The Swedish government has in national action plans and development cooperation pointed out the importance of relizing human rights at the municipal level. One of the municipality`s areas of responsibility is to attain a social service based on principals of democracy and solidarity. In addition, the social worker must apply national legislation, international human rights commitments and a user- or client perspective. The main purpose of the study is to investigate the importance of employees in the realization of human rights in the activities of social services. The study is based on interviews with employees in the social services. The results of the study are analyzed on the basis of theories regarding democracy, law enforcement and social work. The results show that the social workers in the exercise of authority need to apply different perspectives that are sometimes contradictory. The result indicates that the power to realize human rights in the social services is divided between structural factors and factors that have to do with the individual social worker.

Sammanfattning För att ungdomar ska agera hjälpsökande har forskning visat att kunskap om samt attityd och tillit till tillgängliga stödfunktioner är viktiga aspekter. Därför är syftet i denna studie att undersöka hur den självskattade kunskapen om och attityden till socialtjänsten ser ut bland unga vuxna på gymnasiet. Detta för att ge en indikator på hur väl socialtjänsten lyckats med informationsspridande till barn och unga. I Sverige har en desinformationskampanj förts mot socialtjänsten de senaste åren och Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att bekämpa denna kampanj. Desinformation har ofta i syfte att bryta ner tillit och skapa en negativ attityd mot dess måltavla, vilket i detta fall varit socialtjänsten. Ungdomar har svårare att skilja på sanningsenliga nyheter samt information på internet vilket försätter dem i en riskzon att bli påverkade av ryktesspridning. Utöver denna riskzon finns även en stor risk att ungdomar hamnar i drogmissbruk, kriminalitet och att de drabbas av psykisk ohälsa. För att besvara studiens frågeställningar användes en kvantitativ webbenkät där målgruppen var gymnasieelever som var 18 år eller äldre i Umeå kommun. Den insamlade empirin bestod av 102 svarande, varav två exkluderades på grund av 18 årsgränsen. Enkätsvaren som skickades in fördes automatiskt in i Excel för bearbetning och vidare analys. Empirin analyserades med hjälp av deskriptiv statistik samt korrelationstester och signifikanstester. Resultaten i denna studie visar att den generella attityden till socialtjänsten är mer positiv än negativ och att mer kunskap om socialtjänsten även bidrar till en mer positiv attityd. Det framkommer även att den kunskap som gymnasieelever besitter kommer från andrahandskällor i större utsträckning än från socialtjänsten. I tillägg till dettauppger en klar majoritet av eleverna att de anser att mer information behöver spridas. Slutsatsen blir därför att det finns ett behov av mer information om och av socialtjänsten som anpassats till barn och unga för att öka kunskapen, bidra till än mer positiv attityd samt öka villigheten att söka stöd vid behov.

According to the Convention on the Rights of the Child, children should be involved in all decisions affecting them by being able to express their opinions. The Government Offices emphasize the importance of social workers having working methods aimed at enabling children's participation. Despite legislation and rules, there are several shortcomings in making children participate in practice. The purpose of the study is to increase the knowledge of the premises for children's participation by investigating how social workers in the social services involve children in the investigation process. Based on a qualitative approach, six semi-structured interviews were conducted with social workers in the social services who work with child welfare investigations. The study has been analyzed through a thematic analysis based on the theoretical perspectives of childhood sociology, Hart's ladder of participation and Shier's pathways to participation. The results show that high workload, lack of education on talking with children and the complex practical work are limiting factors for children's participation. The study's conclusion is that there is a need for further work to enable social workers' conditions to involve children. / Barn ska enligt Barnkonventionen göras delaktiga i alla beslut som rör dem genom att få uttrycka sina åsikter. Regeringskansliet understryker vikten av att socialsekreterare har arbetssätt och metoder som syftar till att möjliggöra barns delaktighet. Trots styrkande lagstiftning och regler finns flertalet brister med att göra barn delaktiga i praktiken. Syftet med studien är att öka kunskapen om premisserna för barns delaktighet genom att undersöka hur socialsekreterare på socialtjänsten gör barn delaktiga i utredningsprocessen. Utifrån en kvalitativ ansats genomfördes sex semi-strukturerade intervjuer med socialsekreterare inom socialtjänsten som arbetar med barnavårdsutredningar. Studien har analyserats genom en tematisk analys utifrån de teoretiska perspektiven barndomssociologi, Harts delaktighetsstege och Shiers delaktighetsmodell. Resultatet visar att hög arbetsbelastning, bristande utbildning om barnsamtal samt det komplexa praktiska arbetet är begränsande faktorer för barns delaktighet. Studiens slutsats är att det föreligger ett behov av ytterligare arbete för att möjliggöra socialsekreterares förutsättningar att göra barn delaktiga.

