Syfte: Syftet med denna studie är att framställa och identifiera om det finns en mer avgörande faktor för DMFT-index bland de undersökta biologiska och socioekonomiska faktorerna. Material och metod: En kvalitativ dokumentanalys har utförts med narrativ beskrivning av de undersökta faktorernas betydelse för 12-åriga barns DMFT-index i ett urval av länder över tid. Country Area Profile Project har använts för insamling av DMFT-index samt sockerkonsumtion. De biologiska faktorer som studeras är sockerkonsumtion och vattenfluoridering. De socioekonomiska faktorerna är samhällsomvälvningar, betydelsen av moderns utbildning, tandvårdssystem samt ekonomi. Resultat: Trots ökad sockerkonsumtion i sex av de åtta studerade länder har DMFT-index sänkts över tid. De länder som har fluoriderat sitt dricksvatten uppvisade inte en större sänkning i DMFT-index än de länder som inte använder sig utav vattenfluoridering. Samhällsomvälvningar har påverkat DMFT-index med både sänkningar och höjningar. Mödrar med lägre utbildningsnivå, färre tandvårdsbesök och sämre egenvård ökade risken för ett högre DMFT hos deras barn. Sex av de åtta undersökta länderna har gratis tandvård för barn, men ett minskande DMFT-index kunde studeras i samtliga undersökta länder. Ett högt BNP per capita eller låg ginikoeffiecient innebär inte nödvändigtvis ett lägre DMFT-index. Slutsats: Minskningen av DMFT-index är ett resultat av samtliga undersökta faktorer, biologiska och socioekonomiska. Därför är ingen av de undersökta faktorerna av större betydelse för DMFT och bör respekteras till samma grad i det fortsatta kariespreventiva arbetet. Nyckelord: 12-åringar, biologiska faktorer, CAPP, DMFT-index, socioekonomiska faktorer. / Aim: The purpose of this study is to present and identify a more decisive factor for the DMFT-index among the examined biological and socio-economic factors. Methods: A qualitative document analysis has been carried out with a narrative review of the importance of biological and socio-economic factors for 12-year-old children’s DMFT-index in a selection of countries over time. The Country Area Profile Project has been used for the collection of DMFT-index and sugar consumption. The studied biological factors are sugar consumption and water fluoridation. The socio-economic factors are social unrest, the importance of the mother’s education, dental care and economics. Results: Despite increased sugar consumption in six of the eight countries studied, the DMFT-index has been reduced over time. The countries that have fluoridated their drinking water did not show a larger reduction in the DMFT-index compared to those countries that do not use waterfluoridation. Social unrest has affected the DMFT-index in both directions. Mothers with lower levels of education, rarer dental visits and poorer self-care increased the risk of a higher DMFT in their children. Six of the eight countries studied offer free dental care for children, but a diminishing DMFT-index could still be observed in the other countries. A high GDP per capita or low ginicoefficient does not necessairily result in a lower DMFT-index. Conclusion: The decrease in DMFT-index is a result of all factors studied, biological and socio-economical. Therefore, none of the factors are of greater importance for DMFT and should be respected equally in future caries-preventive work. Key words: 12-year-olds, biological factors, CAPP, DMFT-index, socio-economic factors.

Övervikt och fetma (Ö/F) hos barn ökar runtom i världen och är ett växande folkhälsoproblem. Sedan mitten av 1980-talet har det även ökat i Sverige. Syftet med föreliggande studie var att analysera möjligheten att förutsäga risken för Ö/F hos ett barn vid fem års ålder med hjälp av tillväxtmätning vid tre års ålder. Studien genomfördes som en registerstudie av 11 125 barn, födda mellan 2003–2006 och folkbokförda i Uppsala län. Data analyserades med korstabellsanalys och logistisk regressionsanalys med justering för mammans utbildningsnivå och mammans vikt. Analyserna i studien visade att tillväxtmätning vid tre års ålder inte gav en säker förutsägelse för Ö/F vid fem års ålder, eftersom 40,5 % av barnen med Ö/F vid tre års ålder normaliserade sin vikt vid fem års ålder. Detta trots att resultatet visade en kraftig överrisk att utveckla Ö/F vid fem års ålder om barnet hade Ö/F vid tre års ålder (OR 18,73). Bland mammor med låg utbildningsnivå fanns en överrisk för barnen att ha Ö/F vid fem års ålder, jämfört med mammor med hög utbildningsnivå. Det fanns även en överrisk att ha Ö/F vid fem års ålder för de barn vars mammor själva hade Ö/F i jämförelse med de barn som hade normalviktiga mammor. Vidare forskning behövs inom området Ö/F hos förskolebarn samt kring behandlingsstrategier för att kunna implementera tidiga insatser, såväl på individ- som samhällsnivå. / Overweight and obesity in children increases around the world and is a growing public health problem. Since the mid-1980's it has also increased in Sweden. The purpose of the present study was to analyze the possibility of predicting the risk of overweight/obesity in a child at the age of five by means of growth measurement at the age of three years.The study was conducted as a register study of 11 125 children, born between 2003-2006 and registered in Uppsala county. Data was analyzed with cross-reference analysis and logistic regression analysis with adjustment for mothers education level and mothers weight. The analyzes in the study showed that at three years of age, growth measurement did not provide a reliable predictive of overweight/obesity at the age of five years, since 40.5 % of the children with overweight/obesity at three years of age normalized their weight at the age of five years.  Even though the results showed a high risk of developing overweight/obesity at five years of age if the child had overweight/obesity at the age of three years (OR 18.73). Among mothers with low education level, there was an over-risk for the children to have overweight/obesity at the age of five years, compared to mothers with a high level of education. There was also an over-risk of having overweight/obesity at the age of five years for the children whose mothers themselves had overweight/obesity in comparison with the children who had normal-weight mothers. Further research is needed in the field of overweight/obesity and preschool children and regarding treatment strategies to be able to implement early interventions, both at individual and social level.

