I Sverige arbetar många människor i human service organisationer såsom: skolor, sjukhus, äldreboenden. I denna typ av organisationer har personalens arbetsglädje en utvidgad betydelse eftersom denna antas ha en stor inverkan på relationen mellan personal och brukare och därigenom också för brukarnas upplevelser av verksamhetens kvalitet. Denna uppsats syftar till att belysa olika aspekter av vad arbetsglädje kan innebära för personal som arbetar inom kommunal äldreomsorg samt att relatera detta till chefens syn på sin betydelse för personalens arbetsglädje. För genomförandet av studien användes en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer och observationer. Respondenterna bestod av åtta undersköterskor/vårdbiträden och en chef på ett kommunalt äldreboende i södra Sverige. Resultaten visar att chefen uppfattar att personalens arbetsglädje till viss del saknas och att den behöver lyftas fram. Chefens uppfattning är att grunden för personalens arbetsglädje ligger i ett bra arbetsmiljöarbete. Resultaten visar också att omvårdnadspersonalen upplevde ett stort mått av arbetsglädje. Arbetets innehåll, gemenskapen med arbetskamraterna samt kommunikationen på arbetsplatsen var av stor betydelse för omvårdnadspersonalens upplevelser av arbetsglädje, medan gemensamma personalaktiviteter, feedback, ledarskap och lön ansågs vara av mindre betydelse. Genomgående är det relationerna i arbetet som är av störst vikt för personalen. Dels handlar det om relationerna med vårdtagarna, dels om relationerna med arbetskamraterna.

Arbetstagare som uttrycker sig om sin arbetssituation via forum som sociala medier har blivit allt vanligare. Denna undersökning försöker svara på varför arbetstagare väljer att uttrycka sig om sin arbetssituation via detta forum och vilka konsekvenser detta kan få. Först har intervjuer med arbetstagare som uttryckt sig via sociala medier om sin arbetssituation genomförts. Därefter har vinjetter utformats utifrån resultatet från intervjuerna samt ett uppmärksammat fall i tidningen om just en sådan här händelse. Vinjetterna har sedan presenterats för en VD, en konsultchef med personalansvar och en fackombudsman för att kunna ta del av deras reaktioner på situationerna. Resultatet från undersökningen visar på flera bidragande faktorer till varför arbetstagare väljer sociala medier som forum för sitt uttryck om sin arbetssituation. Sociala medier som en ventil, relation med sin närmsta chef och paralleller till whistleblowing har gjorts. Konsekvenserna har varit varierande från uppsägning till inga konsekvenser alls. Resultatet visar också på konsekvenser som ärligare arbetstagare, tappat förtroende mellan chef och arbetstagare samt svårigheter att bedöma situationer.

Syftet med vår undersökning är att se om det går att förbättra tryggheten i skolmiljön samt utanförskolan, och att få en bättre överblick på vad ungdomar själva tycker om trygghet och hur mycketden spelar in på deras tillvaro. För att kunna redogöra för hur eleverna ställer sig till begreppettrygghet och vad det innebär, har vi använt oss utav en kvantitativ undersökningsmetod därenkätundersökning med sammanlagt 2 högstadieskolor i årskurs 9 i norra och södra Sverige liggersom grund för vårt forskningsresultat. Vi sammanställde och analyserade vårt material med SPSS. Iresultatet så visade sig att majoriteten av eleverna kände sig trygga i och omkring skolan. Vi fannäven att det fanns samband mellan några utav variablerna, bl.a. fanns det ett samband mellanelevernas trygghetskänsla och deras betyg. Vi fann även ett samband mellan elevernastrygghetskänsla och deras tidigare utsatthet för våld.

