Diskussionsforumet Flashback Forum har med sin slogan ”Yttrandefrihet på riktigt!” etablerat sig som det forum på Internet där kontroversiella åsikter och provocerande material får fritt spelrum. Detta gör forumet till en tacksam forskningskontext när det gäller föreställningar om något så allmängiltigt som välfärdsverksamhet. Studiens syfte är att synliggöra de föreställningar om socialtjänsten och socialarbetare som finns på Flashback Forum, bilda en diskurs av dessa och sedan jämföra diskursen med andra diskurser kring samma fenomen. Flashback Forumdiskursen genomsyras av fyra teman; Misstro mot socialtjänsten och socialarbetare, Socialtjänsten och socialarbetares verksamhet, Socialtjänsten, socialarbetare och kön samt Tilltro till socialtjänsten och socialarbetare. Med socialkonstruktionism och inspiration från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys har en analys av empirin samt en jämförelse mellan diskurserna genomförts. Studiens slutsats är att Flashback Forumdiskursen präglas av en stark misstro och en till viss del förlegad kvinnosyn samt att massmediediskursen tycks påverka de övriga diskurserna att presentera en svartvit bild av socialtjänsten och socialarbetare.

No description available.

The aim of this study is to examine how one can understand the experiences that social workers within the social service's have of children who have committed sexual assault against other children, and the social workers’ thoughts about the choice of actions and the family involvement in those actions. The study has a qualitative character. Information was obtained through interviews with social workers within two Swedish counties, and the analysis of the results was based on earlier research findings as well as theoretical aspects, such as systemic theory and salutogenesis. Regarding the actions taken for the target group, the social workers have, in many ways, a systemic perspective as they emphasize elements within the child as well as within the family. It is also shown that the collaboration with other authorities affects the choice of actions, and that it is important to involve the entire family in any interventions, so that the effect of those interventions may last over time. With salutogenesis as a base, it is shown that the social workers’ experience the subject area as abstruse, but they have different ways of making it more comprehensible and manageable for themselves. To summarize, there is a shortage of research in this area. The knowledge base for this problematic issue must be strengthened, so that children with sexual behavior problems can be identified and get help at an early stage. Then they also have a better chance of successful treatment which could help reducing the incidences of sexual assault. / Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur man kan förstå de upplevelser som socialarbetare inom socialtjänsten har av barn som utsatt andra barn för sexuella övergrepp, samt socialarbetares tankar kring valet av insats och familjens inkludering i dessa. Studien är av kvalitativ karaktär. Data inhämtades genom intervjuer med socialarbetare inom socialtjänsten i två svenska län, samt analyserades utifrån tidigare forskning respektive teoretiska utgångspunkter som systemteori och KASAM.                       Gällande aspekter som påverkar valet av insatser för denna målgrupp, framkom att socialarbetarna på många sätt har ett systemteoretiskt perspektiv då de lyfte fram faktorer hos såväl individen själv som i familjen. Det framkom även att samarbetet med andra instanser påverkar valet av insats samt att det är viktigt att involvera hela familjen i insatserna, för att de ska få bestående effekt. Utifrån KASAM kan sägas att socialarbetarna uppfattar problematiken som svårbegriplig, men har olika sätt att göra den mer begriplig och hanterbar för sig själva.                       Sammanfattningsvis kan sägas att det saknas forskning inom ämnesområdet. Kunskapen kring problematiken behöver förbättras, så att barn med sexuell beteendeproblematik kan upptäckas och få hjälp tidigare. Då har de också bättre prognos att bli hjälpta vilket kan bidra till att färre sexuella övergrepp begås. / VG

Aldrig har det funnits ett problem som man förstått så väl, och för vilket så litet görs! Enligt svensk lagstiftning är vissa yrkesutövare skyldiga att anmäla till socialtjänsten om ett barn far illa eller vid endast misstanke på detta. Med detta examensarbete ville vi få klart för oss vad vi som blivande förskollärare har för skyldigheter och rättigheter mot dessa barn som far illa av något slag. Genom intervjuer har vi fått höra förskollärares syn på anmälningsskyldigheten och hur man förhåller sig till barn som far illa. Vårt resultat visar att de intervjuade förskollärarna är fullt medvetna om sina skyldigheter men agerandet till att anmäla brister på grund av att de inte anser sig ha tydliga bevis.

