Syftet med den här studien är att undersöka vilka erfarenheter och tankar socialsekreterare har gällande sitt arbete med barns rättigheter sedan barnkonventionen inkorporerats i svensk lagstiftning. Studien baseras på tidigare forskning om barnkonventionen, barns rättigheter och inkorporering av konventionen i lagstiftning. Studien grundas på sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare på socialtjänstens olika mottagnings- och utredningsenheter i en mellanstor kommun i Sverige. Intervjumaterialet analyserades utifrån teoretiska begreppen handlingsutrymme, barnperspektiv, barns perspektiv och barnrättsperspektiv. Resultatet visar att inkorporeringen av barnkonventionen har skapat möjligheter och framgångar i form av att socialsekreterarna kan använda konventionen som strategiskt verktyg, konventionen hålls mer levande i samtal mellan kollegor och ledning samt att socialsekreterarna fått en ökad medvetenhet om barns rättigheter. Resultatet visar även att de faktorer som påverkar förutsättningarna för att tillämpa barnkonventionen i praktiken är brist på kunskap hos socialsekreterarna gällande barns rättigheter, avsaknad av upprättade rutiner, den enskildes socialsekreterarens handlingsutrymme och lagstiftning som krockar. Studiens slutsats är att det finns flera faktorer, på olika nivåer som påverkar hur barns rättigheter implementeras och tillämpas i praktiken och det är ett fortgående arbete som kommer att ta tid. / The aim of this study is to inquire into which experiences and thoughts social workers have regarding their work with children's rights since the Convention on the Rights of the Child has been incorporated into Swedish legislation. The study is based on previous research on the Convention on the Rights of the Child, children's rights and the incorporation of the Convention into legislation. The study is based on six semi-structured interviews with social secretaries at the social services' various reception and investigation units in a medium-sized municipality in Sweden. The interview material was analyzed on the basis of theoretical concepts of room for maneuver, child perspective, children's perspective and children's rights perspective. The results shows that the incorporation of the Convention on the Rights of the Child has created opportunities and successes in the form of the social secretaries being able to use the convention as a strategic tool, the convention is kept more alive in conversations between colleagues and management and the social secretaries have become more aware of children's rights. The results also shows that the factors that affect the conditions for applying the Convention on the Rights of the Child in practice are a lack of knowledge among social workers regarding children's rights, lack of established routines, the individual social secretary's room for maneuver and conflicting legislation. The study concludes that there are several factors, at different levels that affect how children's rights are implemented and applied in practice and it is an ongoing work that will take time.

This study aims at investigating parents' trust in the social services children and youth units. Children and youth units have the task of ensuring that children grow up under safe conditions. According to current research, it is important that people feel confident about the authorities they meet. According to Bo Rothstein's theories which are the ones we are focusing on; interpersonal trust is the foundation of a well-functioning society. Against this background, we are interested in examining parents' trust in social services. The empirical material of the study has been obtained through a quantitative method in the form of a web-based survey. We received a total of 160 useful answers that were processed in the SPSS statistics program. The results have then been analyzed based on the research on trust that we have chosen for this study. The result from this study shows that a majority of the respondents have low confidence in the social services children and youth units. People who are the most vulnerable in society, and who have low levels of interpersonal trust, have the lowest confidence in the social services children and youth units. The perceived quality of the social services work with children and young people was also investigated and showed that many of the parents experienced it as lacking. Based on the free text response, unexpected information also emerged as several parents expressed dissatisfaction with the lack of knowledge about neuropsychiatric disabilities which include ADHD, Asperger's syndrome and autism. / Denna studie syftar till att undersöka föräldrars tillit till socialtjänstens barn- och ungdomsenheter. Barn- och ungdomsenheterna har som uppgift att se till att barn växer upp under trygga förhållanden. Enligt den rådande forskningen är det viktigt att människor känner tillit till de myndigheter de kommer i kontakt med. Enligt Bo Rothsteins teorier, vilka är de som vi fokuserar på, är den mellanmänskliga tilliten grunden för ett välfungerande samhälle. Mot denna bakgrund är vi intresserade av att undersöka föräldrars tillit till socialtjänsten. Studiens empiriska material har införskaffats genom en kvantitativ metod i form av webbaserad enkätundersökning. Vi fick totalt 160 användbara svar som har bearbetats i statistikprogrammet SPSS. Resultaten har sedan analyserats utifrån tillitsforskningen som vi valt att använda oss av. Resultaten från denna studie visar att en majoritet av respondenterna har låg tillit till socialtjänstens barn- och ungdomsenheter. De personer som är mest utsatta i samhället och som har låg mellanmänsklig tillit, har lägst förtroende för socialtjänstens barn och ungdomsenheter. Den upplevda kvalitén på socialtjänstens arbete med barn och unga undersöktes också och visade att en majoritet av föräldrarna upplevde den som bristande. Utifrån fritextsvaren framkom även oväntad information, då ett flertal föräldrar uttryckte ett missnöje över att socialtjänstens barn- och ungdomsenheter saknar kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som bland annat omfattar diagnoserna: ADHD, Aspergers syndrom och autism.