En ökande ojämlikhet i hälsa har setts bland barn och deras möjlighet att vara fysisk aktiva är kopplade till beslut tagna av föräldrarna och deras socioekonomiska status. Syfte: Syftet var att undersöka vilken attityd och uppfattning föräldrar har kring aktiv skoltransport (AST) i socioekonomiskt utsatta områden. Metod: Tolv föräldrar deltog i en semistrukturerad intervju och en kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Resultat: Analysen resulterade i ett huvudtema ”Föräldraskap och aktiv skoltransport – Om att välja det rätta för att barnen ska få en bra framtid”. Ytterligare tre subteman identifierades; ”AST som grund för goda levnadsvanor”, ”Reflektioner kring valmöjligheter och prioriteringar” och ”Föräldraskap och att ha kontroll i ett förändrat samhälle”. Föräldrarna uppfattade AST som positivt för barnens hälsa och något som ökade möjligheten för fysisk aktivitet. Samtidigt beskrevs en bild av en ökad kriminalitet i området som ledde till ett föräldraskap med tyngre ansvar. Vilket innebar en högre nivå av kontroll och att prioritera val utefter vad som skapade bäst förutsättningar för barnens framtid. Slutsats: För att barn ska ha en större möjlighet att använda sig av AST bör insatser för att öka AST i socioekonomiskt utsatta områden även fokusera på att öka barns fria mobilitet. Detta kan ha en påverkan på både barnens fysiska och psykiska hälsa, kognitiva utveckling och i längden även bidra till en ökad känsla av gemenskap. Kunskap från den här studien kan komma att ha betydelse för insatser som syftar till att främja barns användning av AST. / <p>Betyg i Ladok 210602.</p>

No description available.

Introduction: Obesity development is one of the most obvious - and at the same time, one of the most neglected - public health problems (WHO, 2018). Objective: The primary purpose was to investigate the understanding of the factors behind childhood obesity in a limited group of participants living in three areas in Viña del Mar, Chile; Reñaca Alto, Santa Inés and Center. The secondary purpose of the study was to elucidate the perception of the authorities' health-promoting efforts among participants in different socio-economic groups in these areas. The two main research questions were: What are the views of the residents of Viña del Mar about the factors behind childhood obesity? What are the opinions of residents of Viña del Mar about measures to counteract the problem? Method: The study is a cross-sectional survey (n = 63) and the data were collected and analysed using SPSS statistical program and an Excel program. The results are presented through descriptive statistics, in the form of tables. Results: The survey was answered by 63 persons, representing 63 families, consisting of a total of 231 persons, divided into 156 adults and 75 children. The results show that 15% of the participants do not know the severity of child obesity. Furthermore, 88% of the participants perceive that the household economy is the main significant risk factor for child obesity, followed by a high consumption of sugar and sugar-containing products. In addition, participants perceive that it is possible to influence the childhood obesity epidemic and 84% of participants feel that the family can have a positive influence on childhood obesity, but more tools are needed in the form of knowledge and support. The results show that only 10% of the participants think that the authorities are making a considerable effort, while 49% (n = 25) think that they are not doing enough. Behaviour-changing measures show a better result in population groups with a high SEP (Socio Economic Position) than in those with a low, since the former are more influenced by the information. However, a multidisciplinary holistic perspective is needed on health promotion work. If the SES gap (Socio Economic Status) is reduced and SEP equated, more people can get advice and be given the opportunity to have a healthy lifestyle. Socioeconomic factors affect the risk of childhood obesity in particular in economic transition processes. If SEP and SES, both individually and socially, change from poor to rich, child obesity in society increases and Chile is an example of this phenomenon. The health promotion efforts in the country are multifaceted and innovative in many ways and there are many actors working with these. However, the question is how effective the efforts are when the work is done in many different forms and often without being anchored to one another. Finally, prevention efforts should be developed and implemented in collaboration with the target groups.