Denna studie bygger på handläggarnas arbetssituation på ett servicekontor i nordöstra Skåne. Studien avser att undersöka motivationen hos handläggarna med hänsyn till deras arbetssituation där de dagligen ställs inför tuffa situationer med många svåra beslut. Undersökningen söker svar på frågorna om hur frontlinjebyråkrati, kontroll, negativ kritik och hot kan påverka handläggarnas arbetsmotivation. Det är de anställdas bild som speglas i denna studie och det är genom deras berättelser som svaren på problemformuleringarna kommer fram. Studien har genomförts på Försäkringskassans servicekontor i en ort i nordöstra Skåne. Fem intervjuer har genomförts med fem kvinnor, alla med olika berättelser och olika anställningstider. Resultatet visar att handläggarna på servicekontoret upplever sig vara motiverade i sitt arbete, trots att de måste ta hänsyn till organisation, regelverk, försäkringstagare, kontrollen från organisationen och eventuella hot och obehagliga möten. Dessa faktorer upplevs inte ha någon större inverkan i deras arbetsmotivation. Arbetsmotivationen erhålls och behålls av intresset att träffa och hjälpa människor. Handläggarna upplever även att själva utredningen för varje ärende bidrar till deras arbetsmotivation samt upplevs rollen som myndighetsutövare som en drivfaktor i deras arbete.

During the Cold War era, the edifice of the world configuration was built on a bipolar structure. The security of west European countries was not only important in the eyes of the Europeans but also in the American ones. But the end of this era in 1989-91 also put an end to this world structure and brought it into a unipolar one. The US became the world hegemon and Europe started to fear that US security priority would not remain Europe in the awakening of this structure. Therefore, some improvements occurred in terms of EU cooperation security in the framework of the conflict in Kuwait, but the main change happened because of the conflict in Ex-Yugoslavia. Especially Great Britain and France became aware of the need to develop an EU military capability in order to handle autonomous peace-keeping operations, outside of the NATO framework. The EU understood that any action developed by NATO was reliant on the US and without the support of the US the possibility to operate was restrained. The move towards a more autonomous European security from the cooperation within NATO created a fear of loss of American influence over European politics. However, when the EU stated that NATO would remain the primary organisation to handle European security matters and that the CFSP would only reinforce the European pillar of NATO, the US appeared to support the cementation of this pillar. France, Germany and Great Britain are contributing actively to the development of this pillar and they have all their reasons to support it. Germany is self-committed to the European integration process and cooperation in order, on one hand, to inhibit the raise of nationalism into Germany and on the other hand, to use it as a mean to play a major role in the international arena. France is a medium size power trying to keep its voice in the world arena. Its presence in the EU is marked by its strong link with Germany to enhance its role internationally. France uses the EU in order to promote its national interests. Great Britain maintains special relations vis-à-vis of the US and has not the desire to commit to any European cooperation that could hurt or threaten this link. But Great Britain changed its attitude towards its foreign and security policy due to its new interpretation of the structure during the Ex-Yugoslavian conflict. Therefore, its policy shifted in the need to develop a closer EU cooperation within the security, even if they stated that NATO still remains the primary organisation to handle European Security. This change is also strategic because Great Britain is motivated to become a EU leader instead of a spoiler. The EU has to face a number of issues in different areas before it will be able to implement an efficient CFSP. First of all, the military capability gap that has widened the dependence on NATO military assets. Secondly, the difficult decision making process that has to deal with the domestic demands of all MS generated by a reluctance in ceding sovereignty of security matters to a qualified majority vote. The development of the CFSP has electrified the transatlantic relations creating tensions but nothing that will damage the transatlantic link between the EU and the US. The CFSP will become complementary of NATO and not a competitor at all. The military capabilities and the domestic demands of all EU MS will guarantee this statement. The US will remain an unenthusiastic global actor in a unipolar world, pushing the international agenda in favour of a unilateral approach.

