This study is qualitative and aims to describe and analyze how senior citizens with alcohol- related problems are recognized by social workers within local care for the elderly. The empirical material consists of eleven semi-structured interviews which was completed with the help of social workers within local elderly care. The findings of the study shows that the processing of the senior citizens alcohol related problem can be explained as an identified “awareness process.” Further, the findings of the study shows that awareness is often made by others than the social workers themselves. The study has also showed that known versus unknown information about present alcohol-related problems, tends to be crucial for when and how awareness is made in the “awareness process”. / Studien är kvalitativ och syftar till att beskriva och analysera hur äldre personer med problematiskt förhållande till alkohol uppmärksammas av biståndshandläggare inom kommunal äldreomsorg. Det empiriska materialet består av elva halvstrukturerade intervjuer och genomfördes med biståndshandläggare inom den kommunala äldreomsorgen. Studiens resultat visar att handläggningen av den äldre personens alkoholproblematik kan förklaras som en identifierad uppmärksammandeprocess. Vidare visar resultatet att uppmärksammandet oftast sker via andra personer än biståndshandläggaren själv. Studien har även visat att känd respektive okänd information om föreliggande alkoholproblematik, tenderar att vara avgörande för när och hur uppmärksammandet sker i uppmärksammandeprocessen.

According to the Conventions on the Rights of the Child, children have the right to make their voices heard and express their opinion in situations concerning them. With this paper the authors have chosen to explore social worker’s view’s on children’s participation and influence, and how these are manifested through the entire case process. The focus in this study has also been the positive and negative effects the children’s influence may have. To investigate this, a qualitative study using semi-structured interviews has been conducted. The interviews of social workers has shown that children have influence, but the extent may vary due to various factors. There are different perceptions of what participation and influence really relate, something that both the interviewed social workers and previous research has pointed out. In doing so, it may be of great importance that social workers continue to talk about children's influence, as well as developing new and more effective methods to make children more involved and give them more influence. This is especially important because of the devastating effects it can have when children are excluded from the decision-making.

I Sverige har personer som saknar tillstånd att vistas i landet, så kallade papperslösa, sedan den 1 juli 2013 laglig rätt till både skolgång och viss sjukvård. Men att som papperslös få tillgång till skydd undan våld förefaller däremot svårt. Detta slår särskilt hårt mot papperslösa kvinnor, som till följd av sitt kön, juridiska status och som invandrare löper särskilt hög risk att utsättas för olika former av våldsbrott.  Syftet med den här studien är därför att undersöka huruvida Svenska staten både utifrån internationella åtaganden och nationell lagstiftning kan anses ålagd att även tillhandahålla skydd för våldsutsatta papperslösa kvinnor. Parallellt ämnar studien undersöka lagens tillämpning och hur kvinnornas möjlighet till skydd ser ut i praktiken. En geografisk avgränsning har gjorts till Stockholm, Göteborg och Malmö samt till att främst studera möjlighet att tillgå skyddat boende. Studien antar ett genusrättsvetenskapligt perspektiv och undersökningens genomförande omfattar en rättsutredning, litteraturöversikt samt åtskilliga intervjuer med bland annat anställda på kvinnojourer och socialkontor. Vad som framkommit är att det rimligen kan hävdas att det föreligger ett ansvar för Svenska staten och landets kommuner att även skydda våldsutsatta papperslösa kvinnor. Detta genom att stödja sig på landets internationella åtaganden men också nationella jämställdspolitiska mål samt socialtjänstlagen med socialstyrelsens tillhörande riktlinjer. Samtidigt visar studien hur hanteringen av fall med våldsutsatta papperslösa kvinnor både skiljer sig mellan och inom kommuner och att ideella kvinnojourer till följd av saknad statlig finansiering har svårt att placera papperslösa på sina skyddade boenden. Kvinnojourernas osäkra finansiering leder också till att fler jourer endast tar emot ”säkra” placeringar, förmedlade och finansierade av kommunens socialtjänst. Detta innebär att våldsutsatta papperslösa kvinnor får det än svårare att tillgå skydd då de av rädsla för utvisning undviker kontakt med myndigheter.

