The aim of this study is to examine how investigative social workers in the children´s department within the social services succeed to provide children´s rignt to participate and to put this in context with what previous research say about the child´s perspective. We used a qualitative method and preformed semi-structured interviews with seven social workers. To analyze the material we used previous research along with Aaron Antonovsky´s theory of KASAM and Micheal Lipsky´s theory of street-level bureaucracy with the concept of discretion. Conclusions that can be drawn from this study are that the definition of children´s participation is complex but mainly about them getting the opportunity to express themself about thair thoughts and feelings and that social workers take that in concern. It is also about the child being given information about and understanding the investigationprocess but also that their participation are optional. To promote children´s participation mainly are to talk to them, adjusted to the individual child´s level with their age and maturity taking into account. Methods and tools are described as many but they are all about improve communication between the child and the social worker, to be able to identify the child´s concerns and providing good conditions for the child to understand. It is also about them being able to express themselves about their situation and have the possibility to influence the decisions. Difficulties and limitations can lead to consequences for the child and are mainly about the influence of parents and the orgaization. When parents work against the social workers an they does not want to cooperate is one example that can lead to the child not being given the opportunity to express themselves. The organization may limit if there is a lack of time an resources, which can result in not enough converation with the child as necesary to build a relationship and also prevent skills development that can improve the quality of conversations with children. This can lead to the child not getting the support they need.

Denna studie syftar till att fördjupa kunskapen om socialsekreterares och familjehemssekreterares upplevelser av samverkan dem emellan inom en kommunal verksamhet beträffande familjehemsärenden. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats och består av sex semistrukturerade intervjuer med handläggare som är verksamma på en familjehemsenhet och en utredningsenhet i en enskild kommun. På vardera enheten intervjuades tre handläggare som arbetar med familjehemsärenden. Intervjuerna utformades utifrån tre teman som växte fram ur studiens tidigare forskning och teoretiska ramverk. Dessa teman benämns som organisation, handlingsutrymme och samverkan. Samtliga teman syftar till att besvara studiens frågeställningar med fokus på samverkan mellan studiens undersökta enheter. Datan från intervjuerna analyserades tematiskt utifrån studiens teman. Studiens resultat visar att handläggarna från respektive enhet upplever samverkan dem emellan som övervägande positiv. Svårigheterna för samverkan som framkom i intervjuerna handlar om en ostrukturerad organisation och en otillräcklig administration vilket resulterat i bristande kunskap om enheternas ansvarsområden samt bristande resurser i form av tid och personal. Dessa aspekter hindrar även handläggarna att tillvarata sitt handlingsutrymme fullt ut. Resultatet visar även att personkemi och kommunikation är viktiga aspekter för ett välfungerande samarbete mellan handläggarna.

Syftet med den här studien var att analysera anhörigas delaktighet och inflytande i samband med utredning, planering och genomförande av insatser av socialtjänsten till närstående vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning. Materialet som ligger till grund för studiens resultat var 17 semistrukturerade intervjuer med anhöriga till vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning och handläggare inom socialtjänsten. Resultatet visade att delaktighet är ett viktigt anhörigstöd där följande teman uppgavs vara viktiga och positiva för anhöriga; ge och få information och kunskap, vara till nytta, visa omtanke och värna relationen. Följande teman upplevdes som svårigheter av anhöriga; veta saker man inte vill veta, bli lämnad med ansvaret, inte få information/ missbrukad information, svårigheter i relationen med den närstående, tiden har betydelse och sekretess. Följande teman var viktiga och positiva för handläggarna; ge och få information och kunskap, vara till nytta och visa omtanke. Hinder och svårigheter med anhörigas delaktighet ur ett handläggarperspektiv var; sekretess, ”jobbiga” anhöriga, balansgång, gränsen mellan delaktighet och anhörigstöd, felaktig information, tidsbrist, organisationen och arbetsplatskulturen. Gemensamma teman för anhöriga och handläggare var; information och kunskap, vara till nytta, visa omtanke och sekretess. Sambanden mellan alla ovanstående teman gav slutsatsen att det som sker i ett praktiskt samarbete mellan anhöriga, närstående och handläggare vid anhörigas delaktighet i handläggningsprocessen påverkas av det som är viktigt och positivt och det som hindrar och skapar svårigheter, men det påverkas även av i vilken fas anhöriga befinner sig och hur relationen mellan anhöriga, närstående och handläggare ser ut och utvecklas.