Shyness as a behavioral characteristic has been in focus of research in psychology for a number of decades. Adolescent shyness has, however, been relatively overlooked compared with studies conducted on children and adults. This dissertation concentrated on adolescent shyness, aiming to attain a better comprehension about how shyness during this developmental phase might affect, and be affected by social relationships. The first aim of this dissertation was to study in which way shyness influences and is influenced by significant people in adolescents’ lives: peers, friends, and parents. Study III showed that shy youths socialized each other over time into becoming even more shy. Study VI demonstrated that youths’ shyness affected parenting behaviors, more so than parent’s behaviors affected youth shyness. The second aim of this dissertation was to investigate what shyness means for adolescents’ choices of relationships with friends, whereas the third aim focused on whether adolescents’ ways of dealing with peers would have consequences for their internal and external adjustment. As Study I showed, youths might take on off-putting, startling appearances in order to cope with their shyness. This strategy seemed, nonetheless, not particularly successful for the shy youths in terms of emotional adjustment. Study III showed that adolescents who were shy tended to choose others similar to themselves in shyness as friends. Study II showed that shyness might indeed have some positive implications for adolescent development, as it was found to serve a protective role in the link between advanced maturity and various types of problem behaviors. Overall, the findings point to some gender differences regarding all of the abovementioned processes. In sum then, the studies in this dissertation show that even though youths’ shy, socially fearful characteristics affect their emotional adjustment and those around them, shy youths are part of a larger social arena where they are active agents in shaping their own development. Although adolescent shyness might be linked with several negative outcomes, however, it might be other people’s reactions to socially fearful behaviors that help create and/or maintain these outcomes over time.

<p>Vad handlar regeringsuppdrag <em>Frivillig återvandring </em>om? Detta var frågan vi ställde oss under uppsatsens gång. Med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer var förhoppningen att förstå regeringsuppdraget och dess syfte i det svenska samhället. Genom begrepp så som segregation, stigmatisering, rationalitet, solidaritet och genom de relationella och punktuella perspektiven har vi fått en förståelse inför invandrarens problematik till anpassning i det svenska samhället då denne kan uppleva problematik då invandraren har svårt att få det stöd denne behöver till att ta ett beslut i frågor om att stanna eller återvandra. Vi har även valt att behandla Foucaults begrepp om den disciplinerande makten då staten och samhället försvårar beslutet invandraren står inför. På detta sätt påvisades det att invandraren med återvandringsfunderingar lever i en komplext situation då dels samhället försvårar och att dennes tankar inte är legitima, och att regeringsuppdraget finns till som ett stöd inför detta beslutstagandet oavsett vad beslutet sedan blir, att stanna eller återvända.</p> / <p>What is the government mandate <em>Voluntary repatriation</em> about? That was the question we asked ourselves during the report's time. Using a qualitative approach in the form of semi-structured interviews was the hope to understand the Government mission and its purpose in Swedish society. Through concepts such as segregation, stigmatization, rationality, solidarity and the relational and punctuate perspectives we have gained an appreciation for the immigrant's problem of adaptation in Swedish society, in which we can experience problems when immigrants have difficulty getting the support he needs to take a decision on issues that remain or repatriate. We have also chosen to deal with Foucault's concept of the disciplining power of the State and society complicates the decision immigrant faces. In this way, it was shown that the immigrant repatriation concerns with living in a complex situation where both societies makes it difficult and that his thoughts are not legitimate, and that the government mandate is added as a pre-taking that decision regardless of what decision then becomes, to stay or return.</p>

<p>Today older people’s health and life quality are current topics of conversation in society. The number of old people is increasing and their health is deteriorating, that is why there is a need of new ways of meeting their necessities. In this study we have tried to illustrate heads of districts reasoning concerning pets’ significance for old people in special housing. The purpose of the study is to investigate the management’s awareness and preparedness around and also management of pets in special housing in a county. We have also had a look at the practical work with pets in special housing. The material in the study comes from qualitative interviews. One geriatric care manager and six heads of districts with the responsibility of special housing for old people under municipal management have been interviewed. In our interpretation we have used Brülde’s theory (2003) of life quality called “a mixed theory of happy character”. Brülde combines elements from hedonism, the theory of fulfillment of wishes and from the objective pluralism to make his own theory. The result from the study shows that all heads of districts are positive to have pets in special housing and that all special housing has or has had pets in some form. The contact with pets gives many old people a better life quality with happiness, an increased well-being and decreases the sense of loneliness.</p>