This thesis aim was to investigate how social workers reflect around their communication with children who live with parents or guardians who have addiction problems. How the social workers manage to enable the child’s legally right to be heard in a decision-making process. What methods the social workers are using and what that is perceived as limitations and capabilities in the communication with children who live with parents with addiction problems. The method used in the study is qualitative with interviews. There were five interviews conducted with social workers within the same municipality. Theories for analysing were Family System theory and Attachment theory. Primarily the study has called for a deeper understanding of how complex social work and authority assessing is when related to children. This study reveals how difficult it is for social workers to enable for children to be heard about their situation without their parent’s permission and approval to communicate with the social worker. Importance was also emphasised and expressed on building and maintaining a trusting relationship with the child and stakeholders involved. In the municipality where the study took place they all stated that they are working according Swedish legislation and got training in and used the method Signs of Safety, which enables to get an image over the children's situation. Other methods for communicating with children were used different by different social worker due to different trainings, abilities and depending on the needs from the individual child.

Syftet med studien har varit att fokusera på hur könsstereotyper inverkar på poliser och socialarbetare i deras vardagliga arbete, och som i värsta fall gör att de missar unga kvinnor som befinner sig i riskzonen för narkotikamissbruk. Utöver det har vi försökt undersöka om det finns särskilda faktorer som kan påverka myndigheters arbete med missbrukare, utifrån vad missbrukaren i fråga har för kön. För att besvara studiens frågeställningar och få en djupare inblick i området har vi därav intervjuat personal på socialtjänsten och polisen i en kommun i Stockholm. För att analysera våra resultat har vi använt oss av Hirdmans definition av genussystemets teori samt Michael Polanyis teori om The Tacit Dimension och teorin om haloeffekt av Tversky & Kahneman. Utifrån intervjuerna kan vi konstatera att det existerar flera brister i arbetet med att upptäcka och hjälpa unga kvinnor som missbrukar narkotika. Utifrån respondenternas uttalanden kan vi fastställa att en del av dessa brister delvis beror på polisernas förhållningssätt i arbetet men att det även beror på samarbetet mellan olika verksamheter och aktörer.

Studiens syfte är att undersöka vilka stödinsatser socialtjänstens verksamheter har att erbjuda våldsutsatta kvinnor i nära relationer. Undersökningen av stödinsatser har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer där fyra socialarbetare bidrog med information om socialtjänstens organisering i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Resultatet visar att våldsutsatta kvinnors behov varierar från ärende till ärende. Stödinsatser som kan erbjudas är uppdelade i tre kategorier, boende, ekonomiskt/praktiskt stöd och samtalsstöd. Socialarbetare beskriver begränsningar i att kunna möta essentiella behov till följd av bostadsbristen, samt att brist på insatser kan leda till att de utför uppgifter som inte ingår i deras formella arbetsuppgifter. Slutsatsen är att socialtjänsten stödjer och främjar våldsutsatta kvinnor med de insatser som finns, men att insatserna kan utökas och eventuellt förbättras. / <p>2018-06-05</p>

Att få sina barn omhändertagna av socialtjänsten väcker många känslor hos biologiska föräldrar. Därför vill vi med denna studie undersöka biologiska föräldrars upplevelse av att få sina barn omhändertagna samt deras upplevelse av stöd från socialtjänsten. För att besvara syftet genomförde vi en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med fyra biologiska mammor. Med hjälp av en tematisk innehållsanalys tolkade vi vårt resultat utifrån system- och utvecklingsekologisk teori. Resultatet visade att föräldrarna hamnade i chocktillstånd i samband med omhändertagandet. De uppgav även att de i samband med omhändertagandet betraktades som misslyckade föräldrar både av sig själva och omgivningen. Föräldrarna upplevde ett bristfälligt stöd från socialtjänsten att hantera de krisreaktioner som uppstått. Vidare upplevde de brister i både bemötandet och samarbete med socialtjänsten.