The aim of this study is to explore if, and if so, how the implementation of robots in the Swedishadministration of social assistance cash benefits has affected the social workers’ own view on theirprofession. The primary focus of the study is to uncover how digitalisation affects the profession ofsocial workers, what the professionals themselves highlight as important qualities to successfully carryout the work of a social worker, and how to obtain such knowledge. This study is based on fiveinterviews with social workers who work with robots on a daily basis. The theoretical framework ofthe thesis analysis is based on different concepts of professionalism. This study concludes that socialworkers perceive their work with social assistance in terms of two different roles, one with a focus onthe relational work with clients and one with the primary focus on control and administration. Withrobots, the administrative part of the work could lessen, something that would increase face-to-faceencounters. This study indicates that the use of robots has an impact on the organization of the work,and in the future it is possible that we will see a new organizational structure to the social welfareoffices.

Denna studie handlar om socialarbetares egna uppfattningar kring reflektion i deras dagliga arbete i socialtjänsten. Syftet med studien är att undersöka reflektionens betydelse inom socialt arbete i socialtjänsten. Studien har en abduktiv ansats och är genomförd med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet som har analyserats består av sex intervjuer med sex socialsekreterare/biståndshandläggare inom socialtjänsten i en kranskommun till Stockholm. Intervjuerna har analyserats utifrån en teoretisk referensram kring begreppet reflektion. Studiens resultat visar att reflektion kommer till uttryck på flera olika sätt i det dagliga arbetet och är en naturlig och viktig del i intervjupersonernas arbetsdag. I det praktiska arbetet sker en ostrukturerad reflektion; på egen hand och spontant tillsammans med kollegor eller mer strukturerat; vid inplanerade tillfällen under ledning till exempel i handledning och möten. Vidare framkommer det i resultatet att innebörden av reflektion handlar om ett lärande och ett välmående i arbetet. Intervjupersonerna beskriver att reflektion behövs då det sociala arbetet är komplext och känsloladdat samt att varje klient och dess problematik är unik.

Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare beskriver socialtjänstens arbete med situationen för hemmaboende söner i en familj där det finns misstanke om hedersrelaterat våld och förtryck. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem socialsekreterare som arbetade på utredningsenheter i tre olika kommuner. Studiens teoretiska utgångspunkter var intersektionella och systemteoretiska perspektiv med för studien relevanta begrepp. Resultaten visar att socialsekreterarna hade kunskap om sönernas situation i hedersrelaterade ärenden men att nivån på kunskapen varierade. Ingen av socialsekreterarna hade arbetat med “specifika pojkärenden” utan hade endast utrett sönerna i ärenden som rörde flickor. De svåraste utmaningarna rörde inte heller sönerna utan syftade till svårigheten att få flickorna att stanna i sina placeringar. Ingen av kommunerna hade specifika insatser riktade till sönerna utan det var allmänna insatser som erbjöds via kommunernas öppenvård. I alla kommuner var insatserna främst riktade mot flickornas skydd, alternativt att erbjuda föräldrar familjebehandling. / The purpose of this study was to investigate how the social services work with the situation of home-based sons in a family where there is suspicion of honor-related violence and oppression. Five social secretaries in three municipalities who worked on investigative units were interviewed. The theoretical points of the study were intersectionality and system theory. The results show that the social secretaries had varied levels of knowledge regarding the sons' situation in honor related cases. None of the social secretaries had worked on "specific boy cases" and boys were only investigated in cases concerning girls. Challenges for the social secretaries aimed at the difficulty of getting girls to stay in their placements. None of the municipalities had specific interventions directed at the sons. There were general interventions offered through the municipalities' outpatient care. In all municipalities, the interventions were mainly directed towards the protection of the girls or to offer parents family treatment.

