No description available.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Studiens syfte har varit att undersöka rektorers förutsättningar för och syn på arbetsmiljöarbete i skolan med särskilt fokus på lärares arbetsmiljö. Syftet har lett fram till följande preciserade frågeställningar: Vad anser rektorerna underlättar, respektive hindrar dem i sitt arbetsmiljöarbete? Vilken syn har rektorer på sitt arbetsmiljöarbete? I vilken utsträckning anser rektorerna att de uppfyller arbetsmiljölagens olika paragrafer? Hur korrelerar rektorers upplevelse av krav, kontroll och stöd med ovanstående frågeställningar? Vilka samband finns mellan ovanstående frågeställningar? METOD: Metoden som användes var en webbaserad enkät. Studiegruppen bestod av 416 rektorer (ca 10 % av Sveriges rektorer) och 170 av dessa besvarade enkäten (40,9 %). Databearbetningen utfördes med hjälp av statistikprogrammen SPSS och Microsoft Excel. Resultaten analyserades utifrån krav-kontroll-stödmodellen. RESULTAT: De faktorer som flest rektorer ansåg underlättade deras arbetsmiljöarbete var Egen motivation, Lärarnas motivation och Mitt förhållande till lärarna. De faktorer som flest rektorer ansåg hindrade dem var Tiden jag kan avsätta och Skolans ekonomi. Tiden och ekonomin var även de faktorer där svarsfördelningen skiljde sig mest mellan grupperna av rektorer som ansåg sig ha mer respektive mindre grad av krav, kontroll och stöd. Fördelningen av rektorer som upplevde sig uppfylla arbetsmiljölagen i högre respektive lägre grad bildade två lika stora grupper. Rektorernas uppfyllelse av arbetsmiljölagen korrelerade med upplevda rimliga krav från lärare och chefer. Rektorernas egen arbetsmiljösituation korrelerade med om de uppfattade att de har kontroll över/kan påverka sin arbetssituation. Rektorernas syn på sitt arbetsmiljöarbete korrelerade med deras uppfattning om rimliga krav från lärarna. SLUTSATS: Det skiljer mycket åt mellan rektorerna när det gäller förutsättningarna för och i vilken grad rektorerna upplever att de kan utföra arbetsmiljöarbete i skolan. Tiden och skolans ekonomi är de faktorer som korrelerar starkast med hur rektorers arbetsmiljöarbete upplevs och fungerar. Upplevelsen av krav och kontroll visar sig vara viktigare som förutsättningar än stödet för rektorernas arbetsmiljöarbete i skolan. Hela 83 procent av rektorerna upplever att deras egen arbetsmiljö är mindre tillfredsställande. / AIM: The aim of the study has been to investigate principals’ conditions for and attitude to the work environment in school with particular focus on teachers’ work environment. The more precise research questions were: What do the principals think facilitates, respectively hinders them in their work with the work environment? What attitudes do the principals have towards their work with the work environment? To what extent do the principals consider that they meet work environment law? How do the principals’ experience of demand, control and social support correlate with the above mentioned research questions and what relations can be seen? METHOD: The method used was a web-based questionnaire. The study group comprised of 416 principals (approximately 10% of all principals in Sweden) and 170 of these responded to the questionnaire (40,9%). The computer processing was carried out with the aid of the statistics programs of SPSS and Microsoft Excel. The results were analyzed on the basis of the demand-control-social support model. RESULTS: The factors that most of the principals considered to be facilitating was Own motivation, The teachers' motivation and My relationship with the teachers. The factors that were considered to hinder most of them were Time I can allocate and The school's economy. Time and economy were those factors where the reply distribution deviated most when comparing principals who considered themselves to have demand, control and social support to a high respectively to a low degree. The categorizing of principals that experienced themselves to meet the laws of work environment to a high respectively to a low degree formed two equally big groups. The principals' fulfillment of work environment law correlates with reasonable demands from teachers and managers. The principals' own work environment situation correlates with control/can influence. The principals' conceptions of their work with the work environment correlate with reasonable demands from the teachers. CONCLUSIONS: The conditions of and in which degree the principals experience that they can carry out their work in line with the work environment law varies considerably between the principals. Time and school economy are those factors that correlate strongest with how the principals work with the work environment and how this is experienced and function. The experience of demand and control is shown to be a more important condition than social support. 83 percent of the principals felt that their own work environment is less satisfactory.