Internet har blivit en stor del av människors vardag och för vissa till och med ett oersättligt medel för social samvaro. I och med denna digitala utveckling ställs det ökade krav på landets socialtjänster att vara en del av utvecklingen, då klienterna efterfrågar nya sätt att komma i kontakt med dem på. Vi har av denna anledning valt att, i en kvalitativ studie, undersöka vilka tankar och erfarenheter socialsekreterare som arbetar med utredande myndighetsutövning har av att kommunicera med klienter via digitala verktyg, för att på så sätt få en förståelse för deras syn på denna kommunikationsform. Då vi var ute efter gruppens inställning har vi använt fokusgrupper för insamling av data. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och ur ett professionsetiskt perspektiv. Det professionsetiska perspektivet kan hjälpa oss att belysa och bidra till förståelse för hur synen kan påverkas av olika etiska dilemman som kan uppstå i användandet av digitala verktyg. Studien belyser de digitala verktygens för- respektive nackdelar i kommunikation med klienter. Dessa för- och nackdelar presenteras utifrån hur socialsekreterarna tänker sig att klienterna upplever denna form av kommunikation, samt hur socialsekreterarna själva upplever det. Likt tidigare forskning visar, lyfter vi i vårt resultat fram de fördelar som socialsekreterarna ser för klienterna med denna kommunikationsform, vilka handlar om att de digitala verktygen ökar deras delaktighet och tillgängligheten till socialtjänsten. Dock framhävs att de digitala verktygen riskerar att påverka socialsekreterarnas möjligheter att kunna genomföra analyser och göra bedömningar kring klienternas situation, vilket är grundläggande för deras arbete och de menar vidare att användandet av dessa verktyg riskerar att utmana den kunskap som professionen besitter. Resultatet i denna studie visar på att socialsekreterarnas syn på kommunikation med klienter via digitala verktyg är att dessa kan fungera som ett komplement men de kan aldrig ersätta det fysiska mötet då det fysiska mötet är grundläggande för att klienterna ska få den hjälp de behöver, samt för att socialsekreterarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt.

There exists a strained situation with social services in Sweden. Many social services consists a lack of educated social workers. Furthermore, it is thought by social work students that the work is heavy and stressful. As numerous of today's students have social services as a future workplace, the purpose of this survey is to see what attitudes the students possess about the profession. Further, the purpose is also to see if these attitudes affect their willingness to work with social services after they graduate. A survey is conducted with 94 students that study social work at Linnaeus University in Kalmar. The students who participated are in semester 2, 4 and 6. The results show that there exists a mainly positive attitude towards social services and that social services carry out an important work. On the other hand, the result also shows that many students felt that the work environment is stressful and has a high work strain. The result further shows that the students' attitude has an impact on their willingness to work with social services. However, a majority of the students would only work with social services as their first job or a shorter period of their career.

Barn och ungdomar med sammansatta behov, det vill säga både psykiatriska och sociala, kräver ofta insatser från både socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin. Detta ställer i sin tur krav på dessa organisationer att samverka för att patienten ska få de samordnade insatser hen är i behov av. Syftet med denna uppsats är att få en bild av hur kuratorer på BUP ser på samverkan med socialtjänsten och vilken inverkan samverkan kan ha för patienter med sammansatta behov. Uppsatsen avser även att svara på vilka faktorer som kuratorerna upplever påverkar hur samverkan med socialtjänsten fungerar samt vilka förbättringsområden som finns. Empiriskt material har samlats in genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med fyra verksamma kuratorer på BUP. En kvalitativ innehållsanalys av det transkriberade materialet resulterade i ett övergripande tema vilket var: patientens bästa är i fokus men frustration uppstår när samverkan brister. Utöver temat utmynnade analysen i tre huvudkategorier; samverkans effekter, faktorer som påverkar samverkan och förbättringsområden. Resultatet av analys och diskussion visade att kuratorerna på olika sätt uttryckte att patientens bästa står i fokus beträffande varför samverkan med socialtjänsten är viktig. Samtliga kuratorer ansåg att samverkan hade möjligheten att ge patienten en hjälp som de inte kunnat få om organisationerna arbetat på separata håll. Samtidigt framgick att det hos kuratorerna fanns känslor av maktlöshet och frustration över att samverkan inte alltid fungerade så väl som de önskade. Faktorerna som kuratorerna upplevde påverkar huruvida samverkan fungerar bra eller inte var dels på organisatorisk nivå men även på individ- och gruppnivå. Resultatet av analysen kan tolkas som att även om det finns lagar och riktlinjer ligger ett stort ansvar på de yrkesverksamma som utför det praktiska arbetet i samverkan. Denna omständighet ställer i sin tur krav på både lagstiftare, kommun och landsting. Detta då de är ytterst ansvariga för att ge kuratorerna, och socialarbetarna, förutsättningar för att ha en god samverkan med varandra. En välfungerande samverkan möjliggör att barn och ungdomar, med sammansatta behov, får de bästa förutsättningarna att utvecklas i en positiv riktning.