The aim of this study is to examine social workers view on financial aid to female victims of domestic violence, based on the theoretical concept street level-bureaucracy. We want to examine social workers view on financial aid and its possibilities to help domestic violence survivors that have left the abuser, we also want to examine their view on emotional aid. A qualitative method and semistructured interviews with six social workers that work with financial aid and have met female victims of domestic violence at work, was used to answer the problem in this study. We found that the social workers who were interviewed expressed that education about intimate partner violence was important to meet the victims who apply for financial aid in a good way. Additionally, this knowledge can also help the social workers use their room for action in a way that is more helpful to domestic violence survivors and can give them the proper support that they need. How a municipality is organized affects how the work with the survivors of domestic violence is organized, in smaller municipalities the social workers have bigger responsibility for the women's totality and in bigger municipalities the social workers are more specialized, and their responsibilities are only a small part of the contact the women have with the social services. This can mean that domestic violence survivors can get different kinds of help from different municipalities, and sometimes they get different aid from different social workers depending on how the social workers choose to use their room for action. The social workers view on emotional aid is that it is important, especially because a lot of female victims of domestic violence feel shame over the fact that they´re getting abused and because they need financial aid.

Var tionde man i Sverige har någon gång köpt sex trots att detta är olagligt. Vill dessa män ha hjälp att sluta köpa sex, finns det begränsat med insatser som de kunde få. Syftet med denna studie var att få en överblick av vilken hjälp sexköpare i Dalarnas län, beläget i Sverige, kunde få på kommunal nivå vid studiens utförande. För att få en överblick intervjuades sex personer som var yrkesverksamma inom Socialtjänsten. Samtliga informanter ansåg att det fanns ett behov av att arbeta med sexköpare, men kommunerna hade olika uppfattningar om det är Socialtjänsten eller Regionen som hade det övergripande ansvaret över arbetet. / Every tenth Swedish man has at some point bought sex despite it being illegal. If these men wanted help to stop buying sex, there were few options. The purpose of this study was to get an overview of what kind of help sex buyers in the county of Dalarna, in Sweden, could get on a municipal level at the time of the study. To get the overview, interviews with six professionals in social services were conducted. All the informants agreed on that there was a need to work with and help sex buyers, but there were some different opinions on whether it was the social services or Region Dalarna (healthcare) who had the overall responsibility of the work.

I uppsatsen studeras vilka verktyg och riktlinjer som socialsekreterare som arbetar med barn och unga har. Vidare undersöks intellektuellt funktionsnedsattas föräldraförmåga utifrån socialsekreterarnas perspektiv. Studien utförs med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer som analyseras genom riktad innehållsanalys. Resultatet visar att socialtjänstens barn och unga avdelning saknar verktyg och kompetens i sitt arbete med intellektuellt funktionsnedsatta föräldrar. Socialsekreterarna som intervjuas anser att det finns ett behov till förbättrad kunskap inom den här gruppen, eftersom de i sitt arbete med dem bemöter hinder i framför allt kommunikation. På grund av socialtjänstens bristande kunskap i arbetet med intellektuellt funktionsnedsatta föräldrar, får dessa föräldrar inte hjälpen de behöver för att utvecklas i sin föräldraroll. Det resultat som visas i den här studien tyder på att gruppen intellektuellt funktionsnedsatta har en föräldraförmåga, men att socialtjänsten inte stödjer dem tillräckligt i den.

No description available.

Ärendebelastning inom socialtjänsten är ett brett beforskat ämne. Dock saknas allt för ofta vad ärendebelastningen leder till i arbete med klienter. Syftet med denna studie var därmed att undersöka hur socialsekreterare, som arbetar med utredningar om barn och unga upplever hög ärendebelastning samt prioritering av ärenden i förhållande till klienter. Detta är en kvalitativ studie som utgår från en induktiv ansats. Studiens teoretiska perspektiv innefattar Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och dess handlingsutrymme samt ett maktperspektiv. Studien innehåller resultat från intervjuer med sju socialsekreterare från sex olika kommuner. En riktad innehållsanalys används under arbetet med datan från intervjuerna. Studiens slutsats visar att ärendebelastningen förändras över tid och att vid hög ärendebelastning måste respondenterna prioritera mellan ärenden. När det gäller att avgöra vilka ärenden som bör prioriteras utgår respondenterna alltid från barnets bästa samt ser till aspekten av direkt behov av skydd. Vidare dras slutsatsen att det administrativa arbetet har stor påverkan på respondenternas arbete med klienter i form av att tiden blir en bristvara. Studiens slutsatser visar att det finns skillnader mellan de medverkande kommunerna i denna studie, vilket kan påverka respondenternas arbete med klienter. Av respondenterna framkom det att de mindre kommunerna, som medverkat i studien, har ett mer begränsat batteri av insatser att tillhandahålla klienter. Detta kan medföra att klienter som är bosatta i mindre kommuner antingen behöver resa långt för att få tillgång till insatser i grannkommuner eller behöver förlita sig på de insatser som finns tillgängliga inom hemkommunen. Avslutningsvis visar slutsatserna att dessa insatser kan skilja sig mot de insatser de större kommunerna kan tillhandahålla.