Studien behandlar bemötandet under det samordnade vårdplaneringsmötet, en vårdsituation där brukaren ofta har en utsatt position. Under dessa möten ska deltagarna gemensamt komma fram till lösningar för brukarens eftervård och situation efter utskrivning från psykiatrisk avdelning. Syftet med min studie är att beskriva och bidra med kunskap och förståelse om hur brukare med psykiska funktionshinder blir bemötta utav personal under samordnade vårdplaneringsmöten. Studien belyser frågan utifrån personalens synvinkel. Studiens empiriska data har samlats in genom kvalitativa intervjuer som utgår från olika samtalsområden, där respondenterna relativt fritt får själva berätta om sina upplevelser om bemötandet av brukare. Empirin är hämtad från en medelstor kommun i Mellansverige. Empirin har analyserats med hjälp av Habermas teori om kommunikativt handlande och teorin om samtidsdiagnosen (livsvärld och system) för djupare förståelse för de mekanismer som kan påverka bemötandet under vårdplaneringsmötet. Teorin bidrar till att förstå deltagarna under vårdplaneringsmöten har sina egna normer, värderingar och kulturer som formar och påverkar deras handlingar och bemötande, men även de lagar, regler och strategier som präglar kommun och landsting. Tidigare forskning om vårdplaneringsmöten inom en annan sektor visar att de föreskrifter i hälso- och sjukvårdslagar som tar upp vikten av delaktighet och inflytande inte efterföljs under vårdplaneringar. Resultatet visar att variationen av vårdplaneringsmötena och bemötandet beror på uppsättningen av människor som ska delta under mötena. Det finns vissa riktlinjer för vårdplaneringsmötets genomförande, men få känner till dessa, vilket gör att vårdplaneringsmötets genomförande hänger på deltagarna och personen som leder mötet. Ifall personen ifråga har en bra mötesteknik kommer brukaren till tals och blir delaktig i mötet.

No description available.

No description available.

The purpose of this essay is to explore high school and collage school counselors knowledge and experience of honour related violence and repression. Our study is based on a qualitative method with interviews. The main question in our study is to examine the school counselors education in how to provide support to the exposed adolescents. We have conducted six interviews with school counselors in the southern Sweden. We have used a semi structured interview technique with questionnaires that have been a support to us during the interviews. The results of our study showed that some of our respondents knew that they had limited education and knowledge in honour related violence and also that they wanted more experience about the problemarea. Other respondents said that they had experience enough about the problemar ea. The results also show that the respondents believe that there is more honour related problems in the adolescents families than what the counselors find out about, and that some of the respondents didn´t even know in wich way they could provide help to theese students.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att studera hur vissa svenskar med invandrarbakgrund upplever sin situation i det svenska samhället, samt att bidra med ny kunskap om andragenerationens invandrares livssituation i det svenska samhället. Uppsatsens fokus kommer att ligga på identitet och problematiken med att ha olika kulturer att anpassa sig efter. Metoden vi har använt är kvalitativa intervjuer med sammanlagt sex personer av vardera kön som har invandrarbakgrund. Det vill säga att vi har intervjuat tre tjejer och tre killar för att få en mer klar bild om könskillnader. Samtliga informanter har växt upp i Sverige men har föräldrar som har växt upp i hemlandet och dess kultur. Centrala teorier är Goffmans teori om stigmatisering samt Hirdmans teori om genus. Övriga teorier/begrepp som används är internalisering, ambivalens, roller, etnicitet och kulturkrock. Vår problemformulering/frågeställning lyder följande: På vilket sätt påverkas individens identitet av att vara kluven mellan två olika kulturer? Våra informanters berättelser kring deras situation, gav oss en djupare förståelse kring hur det är att tillhöra två olika kulturer som de samtidigt ska anpassa sig efter. Under uppsatsens gång kom vi fram till att våra kvinnliga informanter har känt stora svårigheter i att skapa sig en fast identitet, eftersom de har varit väldigt begränsade till hemmets regler, vilket har lett till att de har haft mindre möjligheter till att anpassa sig efter den svenska kulturen samt det svenska tänkandet. Dock hade våra manliga informanter större möjligheter eftersom de inte hade samma krav på sig eller inga större begränsningar ifrån hemmets sida. / The aim of this thesis is to study how some Swedish people with immigrant backgrounds perceive their situation in the Swedish society, and to contribute new knowledge about second-generation immigrants living in Sweden. The essay will focus on identity and the problem of having different cultures to adjust to. The method we have used is qualitative interviews with a total of six persons of each six who has an immigrant background. That is to say that we have interviewed three girls and three guys to get a clearer picture of gender differences. All informants grew up in Sweden but have parents who grew up in the home country and its culture. We have used Goffman's theory of stigma and Hirdman's theory of gender. These two are central theories but we have also made use of concepts such as, internalization, externalization, ambivalence, roles, ethnicity and cultural crash. Our problem issue read as follows: In what way is the individual identity affected of being split between two different cultures? Our information parties stories about their situation, gave us a deeper understanding of how it is to belong to two different cultures to adapt to at the same time.

