom de intervjuer som var relaterade till hur respondenterna upplevt hantering av hedersrelaterade fall. Dessa teman delades in i olika subteman: Kunskap och förståelse 1) Makt 2) Resurser 3) För att möjliggöra tolkning och förståelse i analysen användes teorier från tidigare forskning, vilka kopplades samman med upplevelser från intervjupersonerna.   Resultatet visade att det finns brister beträffande hedersrelaterat våld som innefattar både brist på kunskap och resurser i området, vilket resulterade i brist på säkerhet och förtroende hos klienter. Resultatet visade också att sambandet mellan kunskap och resurser var vagt, vilket innebär att de professionella inte alltid visste hur man skulle hjälpa offer.  Bristen på kunskap utgör i sin tur att de utsatta inte får de insatser och stöd som behövs. Kunskap blir således en livslinje för socialarbetaren för att kunna lokalisera rätt resurser samt utöva sin makt som behövs för att hjälpa de som faller offer för hedersrelaterat våld och förtryck. Denna studie indikerar att mer forskning behövs som ger nya perspektiv på ett arbete med hedersrelaterat våld och förtryck

Individanpassade insatser beskrivs i nationella riktlinjer och lagstiftning som vård och behandling som ska möta individens behov utifrån dennes problematik. Socialtjänstens arbete med att tillgodose behoven hos individer med missbruksproblem har kritiserats av Inspektionen för vård och omsorg som menar att det finns brister i socialtjänstens arbete med att individanpassa insatser. Studien syftar därför till att få en ökad kunskap om hur socialsekreterare ser på sitt arbete med att tillgodose individanpassade insatser för personer med ett narkotikamissbruk, vidare är syftet att få kunskap om vilka möjligheter och utmaningar de kan anse att de har i detta arbete. Studiens teoretiska grund består av gräsrotsbyråkrati, samt begreppen handlingsutrymme och samsjuklighet. Urvalet i denna kvalitativa intervjustudie består av sex socialsekreterare från fyra kommuner i norra Sverige som arbetar med handläggning av missbruksärenden inom socialtjänsten. En tematisk analysmetod har använts för att analysera studiens insamlade empiri. Studiens resultat visade att en stor del av arbetet med att individanpassa insatser beskrevs av informanterna som en kartläggning av individens livssituation, problematik och behov. Vidare visade resultaten att informanterna upplevde att de har goda möjligheter att tillgodose individens behov utifrån sin frihet i arbetet. De utmaningar som lyftes fram av informanterna när det gäller att tillgodose individanpassade insatser var främst organisatoriska faktorer samt den externa samverkan med andra aktörer. Studiens slutsatser visade att det fanns en samstämmighet i socialsekreterares beskrivningar av hur de arbetar med individanpassade insatser, samt vilka delar som är centrala och viktiga i detta arbete. Vidare är studiens slutsatser att socialsekreterare har ett stort handlingsutrymme, men att handlingsutrymmet kan begränsas och regleras av organisatoriska faktorer som i förlängningen påverkar arbetet med att tillgodose individens behov. Utifrån studien dras också slutsatsen att det kan finnas ett behov av en gemensam syn och målbild med andra verksamheter för att individens behov ska kunna tillgodoses.

Barnmisshandel är ett folkhälsoproblem med förekomst i hela världen. Det leder till negativa konsekvenser för barnets psykiska och fysiska hälsa, och det är en riskfaktor för våldshandlingar, sexuellt risktagande samt drogmissbruk senare i livet. Anställda har i sin profession inom hälso- och sjukvården skyldighet att genast göra en anmälan vid misstanke att ett barn far illa. FN:s barnkonvention stärker dessa myndigheter. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskor inom primärvården att upprätta en orosanmälan till Socialtjänsten vid misstanke om barn som far illa. Metoden som använts är en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Datainsamling skedde via enkätundersökning i Google forms, 63 enkätsvar inkom. Resultatet redovisar främjande faktorer som hänsyn till barnets rättigheter samt ett gott samarbete med Socialtjänsten. Hindrande faktorer var en känsla av att inte ha tillräckligt med bevis, att ens oro var obefogad samt att inte kunna vara anonym i sin profession. Studien redovisar ett samband mellan sjuksköterskans yrkeserfarenhet och antal upprättade orosanmälningar samt sjuksköterskans medvetenhet kring arbetsrutiner i förhållande till antal upprättade orosanmälningar. Slutsatsen visar att det är viktigt att belysa främjande och hindrande faktorer för sjuksköterskor i sin profession, samt vilka samband det finns som underlättar för sjuksköterskan i sitt arbete kring orosanmälningar.