Socialtjänsten ska vara en myndighet som ger service och hjälp av god kvalitet till alla människor. Det ska vara rättvist och inkluderande. Det är den socialtjänstens ansvar att följa detta och arbeta med en inbjudande karaktär så att alla i samhället kan känna sig välkomna till socialtjänsten. Forskning visar att transpersoner är en särskilt utsatt grupp då de bryter mot de normer som säger att det bara ska vara två kön, och därför tycker jag att det är särskilt relevant för socialtjänsten att arbeta för en inkluderande behandling av alla, oavsett kön, sexuell läggning eller etnicitet. Jag har därför valt att studera enskilda socialarbetares tankar om transbegreppet, ett inkluderande förhållningssätt och sina erfarenheter av hur organisationen arbetar för kunskapen om transpersoner. Baserat på queer och genusteori, har jag därför analyserat de fyra intervjuer som gjorts med socialarbetare som är anställda inom socialtjänsten. Dessa teorier ifrågasätter och förklara de normer och föreställningar som samhället har att det finns bara två kön. Jag valde att använda mina kvalitativa intervjuer för att få en djupare förståelse för socialarbetarnas erfarenheter och tankar. Resultatet visar att socialarbetarnas kunskap om transpersoner och deras situation är låg och att organisationen inte aktivt arbetar för att öka denna. Resultatet visar också hur samhällets normer och värderingar påverkar de enskilda socialarbetararnas uppfattningar om kön, men att de alltid skulle försöka hålla det professionellt i behandlingen av klienterna. / Social services should be an authority to provide service and assistance of good quality for all people. It should be equitable and inclusive. It is the social services responsibility to comply with this and work as an inviting character so that everyone in the community feel welcome to the Social services. Research shows that transgender people are a particularly vulnerable group, as they violate the norms that there should only be two sexes and therefore I think it is particularly relevant for social services to work for an inclusive treatment of all, irrespective of gender, sexual orientation or ethnicity. I have therefore chosen to study individual social worker's thoughts on trans-concept, an inclusive approach and their experiences of how the organization works for the knowledge about transgender and approach. Based on queer and gender theory, I have therefore analysed the four interviews made with social workers who are employed in the social services. These theories is questioning and explaining the norms and beliefs that society has that there exist only two sexes. I chose to use my qualitative interviews to gain a deeper understanding of the social workers' experiences and thoughts. The result shows that social workers knowledge about transgender and their situations is low and that the organization is not actively working to increase this. The result also shows how society's norms and values influence the individual social workers' perceptions of gender, but that they would always try to keep it professional in the treatment of clients.

Socialtjänsten i Sverige har blivit påverkade av hotfulla och våldsamma situationer. Det finns i vårt intresse att studera hur socialtjänsten hanterar och har hanterat dessa situationer och händelser. De teorier som används påvisar den komplexa miljö som socialtjänsten befinner sig i där de blir påverkade både av samhällets individer och regelverk från den politiska sidan. Komplexiteten har lett till ett ramverk kring acceptabelt beteende i ärenden men alla situationer kanske inte är säkra att behandla utifrån ramverket. Erfarenheten från medarbetare spelar stor roll i deras vardagliga liv kring hur situationer uppfattas. / The social services in Sweden have been affected by threats and violent situations. Therefore it is in our interest to study how they handle these situations. The proposed theories point out the complexity of the environment surrounding the social services combined with human interference and rules from the political side. This complexity has caused a framework of how to act but every situation may not be safe to handle from the framework. Hence does the experience of the employees play a big role in their everyday life and how situations are perceived.