The topic of this paper is job satisfaction within social services. More specifically is the purpose of this paper to investigate which factors that do affect job satisfaction for the staff within the departement of finacial aid. The base for this study has been a qualitative method where I have made four semistrucked interviews with staff within the department of financialaid in a local municipality in Sweden. Herzberg's two factor theory has been the base for my study. This is a well established theory when reseachers want to investigate job satisfaction.The result shows that the work itself, the leadership and social interactions are factors that do affect job satisfaction for the straff within the departement of finacial aid.

Grunden till uppsatsen är författarens upplevelse om att det är ovanligt att man tillgängliggör möten inom socialtjänsten gentemot klienter som har eller kan ha neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Människor med NPF är en vanlig grupp i socialtjänstens klientel, och att inte tillgängliggöra mötet kan innebära att klienten inte får samma stöd och hjälp som andra. Syftet har varit att synliggöra situationen och skapa medvetenhet kring i vilken omfattning som socialarbetarna enligt dem själva tillgängliggör möten inom socialtjänsten avseende personer som har eller kan ha NPF och varför de eventuellt inte arbetar tillgängliggörande. Det har även utförts en jämförelse mellan enheter som arbetar inriktat på funktionsnedsättning och enheter som inte gör det. Detta undersöktes genom en enkätundersökning innefattande 52 socialarbetare i Sverige. Uppsatsens teori avser Pierre Bourdieus teori om makt samt Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati. Resultatet har analyserats genom deskriptiv analys, regressionsanalys och innehållsanalys. De huvudsakliga resultaten är att det inte är särskilt vanligt att socialarbetarna i undersökningen arbetar med tillgänglighet, vilket synliggör ett behov att vidare kartlägga detta. Resultatet visade även att enheter som hade inriktning på funktionsnedsättning enbart arbetade lite mer tillgängligt än enheter som inte var inriktade på det. Enligt socialarbetarna var de vanligaste orsakerna till att man inte arbetade med tillgänglighet lokalernas utformning, kunskapsbrist eller ovana, avsaknad av verktyg och resurser, bristande planering eller svårighet med planering samt tidsbrist. Resultatet har visat att orsaker till icke tillgängliggörande arbete i stor utsträckning går att finna i strukturen runt socialarbetaren, jämfört med tidigare forskning som främst fokuserat på individen. Uppsatsen har därmed synliggjort ett behov av att utforska arbetsplatsen och omgivande aktörer som en viktig faktor för tillgängliggörande arbete.

Syftet med denna kandidatuppsats var att identifiera de utmaningar socialtjänsten står inför när det gäller arbetet med våldsutsatta barn och genom att kartlägga utmaningarna, även belysa de strategier som socialtjänsten använder sig av i arbetet. Vidare var syftet med uppsatsen att skapa en förståelse för socialtjänstens arbetsmetoder och tillvägagångssätt, där förebyggande aspekter inkluderades. Studiens metodologiska utgångspunkt har varit hermeneutisk och kvalitativ. I studien har det genomförts sex semistrukturerade intervjuer med professionella som arbetar med våldsutsatta barn. Studiens resultat har analyserats utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Resultatet visar att socialtjänstens arbete med våldsutsatta barn är komplext där professionella ställs inför många överväganden och beslut. Trots lagar och riktlinjer måste socialtjänsten göra en individuell bedömning utifrån varje barn och deras behov eftersom alla barn är olika. Vidare understryker studiens resultat vikten av tålamod från yrkesverksamma där barnet ges den nödvändiga tid den behöver för att förtroende och en god relation ska kunna skapas. Det är viktigt att de våldsutsatta barnen upptäcks i tid för att socialtjänsten och andra professionella inom socialt arbete ska kunna agera i tid.