<p>The purpose with our essay was:</p><p>-          To study how personal assistants understand their occupation role.</p><p>-          To describe the attitude of personal assistants to the right of self-determination of their care receivers.</p><p> </p><p>We have used a qualitative research method called phenomenografic.</p><p> </p><p>The empirical material was based on four interviews that served as the data collection methods. The interviewees were four women from two different municipalities of Middle Sweden. The interviewed personal assistants work with adult people who have mental disabilities.</p><p> </p><p>As a result we came up with eight categories which showed that personal assistants, despite some difficulties, perceive their careers as crucial for society’s well being. The phenomenon of self-determination was much easier to describe than to put to practice. The reason for personal assistants withholding the other persons’ right to self-determination was that they were facing ethical dilemmas.</p><p> </p> / <p>Syften med vår uppsats har varit</p><p>-          Att undersöka hur personliga assistenter uppfattar sin yrkesroll.</p><p>-          Att beskriva hur personliga assistenter förhåller sig till omsorgstagares rätt till självbestämmande.</p><p> </p><p>Metoden vi har använt är fenomenografi som är en kvalitativ forskningsmetod.</p><p> </p><p>Det empiriska materialet är baserat på fyra intervjuer som var datainsamlingsmetod. Intervjupersonerna bestod av fyra kvinnor från två olika kommuner i Mellansverige.</p><p> </p><p>Intervjuade personliga assistenter arbetar med vuxna människor som har funktionsnedsättning i form av utvecklingsstörning.</p><p> </p><p>Resultatet blev åtta olika kategorier som visade att personliga assistenter trots vissa svårigheter uppfattar sitt yrke som ett betydelsefullt arbete. Det var lätt för dem att beskriva vad fenomenet självbestämmande betyder men ibland lite svårare att genomföra i praktiskt arbete. Anledningen till assistenterna inte alltid följde omsorgstagares självbestämmanderätt var att de ställdes inför vissa etiska dilemman.</p>

The purpose with our essay was: -          To study how personal assistants understand their occupation role. -          To describe the attitude of personal assistants to the right of self-determination of their care receivers.   We have used a qualitative research method called phenomenografic.   The empirical material was based on four interviews that served as the data collection methods. The interviewees were four women from two different municipalities of Middle Sweden. The interviewed personal assistants work with adult people who have mental disabilities.   As a result we came up with eight categories which showed that personal assistants, despite some difficulties, perceive their careers as crucial for society’s well being. The phenomenon of self-determination was much easier to describe than to put to practice. The reason for personal assistants withholding the other persons’ right to self-determination was that they were facing ethical dilemmas. / Syften med vår uppsats har varit -          Att undersöka hur personliga assistenter uppfattar sin yrkesroll. -          Att beskriva hur personliga assistenter förhåller sig till omsorgstagares rätt till självbestämmande.   Metoden vi har använt är fenomenografi som är en kvalitativ forskningsmetod.   Det empiriska materialet är baserat på fyra intervjuer som var datainsamlingsmetod. Intervjupersonerna bestod av fyra kvinnor från två olika kommuner i Mellansverige.   Intervjuade personliga assistenter arbetar med vuxna människor som har funktionsnedsättning i form av utvecklingsstörning.   Resultatet blev åtta olika kategorier som visade att personliga assistenter trots vissa svårigheter uppfattar sitt yrke som ett betydelsefullt arbete. Det var lätt för dem att beskriva vad fenomenet självbestämmande betyder men ibland lite svårare att genomföra i praktiskt arbete. Anledningen till assistenterna inte alltid följde omsorgstagares självbestämmanderätt var att de ställdes inför vissa etiska dilemman.