Syftet med studien är att undersöka hur barnperspektivet används i det dagliga arbetet. Avsikten är också att undersöka hur barnens inflytande ser ut över de beslut som fattas kring deras livssituation. Studien genomfördes genom intervjuer med socialsekreterare på socialtjänsten. Teorin som användes är systemteori, även barnperspektivet och ett teoretiskt perspektiv på dominansförhållanden i samtal med barn tillämpas. Med hjälp av ovan nämnda teorier och teoretiska perspektiv analyseras och förklaras hur socialsekreterarna använder barnperspektivet. Resultatet visar att socialsekreterarna använder barnperspektivet i begränsad omfattning men att det finns en ambition att alltid utgå från barnets bästa. / The aim of this study is to examine how social workers use the child’s perspective in their daily work. The purpose is also to examine how the children are able to influence the decisions made about their lives. The study is conducted using a qualitative approach. The theory used is system theory and two theoretical perspectives: children’s perspective and the fact that there is a dominance relationship in conversations with children. The conclusion that can be drawn from this study is that social workers use children's perspective on a limited basis but there is an ambition to always proceed in a manner on the child’s best.

The purpose of this study is to find out how social workers in one medium and one small municipality in central Sweden perceive the need of financial support for young adults for more than one year and what the causes might be. To answer our research questions a qualitative research method was used and four social workers were interviewed. The result has been analyzed based of social exclusion, stigma, as well as on structural and individual level and linked to previous research. Our results show that although young adults are an exception for long duration for financial support, there are those who lack other means of support for a long time. The results also show that young adults often are recurring in the social services, and they are long-lasting. The reasons for the need have been shown to be similar in the medium and the smaller municipality, even if it appears differences seen to affect the clients. The result shows that the absence of school results, mental illness, security and organization of social services are causes of long- term need for income support. The study shows that the long-standing young adults often lack a secure social network and social workers perceive that they are often a security, a stable contact in the young adults' lives that may be difficult for these young adults to leave.

Syftet med denna studie var att undersöka hur socialarbetare i myndighetsutövning upplever sin arbetssituation och sin arbetsmiljö i socialt arbete med ungdomar. Undersökningsmetoden har bestått av kvalitativa  intervjuer med fyra socialarbetare från två  olika socialtjänster. Resultaten visade på tydliga krav inom arbetsrollen  (såsom att följa rådande lagstiftning och hålla utredningstider)  och att knappa resurser gjorde kraven svårhanterliga. Andra faktorer som gjorde kraven svårhanterliga var felaktig struktur inom organisationen samt en konflikt gällande krav mellan politiker, ledning och  socialarbetarna. Gemenskapen upplevdes vara väldigt viktig då kollegorna och chefen sågs som resurser, vilket bidrog till att arbetssituationen blev mer hanterbar. En god relation mellan anställd och chef ledde till att den anställda stannade kvar i arbetet. Meningsfullheten i arbetet ansågs vara mycket viktig, eftersom denna gjorde att de stannade kvar i arbetet trots motgångar och svåra perioder.  Inom ramen för socialarbetarnas upplevda arbetssituation  fanns  det  en tydlig relation mellan meningsfullheten,  gemenskapen och kraven i arbetet samt tankar om framtiden gällande arbetet; så länge arbetet kändes meningsfullt och kraven hanterbara och det fanns en god relation till kollegor och ledning så kände inte socialarbetarna att de hade skäl nog att lämna sitt arbete. Nyckelord: Socialarbetare inom socialtjänsten, arbetssituation, krav, meningsfullhet, gemenskap, upplevd arbetssituation. / The aim of this study has been to examine how social workers in social services perceive their work situation in social work with youngsters. The methodology was a qualitative case study consisting of interviews with four social workers from two different social services. The results showed that their work situation consisted of high demands  (such as to comply current legislation and to keep the current investigation times)  and that few resources made the demands harder to manage. Other factors that made the demands harder to manage were an inadequate structure within the organization and a conflict with  the requirements betweenpoliticians, management and social service workers. The communion was perceived to be very important and the colleagues and the manager were seen as resources, which contributed to the work situation becoming more manageable. A good relationship between the employee and the manager led the employees to stay at work. Meaningfulness at work was considered to be very important, and so they stayed at work despite adversity and difficult times. Finally, within the framework of the social  workers’ perceived job situation,  meaningfulness, the community and the requirements associated with their thoughts on the future. As long as the work felt meaningful and there was a good relationship with the manager and their colleagues, they could deal with the high level of requirements at work. Keywords: Social workers in social services, work situation, requirements, meaningfulness, community, perceived work situation.