Diss. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska univ., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Tidigare studier i USA har påvisat ett positivt samband mellan individuella investerare som köper lotter och deras benägenhet att köpa aktier med liknande karaktärsdrag. Enligt klassisk finansteori bör inte individuella investerare äga så kallade lotteriaktier då de tenderar att generera negativ avkastning – trots detta äger många individuella investerare lotteriaktier. I denna studie undersöker vi om detta samband kan förklaras med hjälp av socioekonomiska faktorer som arbetslöshet, utbildningsnivå och spelutgifter på länsnivå. Studien behandlar uteslutande svenska data för socioekonomiska faktorer som utgörs av Sveriges befolkning, aktiedata som utgörs av dagliga stängningspriser för samtliga marknadsnoterade aktiebolag, och aktieägardata för samtliga marknadsnoterade aktiebolag som utgörs av svenska individuella investerare. Vidare är samtliga data insamlade från legitima datakällor för perioden 2012–2015. För att möjliggöra undersökandet av vilka individer som äger lotteriaktier väljer vi att definiera lotteriaktier i enlighet med tidigare studier, där lotteriaktier definieras som aktier med lågt pris, hög idiosynkratisk volatilitet och hög idiosynkratisk skevhet. Dessa egenskaper har visat sig attrahera riskbenägna investerare trots sin låga sannolikhet till hög vinst. Studien utgår från teorier inom behavioral finance där individers irrationella beslutsfattanden belyses. Teorier som prospect theory och cumulative prospect theory förklarar hur individer värderar vinster och förluster olika, samt hur individer tenderar att överskatta små sannolikheter och underskatta stora sannolikheter. Dessa teorier skapar ökad förståelse för varför individer agerar som de gör vid beslutsfattanden på finansiella marknader. Dessa teorier ställs i kontrast mot klassiska finansteorier som förutsätter att individer är rationella, kalkylerande och inte påverkas av irrationellt beteende eller känslor. Studiens resultat visar att i de län där antingen spelutgifter per capita är höga eller spelutgifter per nettoinkomst är höga är även andelen lotteriaktier hög, vilket överensstämmer med tidigare forskning i USA. Det visar sig även att antalet lotteriaktieägare och deras portföljexponering mot lotteriaktier ökar kraftigt under perioden, samtidigt som antal aktieägare i Sverige hålls relativt konstant under perioden, vilket indikerar ökande irrationalitet bland svenska individuella investerare på svenska finansiella marknader. / In this thesis, we examine individual investors preferences for lottery-type stocks between January 2012 and December 2015. Lottery-type stocks have shown to have similar characteristics to state lotteries through its low price, high idiosyncratic volatility and high idiosyncratic skewness in previous studies. These characteristics attract risk-seeking investors who aim for a small chance to win big. In detail, we analyze if there is a relationship between socioeconomic factors like unemployment rate, education, gambling expenditures per capita, gambling expenditures per net income and the propensity to hold lottery-type stocks in the individual stock portfolio in Sweden. The analysis is based on aggregated data of Swedish counties and the study is unique in regard to the Swedish stock market. Our results show that there is a positive significant relationship between gambling expenditures per capita, gambling expenditures per net income and a higher proportion of lottery-type stocks in the individuals stock portfolio within a county. These results show that socioeconomic factors that induce greater expenditures in lotteries are associated with greater investments in lottery-type stocks. Finally, our findings contradict the efficient market hypothesis and could thus be a contribution to the field of behavioral finance.