Klienter med en samsjuklighet blir i mötet med socialtjänsten ofta uppdelade bland flera enheter. En intern samverkan bedrivs mellan enheterna för att möta klientens behov. Vår studie syftar till att få en ökad kunskap om hur socialsekreterare upplever att organisationsstrukturen påverkar den interna samverkan på socialtjänsten i ärenden där en klient har en samsjuklighet. Studien intresserar sig för hur denna samverkan bedrivs och vad som krävs för eller motverkar en god samverkan. Fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med socialsekreterare som arbetar specialiserat med missbruk samt socialpsykiatri på en socialtjänst. Insamlade data sorterades genom en tematisk analysmetod och resultatet analyserades ytterligare med hjälp av domänteori, interna förutsättningar för samverkan och tidigare forskning. I resultatet har vi identifierat att två former av samverkan förekommer mellan specialiserade enheter, en spontan när det fungerar och en organiserad rutin för samverkan när det inte fungerar. Det som krävs för en samverkan är kunskap om klientens behov och andra enheters förutsättningar. Negativa stereotypiska attityder gällande arbetet med klienter med en samsjuklighet motverkade däremot en god samverkan. Socialsekreterares handlingsutrymme att arbeta integrerat med klienter som har en samsjuklighet är begränsad i en specialiserad organisation. Trots omorganiseringar kvarstår de grundläggande bristerna i samverkan. Organisationen är inte formad efter klientgruppen. Men organisationsstrukturer kan inte forma professionen helt och hållet. Professionskunskap och erfarenhetskunskap hos socialsekreterare gör att de genom sitt handlingsutrymme formar arbetsprocessen efter klientens behov.

Barns våld mot föräldrar och syskon har inom internationell forskning kategoriserats som två olika former av våld. Båda företeelserna beskrivs vara svårbegripliga utifrån att våldsutövaren i dessa fall är barn, då detta utmanar våra normativa föreställningar kring barn på flera sätt. Medan forskning om våldsutsatta barn och vägledning i hur socialtjänsten ska arbeta med problemet är relativt omfattande, är situationen gällande våldsutövande barn en annan. Arbetet med våldsutsatta barn speglar ett tydligt skydds- och omsorgsperspektiv på barn, då barnets behov av stöd och skydd från vuxenvärlden kommer främst. Detta bygger på normativa föreställningar kring barn och deras position i samhället, där barn är (görs) underordnade vuxna. Våldsutövande barn bryter däremot mot de mer eller mindre förgivettagna och normativa föreställningar kring barn som bland annat särskilt sårbara i och med deras beroendeställning till vuxna. Då socialtjänstens arbete med barn som utövar våld i familjen inte forskats kring tidigare har syftet med denna studie varit att undersöka och utforska hur socialsekreterare förstår och arbetar med barn som utövar våld inom familjen, med ett särskilt fokus på barns aktörskap. Kvalitativa intervjuer har genomförts med sju socialsekreterare med erfarenhet av ärenden som rör våld i familjen. Teoretiska ramverket utgörs av barndomssociologisk teori, omsorgsperspektiv och rättighetsperspektiv, teori kring ideala offer och förövare, samt teori kring gräsrotsbyråkratens handlingsutrymme. Insamlad empiri har sedan analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys. Resultaten visar att socialsekreterarna huvudsakligen förstår barnen som offer för sitt våldsutövande, där det sker en ansvarsförskjutning gällande våldet i de fall barn utövar våld. Studien visar vidare att barnets ålder och mot vem våldet riktas har betydelse för hur våldet förstås. Samtidigt finns en ambivalens kring hur barns våldsutövande i familjen och barnets ansvar i dessa fall ska förstås, samt att användandet av begreppet våld varierar i och med att barns våldshandlingar uppfattas få en annan betydelse än vuxnas.

Christel Rydén och Jenny Lindblom (2008). Se mig som liten är.Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.Vårt syfte med examensarbetet har varit att ta reda på hur tre förskollärare och tre personer inom socialtjänsten resonerar kring anmälningsplikten. Frågor vi utgått ifrån är: Hur resonerar tre förskollärare och tre personer från socialtjänsten kring frågan om anmälningsplikten inom förskolan följs eller ej? Vem har ansvaret för att en anmälan görs enligt våra informanter? Hur resonerar tre förskollärare och tre personer från socialtjänsten kring tillvägagångssättet att göra en anmälan. Vad händer efter en anmälan enligt våra informanter? Hur kan ett samarbete se ut mellan förskolan och socialtjänsten enligt tre förskollärare och tre personer från socialtjänsten? Vad gäller den teoretiska delen har vi använt oss av forskning och teorier som kan kopplas samman med vår empiri. Vårt empiriska material har vi fått in genom intervjuer med tre förskollärare, en kurator, en socionom och en verksamhetschef. Svaren vi fått har vi sammanställt och analyserat i vår resultatdel. Resultatet visar att fem av sex informanter anser att anmälningsplikten inte följs i förskolan. Detta beror mycket på rädsla men också på okunskap. Ett bättre samarbete mellan socialtjänsten och förskolan är önskvärt från förskolans håll men enligt socionomen och verksamhetschefen behövs inte detta.