Artificiell intelligens (AI) är ett återkommande fenomen i dagens samhälle och inte sällandiskuteras det om hur det kommer att påverka vår framtid. I dagsläget kan vi hitta AI runt omi vår vardag: i reklamer, nyhetssidor, i våra telefoner och i våra bilar. Syftet med vår studie äratt kritiskt undersöka och sammanfatta befintlig forskning och litteratur för att kartlägga defaktorer som har hindrat implementeringen av artificiell intelligens inom socialtjänsten, samtatt analysera dess potentiella förtjänster, risker och framtida tillämpningar. Genom att göra enscoping review har vi sökt efter material bland vetenskapliga artiklar ur tidskrifter ochanvänts oss av grådokument från myndigheters hemsidor för att ge vår studie den bredd somämnet kräver. Resultatet visar att AI kan komma att appliceras på olika sätt i framtiden, och redan idag kaninitiativ synas både i Sverige, och runt om i världen, för införande av AI inom socialtjänsten.Det förutspås att AI kan komma att främja socialtjänsten på många sätt samtidigt som det idagsläget finns flera hinder som komplicerar processen att göra implementeringen möjlig.Det finns flera förutsättningar som möjliggör ett utvecklande av AI inom socialtjänstensamtidigt som teknologin fortsatt är i ett inledande stadie där fler initiativ behöver utvärderasför att teknologin ska kunna implementeras på allvar.

Syftet med denna uppsats är att utforska yrkesverksammas inställning till den potentiella motsättning som kan finnas mellan det förtroende som är en förutsättning för yrkesverksamma och anmälningsskyldigheten i socialtjänstlagen (2001:453), (SoL). Det framgår av 14 kap. 1 § SoL ”Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden m.m.”, vilket ansvar yrkesverksamma har att anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får misstanke om att ett barn far illa. Forskningsfrågorna i arbetet fokuserar i allmänhet på kuratorers inställning till anmälningsskyldigheten, och i synnerhet på deras inställning till den potentiella motsättning som kan finnas mellan förtroende, som jag tänker är en förutsättning för det skolsociala arbetet, och anmälningsskyldighet. Genom ett målinriktat urval genomförs kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre kuratorer från grundskolan i södra Sverige. Samtliga intervjuer spelas in och transkriberas i sin helhet för att sedan analyseras. Resultatet visar på hur de förvisso håller med om att anmälningsskyldigheten kan påverka förtroendet negativt, men att de samtidigt unisont anser att misstanke är ett bra tillägg i anmälningsskyldigheten samt att de inte ser något annat bättre alternativ till den nuvarande formuleringen. Kuratorerna uttrycker dock oro för hur handlingsförlamad socialtjänsten är i och med att i stort sett hela socialtjänstlagen är frivillig. Det framgår av mitt empiriska material att många anmälningar inte slutar i någon insats eller att insatsen inte ger effekt. Ett fokus på föräldraperspektiv framför barnperspektiv pekas ut som ett stort problem. De slutsatser som jag drar av min undersökning är att kuratorer i överlag är nöjda med anmälningsskyldigheten som den ser ut idag, men att socialtjänstlagen behöver kompletteras med till exempel mellantvång för att insatser från socialtjänsten ska ge effekt. / This paper aims to research the attitude of professionals towards the potential opposition between the trust that is essential for professionals and the requirement to report in socialtjänstlagen (2001:453), (SoL). The law states, in 14 kap. 1 § SoL ”Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden m.m.”, that professionals are legally required to report any suspicion of child abuse or neglect. This paper focuses in general on social workers in school and their attitude towards the requirement to report, and in particular on their attitude of the potential opposition between trust and the requirement to report. Interviews were done with three social workers from different schools in the southern part of Sweden. All of the interviews were recorded, transcribed in its entirety, and then analyzed. The results show that even though they agree that the requirement to report can affect the trust negatively, they all consider suspicion to be a good addition to the law. They also cannot see another alternative to the way that the law is now formulated. But the social workers do express a concern when it comes to the responsible authorities’ inability to act, as almost all of socialtjänslagen is voluntary. According to this research, many reports do not end in an intervention or that the intervention has no effect. A focus on the perspective of the parent over the child is one of the key factors being mentioned. The conclusion of this paper is that the social workers are in general satisfied with the requirement to report, but in order for the interventions to have effect more forms of constraint needs to be added to the law.