Syftet med denna studie var att undersöka hur besökare på ett medborgarkontor uppfattar och agerar utifrån de villkor de ställs inför vid proceduren att ansöka om försörjningsstöd. Studien utgick från en mikro-etnografisk forskningsdesign som byggde på en modifierad form av grundad teori med deltagande observation och genomfördes på ett medborgarkontor. Tolkningsramen utgick från begreppet ”litteracitet” och forskning som genomförts inom området för litteracitet. Slutsatserna för studien var att de villkor som socialtjänsten ställde på besökare vid proceduren att ansöka om försörjningsstöd uppfattades som svårtillgängliga, samt svåra att förstå. Det lades ett egenansvar på besökare att hantera detta själva. Dessa villkor förutsatte att besökare kunde hantera ett byråkratiskt språk, digitalisering och att förstå socialtjänstens regler och rutiner. Socialtjänsten anpassade inte villkoren utifrån besökares sätt att använda sina läs-och skrivkunskaper. För att försöka förstå socialtjänstens villkor agerade besökare utifrån strategier såsom att använda sig av sina sociala nätverk och att komma till medborgarkontoret för att träffa en samhällsvägledare. Samhällsvägledaren fungerade på detta sätt som en länk mellan socialtjänsten och besökares sätt att använda sina läs- och skrivkunskaper.

Tvångsvård, i form av akutplacering på särskilda ungdomshem, syftar till att bryta ett destruktivt beteende och möjliggöra socialtjänstens vidare vårdplanering. Studiens syfte är att studera akutplacerade ungdomars upplevelser av delaktighet och bemötande i kontakten med socialtjänsten, hur dessa upplevelser påverkar ungdomarna samt hur de definierar en idealbild av delaktighet och bemötande under vård och behandling. Detta då forskning visar att delaktighet och goda relationer gynnar ungas hälsa och välmående, leder till ökad effekt av vård och behandling och främjar rättssäkerhet vid omhändertaganden. Studien tar en kvalitativ ansats med utgångspunkt i symbolisk interaktionism. Semistrukturerade intervjuer och tematisk analys används som metod. Studien omfattar sex pojkar mellan 17 och 18 år under akutplacering på ett särskilt ungdomshem. Studien visar att ungdomarnas åsikter om hur delaktighet och bemötande bör se ut under vård och behandling överensstämmer med såväl forskning som svensk lagstiftning och FNs barnkonvention. I regel upplever ungdomarna dock brist på delaktighet och ett anklagande och distanserat bemötande i kontakten med sina socialsekreterare. Studien visar att ungdomarnas upplevelser snarare utgör hinder än verkar möjliggörande för ett positivt identitetsskapande och positiva livsval. Tidigare forskning har visat att tvångsvård av unga har låg och i vissa fall negativ effekt. En hypotes som denna studie presenterar är att detta delvis skulle kunna förklaras av ungas upplevelser av brist på delaktighet och ett gott bemötande.

Denna studie utgår från rapporter och studier om att arbetsmiljön bland socialsekreterare som arbetar inom socialtjänsten med ärenden som rör barn, inte är tillfredsställande. Syftet med studien är att undersöka hur de intervjuade socialsekreterarna på barnenheten vid de valda socialtjänsterna beskriver sin psykosociala arbetsmiljö. Ambitionen med studien är att åskådliggöra samt bidra till en utökad och fördjupad kunskap om den psykosociala arbetsmiljön utifrån de intervjuade socialsekreterares beskrivningar. Tidigare forskning har visat att för hög stress är väldigt förekommande inom de aktuella enheterna och i samband med ett bristande stöd för de anställda kan detta i sin tur leda till att många socialsekreterare inom barnenheten väljer att sjukskriva sig och i värsta fall säga upp sig från arbetsplatsen. Tidigare studier påvisar även den psykosociala arbetsmiljöns brister inom socialtjänsten samt vilka konsekvenser det har för socialsekreterares välmående. Studien har en kvalitativ abduktiv ansats och har genom en meningskoncentrering som analysmetod tolkat den insamlade empirin. Empirin visade att den psykosociala arbetsmiljön var väldigt påfrestande och stressfull vilket bidrog till att flera intervjupersoner många gånger behövde jobba över eller ta med sig sitt arbete hem. Intervjupersonerna beskrev även en maktlöshet över att inte kunna påverka sin arbetssituation. Slutsatsen är att intervjupersonerna på socialtjänsten inom barnenheten beskriver att de har en hög arbetsbelastning som i sin tur bidrar till stress och press hos intervjupersonerna.