Antalet avhysningar där barn berörs har ökat de senaste åren, trots att det i tidigare utredningar konstaterats att lagstiftningen är tillräcklig för att skydda barn från att bli avhysta.Barnkonventionen är sedan 1 januari 2020 svensk lag, men vid en avhysning finns det en risk för att barnet påverkas på ett sätt som innebär att flera av dess rättigheter går förlorade. Ur socialtjänstlagen går det att utläsa ett ansvar för socialnämnden att arbeta avhysningsförebyggande. Däremot är de rättsliga möjligheterna att skydda barn från avhysningar begränsade. Det är enbart när hyresavtalet sägs upp att gälla i förtid på grund av hyresskulder som det finns en möjlighet att genom ekonomiskt bistånd garantera att barnets bostad skyddas. På grund av hur gällande rätt är utformad och hur ansökningar om ekonomiskt bistånd handläggs i socialtjänstpraktiken innebär dock inte alltid rätten till ekonomiskt bistånd att barn skyddas från avhysning till följd av hyresskulder. Vårdnadshavarens möjlighet att tacka nej till bistånd och de höga krav som ställs på föräldrarna för att de ska ha rätt till bistånd, i kombination med att barn saknar en självständig rätt till bistånd, medför att alla barn inte får det bistånd de har behov av för att behålla sin bostad. Det konstateras i uppsatsen att gällande rätt och socialtjänstpraktiken är i strid med barnsrättigheter enligt barnkonventionen i flera avseenden. Ett antal lagändringar föreslås för att stärka barnets skydd för sina rättigheter. Bland annat behöver principen om barnets bästa ges sådan genomslagskraft att den inte regelmässigt och utan bedömning i det enskilda fallet får stå tillbaka för andra intressen. Dessutom krävs ett tydligare mandat för socialtjänsten att arbeta med att förebygga avhysningar av barnfamiljer samt större rättsliga befogenheter för socialtjänsten att stoppa avhysningar.

Studien har syftat till att undersöka hur yrkesutövare inom socialtjänsten i olika kommuner i Sverige arbetar med långsiktiga boendelösningar för våldsutsatta personer. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer som har genomförts med sju yrkesutövare inom Socialtjänsten i sex olika kommuner. Organiseringen och arbetet med långsiktiga boendelösningar för våldsutsatta varierade för respondenterna i respektive kommun. Som datainsamlingsmetod användes en semistrukturerad intervjuguide. För att analysera insamlade data användes Lipskys teori med begreppen gatubyråkrater och handlingsutrymme samt organisationsteori i form avett institutionellt och nyinstitutionellt perspektiv. Studien visar att tillgången till bostäder varierar mellan olika kommuner. I de kommuner där det är bostadsbrist blir det en utmaning att tillhandahålla långsiktiga boendelösningar för våldsutsatta och det är ofta en tidskrävande process. Yrkesutövarnas handlingsutrymme är begränsat då det är hyresvärdarna som tar det slutgiltiga beslutet angående att hyra ut boende. Socialarbetarna kan behöva argumentera för klientens situation för att få med hyresvärden på banan, därav är det är viktigt med samverkan med hyresvärdar och bostadsbolag. Något som flera yrkesutövare beskrev som en utmaning i arbetet varom en våldsutsatt behövde byta kommun p.ga. hotbilden. I många kommuner finns ingen uttalad lösning för hur dessa situationer ska hanteras. Hur samverkan fungerar inom och mellan kommuner samt bostadsbolag kan här ha en inverkan på utfallet för den enskilda individen.