Syftet med studien var att utifrån professionellas kunskaper och unga vuxnas upplevelser undersöka hur bestämmelsen i 4 kap 4 § SoL används i praktiken samt om den möjliggör chansen till självförsörjning. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer med försörjningsstödshandläggare, vägledare och unga vuxna med anknytningar till undersökningsområdet. Studien är induktiv med ett hermeneutiskt förhållningssätt och materialet har analyserats med hjälp av Maslows behovshierarki, empowerment teori samt tidigare forskning. Resultatet visade på att en kompetenshöjande insats i slutändan ska leda till självförsörjning, men även utvecklar deltagarnas psykiska välbefinnande. Även om deltagandet i den kompetenshöjande verksamheten är ett krav för att få försörjningsstöd, har de unga vuxna en positiv upplevelse av verksamheten och vägledarna i motsats till tidigare forskning. Anledningen till det positiva resultatet tycks bero på det individuella stödet och utformningen. / The purpose of the study was that based on professionals' knowledge and experiences of young adults explore how the provision in chapter 4 § 4 SoL used in practice and whether it allows the chance to self-sufficiency .This was done through qualitative interviews with welfare benefits administrators, counselor , and young adults with connections to the subject .The study is inductive with a hermeneutic approach and the material has been analyzed using Maslow's hierarchy of needs , empowerment theory and previous research. The result showed that a competence-raising effort will ultimately lead to self-sufficiency, but also develops the participants' psychological well-being. Although participation in skill-enhancing activity is a requirement to receive welfare benefits, the young adults have a positive experience of the activities and counselors in contrast to previous research. The reason for the positive outcome seems to depend on the individual aid and the design.

Barn är beroende av föräldrar eller andra vårdnadshavare för att må bra både psykiskt och fysiskt och att för att kunna utvecklas. De barn som inte får sina anknytningsbehov besvarade kan utveckla en otrygg anknytning. Vilket kan leda till stora svårigheter för barnen. Det är föräldrarnas ansvar att se till att barnets grundläggande behov uppfylls. Men alla barn har inte föräldrar som tillgodoser dessa behov. Hur plågsamt det än är så måste alla personer som arbetar med barn inse att en del barn är utsatta för misshandel, sexuella övergrepp, vanvård eller försummelse och ha den kompentensen att anmäla till socialtjänsten vid minsta misstanke om att ett barn far illa. Föreliggande studie undersökte N= 35 (N=45 med bort fall på N=10) förskolepedagoger via en enkätundersökning. Syftet med studien var att skapa kunskap om faktorer som kunde påverka genomförandet av anmälningsskyldigheten för barn som far illa. Vilka kunskaper och erfarenheter har förskolepedagogerna om anmälningsplikten? Faktorer som enligt förskolepedagogerna kan underlätta respektive försvåra genomförandet av anmälningsplikten? Undersökningen visade att 40 procent av deltagarna ansåg att de inte hade tillräckligt med kunskap om anmälningsskyldigheten. Och 63 % av deltagarna uppgav att de har misstänkt att ett barn fart illa, hela 18 procent av dessa anmälde inte detta vidare till socialtjänsten. Den främsta anledningen till detta var enligt deltagarna en rädsla i att fatta fel beslut. Deltagarna efterfrågade en lättillgänglig handlingsplan samt ett ökat samarbete med socialtjänsten. Förslag på att angripa bristerna i att anmälningsskyldigheten efterföljs kan vara att: 1. Mer information och utbildning till pedagogerna. 2. En tydlig handlingsplan med rutiner vid en anmälan. 3. En ökat samarbete med socialtjänsten.