Bakgrund Psykisk ohälsa har ökat drastiskt bland tonåringar idag. Några av de aspekter som tycks driva på den här utvecklingen är socioekonomiska faktorer, det vill säga faktorer som har med den sociala och ekonomiska miljön att göra. I den här studien kartlades forskningen kring hur socioekonomiska faktorer kan påverka tonåringars psykiska hälsa. Metod Studien är en litteraturöversikt. Datainsamlingen skedde i Academic Search Elite, CINAHL och Ebsco Medline. Utifrån inklusions och exklusionskriterier valdes relevanta artiklar för studien ut. Efter att artiklar hade valts ut analyerades de för att få fram de teman som utgjorde resultatet. Resultat Sociala faktorer, utsatthet, kontext och personliga egenskaper samt typ av socioekonomisk faktor är teman som återkom frekvent i de tio utvalda artiklarna. Alla fyra aspekter visade sig kunna  påverka tonåringars psykiska hälsa på olika sätt. Diskussion Resultaten av den här studien visar på att socioekonomiska faktorer starkt kan påverka tonåringars psykiska hälsa. Resultaten visar även att det är viktigt att ta kontexten en tonåring befinner sig i samt tonåringens egna egenskaper i beaktning när man utforskar hur en viss socioekononomisk faktor påverkar den psykiska hälsan. / Background Mental health issues in adolescents have been a growing problem over the last few years. Socioeconomic factors, or factors relating to the social and economic environment appear to play a part in this trend. The aim of this study was to explore the literature available on how socioeconomic factors impact adolescents mental health. Method The study was a literature review. Data was collected in Academic Search Elite, CINAHL and Ebsco Medline. The data collection processes resulted in the finding of 10 scientific articles.  The articles were analyzed in order to find the themes that made up the results of this study. Results “Social factors”, “disadvantage”, “context and personal traits” and “type of factors” are themes that frequently occured in the ten selected articles and all four aspects appear to impact the mental health of adolescents. Discussion The findings of this study show that socioeconomic factors greatly impact the mental health of adolescents and in a variety of different ways. It is important to consider context, type of factor and personal qualities of an individual when exploring how a particular socioeconomic factor will impact a particular adolescent.

The predicament of rational choice models in politics is seemingly the irrationality of participation in politics activity, in such, by voting. That it is irrational for most of the taxpayers to vote nor to attain education about politics. Some authors propose different approaches to understand why people vote, such as civic duty and civic voluntarism model. This essay examines language barrier and how it affects the voter turnout in Sweden. Furthermore, we observe foreign-born Swedes in Skärholmen region, and ask ourselves: • Should language deficiency lead to lower division? • If those with language shortages still vote, what is important to them? The study shows that people with higher language skills also tend to vote more often than others. And for those who have a lower language skill differs within the group some votes regardless and other abstain. I intend to link my research to existing theories to confront the theories with new empirical knowledge, using a hypothetical-deductive method.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka socioekonomiska faktorer bidrar till intaget av vaccinet mot covid-19 i 13 olika bostadsområden i Stockholm. Författarna av denna uppsats åtar sig undersöka fyra samband med vaccinationsgraden i de utvalda områden, det vill säga samband med utbildning, inkomst, arbetslöshet och utländsk bakgrund. Tidigare forskning i frågan har påvisat motstridiga resultat, dock formas hypoteserna utifrån resultatet som återfinns i majoriteten studier. För att berika diskussionen tas även upp begrepp som institutionell tillit, infodemic och vaccintveksamhet. Metoden består av linjära regressionsmodeller där de oberoende variablerna i form av socioekonomiska faktorer redovisas och konstanthålls i flera kombinationer. Variablerna redovisas först för sig i enkla linjära regressioner, där inkomst och hög utbildning korrelerar positivt med vaccinationsgraden och arbetslöshet och utländsk bakgrund korrelerar negativt med vaccinationsgraden. Vidare görs regressionsmodeller om två och tre oberoende variabler. Överraskande i denna studie är att i detta skede visar sig inkomst ha ett negativt eller icke-signifikant samband med vaccinationsgraden. Även utbildning förlorar sin signifikans till vaccinationsgraden. Däremot behåller utländsk bakgrund sin signifikanta negativa korrelation med vaccinationsgraden. Avslutningsvis diskuteras variablerna i förhållande till den tidigare forskningen. / The purpose of this study is to find out which socioeconomic factors contribute to the intake of the covid-19 vaccine in 13 different residential areas in Stockholm. The authors of the following thesis undertake to research the association of four socioeconomic factors with the degree of vaccination in said areas, that is education level, average income, unemployment and immigrant background. Previous research in the question has shown contradictory evidence, the hypothesis of this study however is formulated in line with the majority of the research. To further enrich the discussion on the topic, notions of institutional trust, infodemic and vaccine hesitancy are considered. Additionally, tests of linear regression models are performed and adjusted in several combinations. Firstly, the independent variables are presented by themselves, where education and income correlate positively with the vaccination degree, whereas unemployment and immigrant background correlate negatively. Furthermore, linear regressions with two and three independent variables are performed. The surprising result here is that income either no longer has a significant correlation or correlates negatively with vaccination degree. Education level also loses its significance. On the other hand, immigrant background withholds its negative correlation with the vaccination degree. Finally, the results are discussed in relation to the prior research.