En central tanke i ett tematiskt arbetssätt är att alla ämnen integreras till en helhet, där barnen tillåts att inhämta kunskap med alla sina sinnen. I inriktningen Språk- och skapande på lärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad används ett tematiskt arbetssätt för att inspirera studenterna till att efter studietiden arbeta på detta sätt i sin yrkesverksamhet. Syftet var att undersöka hur pedagoger som har läst inriktningen Språk- och Skapande i lärarutbildningen på Högskolan i Kristianstad beskriver arbetet med ett tematiskt arbetssätt i sin yrkesverksamhet. Vi ville också få fram vad pedagogerna anser att de som pedagoger har för roll och vad de tycker att barnen får för roll i det tematiska arbetssättet. Utskrifter från kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lärare utgjorde utgångspunkt för en explorativ bearbetning och analys. Resultatet visar att det tematiska arbetssättet i stort sett används i verksamheten av samtliga intervjuade pedagoger. Alla tycker att ett tematiskt arbetssätt gynnar alla barn, även barn med särskilda behov. De anser att fler elever kan nås eftersom det tematiska arbetssättet tillåter att man använder sig av alla uttrycksformer och hjälpmedel. Vi fann att samtliga lärare anser att genom ett tematiskt arbetssätt utgår pedagogen ifrån barnet och tar tillvara på dennes erfarenheter, intressen med mera. På detta sätt kan de skoltrötta lätt nås. Barnen blir mer delaktiga i arbetet. Som svårigheter i att arbeta tematiskt nämner lärarna tidsbrist samt vikten av att ha med sig sina arbetskollegor.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att få större förståelse för förhållandet mellan stress, krav och ledarskap samt vilka strategier en mellanchef kan använda sig av för att hantera situationer som upplevs stressande. Syftet har mynnat ut i följande frågeställningar: - Vilka krav upplever mellanchefen från personal, ledning, samhälle och sig själv? - Vilka moment i arbetet upplever en mellanchef som stressande? - Vad kan en mellanchef göra för att hantera motstridiga arbetskrav och upplevd stress? Metod Studien består av en kvalitativ undersökningsmetod där sex chefer har intervjuats angående rollen som mellanchef. Fem av dem ingår och en har tidigare ingått i den kommunala sektorn. De arbetar som rektorer eller förskolechefer. Intervjuerna har spelats in och transkriberats ordagrant vilket gör att data inte sorterats ut innan analys och tolkning. De har bearbetats genom upprepad genomläsning av det transkriberade materialet och sedan sammanfattats var för sig. Relevanta tankegångar och citat för frågeställningarna har därefter plockats ut. Vidare kopplas materialet ihop med de teoretiska modeller kring ledarskap och stress som studien grundar sig på. Resultat De övergripande kraven från mellanchefens olika relationer består av att personalen vill bli sedda, från ledningen att budgeten ska hållas samt administrativa krav och från samhället att verksamheten ska följa de riktlinjer som är uppsatta. Kraven mellanchefen har på sig själv handlar om att uppfylla de krav som ställs från personal, ledning och samhälle samt att inte kräva mer av sig själv än att göra sitt bästa. Orsaker till känsla av upplevd stress är det administrativa arbetet, att det dyker upp oväntade saker som ska göras eller lämnas in, ekonomiska krav samt att balansera och motsvara alla krav som ställs ifrån de relationer en mellanchef har. Slutsats Motstridiga krav och förväntningar samt brist på kontroll kan ge upphov till upplevd stress. Som mellanchef krävs strategier för att hantera problematiken och hitta en balans i tillvaron. Strategierna kan bestå av prioritering, planering, gränsdragning, stöd, reflektioner, "gilla läget", koppla bort arbetet samt göra saker som skapar må bra känslor.