En placering sker för att ett barn är i behov av att låna en familj för att få en trygg uppväxt och i detta kan det finnas biologiska barn. Vad händer med dem? Tidigare forskning presenterar en brist på uppmärksamhet åt de biologiska barnen från både forskare och yrkesaktiva. Syftet med denna studie är att undersöka biologiska barns upplevelser i att ha haft föräldrar som varit familjehem under deras uppväxt men även hur de ser på den egna kontakten med socialtjänsten. I en kvalitativ intervjustudie har vi sökt svar hos fem olika personer som idag är mellan 21-47 år men som under sin uppväxt hade föräldrar som var familjehem. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer och analyserat resultatet med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Studien bekräftar en brist av uppmärksamhet från socialtjänsten gentemot de biologiska barnen som den tidigare forskningen visat. Det framkommer även att intervjupersonerna har olika upplevelser men gemensamt har de tagit med sig positiva erfarenheter av detta. Resultatet av denna studie är att olika upplevelser kan ge samma erfarenhet.

Uppsatsens syfte var att studera vilka upplevelser och erfarenheter anställda på Socialtjänsten och Polismyndigheten har gällande samverkan kring unga lagöverträdare i en stor kommun i Sverige. I ett försök att besvara studiens syfte har studien utgått från följande frågeställningarna; Hur ser anställda på socialtjänsten och polisen på deras samverkan kring unga lagöverträdare?, vad upplever anställda på socialtjänsten och polisen främjar deras samverkan?, samt vilka hinder och svårigheter upplever anställda på socialtjänsten respektive polisen att det finns avseende deras samverkan? För att vara säkra på att studiens syfte besvarades utfördes semistrukturerade intervjuer med fem respondenter, tre från Socialtjänsten och två från Polismyndigheten i den valda kommunen. Analysmetod som använts i studien är tematisk analys som hjälpt till att identifiera teman utifrån det insamlade datamaterialet. Vidare utgick analysen från Danermarks (2000) teori om samverkan.  Studiens empiriska fynd visar att både poliser och socialsekreterare anser att samverkan dem emellan är viktig och fungerande. Vidare har samtliga respondenter identifierat flertalet faktorer som främjar deras samverkan. Av studiens resultatet framkommer dock att dessa faktorer inte endast verkar främjande på grund av att de idag hindras eller försvåras av ett antal olika faktorer. Exempel på faktorer som både kan hindra och främja samverkan är kommunikation, samsyn och sekretesslagstiftning. Då empirin visar på hur myndigheterna arbetar olika utifrån deras uppdragsbeskrivningar, regelverk och kunskapsbaser och hur det kan verka hindrande visar studiens resultat, utifrån empiri och teori, att samverkan ständigt är ett utvecklingsarbete.

Syftet med denna studie är att undersöka socialsekreterares inställning kring barns delaktighet i beslutsprocesser som rör barnet samt hur de arbetar för att göra barn delaktiga i beslutsprocesserna i praktiken. Studien präglas av ett hermeneutiskt synsätt där en kvalitativ metod har använts. Studiens resultat visar att socialsekreterarna ser delaktighet som en rättighet för barnet. Dock finns det en bred inställning till vad delaktighet innebär och olika arbetssätt att göra ett barn delaktig på. I studiens resultat framkommer det även att relationen mellan barnet och den professionelle är en viktig faktor för att skapa delaktighet för barnen samt att relation är en oerhört viktig del för människan att kunna öppna upp sig och inte minst för barn att våga framföra sina åsikter. Vi har utgått från Michaels Lipsky (2010) teori om gräsrotsbyråkrater med fokus på handlingsutrymme som visar att handlingsutrymmet används på olika sätt beroende på bakgrund och erfarenheter, organisationen inom vilken hen arbetar samt mer personligt knutna faktorer. Vidare har vi använt oss av Harts (1992) delaktighetsmodell som visar att delaktighet är ett mångsidigt begrepp där en socialsekreterare beroende på situation eller barn kan arbeta på flera olika steg. Utifrån resultatet och den tidigare forskningen har vi dragit slutsatsen att det finns många fördelar med att göra ett barn delaktiga i frågor som rör dem samtidigt som barns delaktighet är av stor vikt och något som man ständigt bör utveckla och arbeta med.