This thesis is a qualitative textual analysis of textbooks used in the teaching of history at the secondary level. The purpose of this paper is to investigate how different socio-economic groups are represented and constructed, and if this changes over time. The study holds parts of the social constructivist theory and the use of history. The method used in this thesis is the discourse analysis. The analytical instrument that this study has used is the Statistiska centralbyråns definition of socio-economic groups, which have been analysed according to Pierre Bourdieu's economic, social, cultural and symbolic capital. The results showed that there are various constructions made of the different socio-economic groups in the textbooks and that this constructions changes over time can be discerned. The discussion shows that this study’s results is consistent with previous research in the same area. / Detta examensarbete är en kvalitativ textanalys av läroböcker som används i undervisningen i historia på gymnasial nivå. Syftet med uppsatsen är att utreda hur olika socioekonomiska grupper representeras och konstrueras, samt om detta förändrats över tid. Studien innehar delar av den socialkonstruktivistiska teorin samt historiebruk, och den metod som nyttjas är diskursanalys. De analysinstrument som denna studie har använt sig av är Statistiska centralbyråns definition av socioekonomiska grupper, vilka har analyserats utifrån Pierre Bourdieus ekonomiska, sociala, kulturella samt symboliska kapital. Resultat påvisade att det förekommer olika konstruktioner av de olika socioekonomiska grupperna i läroböckerna samt att en förändring över tid kan urskiljas. I diskussionen framkommer denna studies resultat som samstämmigt med tidigare forskning.

No description available.

No description available.

Föreliggande studie har behandlat elevers framtidsvisioner i ett segregerat Malmö.Syftet med undersökningen har varit att studera samband mellan elevers sociala bakgrund och deras framtidsvisioner avseende karriärplaner, samt vilka personer som de ansåg vara av betydelse i samband med studieval. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvantitativ metod, där elever från skolor i olika områden, med olika sociala bakgrunder ingått. De teoretiska ansatser vi använt oss av är Pierre Bourdieus teori där begrepp som kapital och habitus varit användbara i utformningen av analys, samt Ziehes teori om kulturell friställning.Av undersökningen har framgått att eleverna från den skola med högre socioekonomisk bakgrund, i större utsträckning tenderar att vilja välja högskolestudier samt att denna grupp oftare ser sina föräldrar som förebilder. Det har även framkommit att samma undersökningsgrupp var mer osäkra på framtida karriärplaner och att eleverna i större utsträckning såg sina föräldrar som mer betydelsefulla i val av karriärplaner.

Larmrapporter om hur svenska elever presterar har under senare tid avlöst varandra. I de senaste nationellaoch också internationellt jämförande studierna av elevers skriftspråkliga och matematiska förmåga, har detvisat sig att svenska elever presterar sämre såväl inom "matematikens som svenskans områden". Den internationella OECD-studien PISA visar t.ex. att 17procent av svenska elever i skolår 9 presterar på denlägsta nivån i matematik. Vilka tankar dessa elever har om    matematik i allmänhet och sin egen förmåga i matematik i synnerhet kan nog diskuteras. Faktorer som tycks påverka vilka resultat eleven når kan tillexempel vara socioekonomisk bakgrund, belief system dvs. uppfattningssystem eller om de är pojkar ellerflickor.Syftet med föreliggande studie är att beskriva och analysera elevers uppfattning om vad matematik är, hurdet undervisas och hur man lär sig matematik samt om det finns några skillnader mellan hur pojkar ochflickor i skolår 5 från olika socioekonomiska grupper uppfattar dessa aspekter av skolmatematik.Det empiriska materialet som studien bygger på består av enkätsvar från 129 elever i skolår fem.Resultatet i studien uppdelades i en kvalitativ del och en kvantitativ del. I den kvalitativa delen visas attelever beskriver matematik dels utifrån vad de ska lära sig, dels utifrån hur de ska lära sig. När elevernaresonerar om vad de ska lära sig kan deras beskrivningar relateras till kunskapsformer somprocedurkunskap, helhetsperspektiv och attityder till matematiken som har att göra med kompetensenproduktivt förhållningssätt. I den kvantitativa delen framkommer det att jämförelserna mellan pojkar ochflickor över lag inte visade några skillnader. Däremot fanns skillnader i elevernas uppfattningar ommatematik beroende på vilket socioekonomiskt upptagningsområde deras skola hade. Elever från skolor med högre socioekonomiska grupper menar i signifikant högre utsträckning än elever från skolor med lägresocioekonomiska grupper att i matematiken argumenterar, kommunicerar och förstår man.

The purpose of this study is to investigate the pandemic's impact on integration policy based on lived experiences from Bäckby, Västerås and Vivalla, Örebro. The aim of this study is to contribute to an increased knowledge of the challenges for integration policy in vulnerable areas. This thesis will analyze how the pandemic has affected the possibilities to achieve the goals of the integration policy in these areas. The research will be carried out through qualitative research methods using semi-structured interviews with eight different respondents. These eight respondents share their lived experiences of living in a vulnerable area during the pandemic.  Ruth Lister's theory of citizenship is used as an analytical tool and the interview questions are designed based on her four theoretical criteria for citizenship: justice, self-determination, recognition and solidarity. The national integration goal strives for equal rights and opportunities regardless of ethnic and cultural background. The results of the study show that the residents of Bäckby and Vivalla experienced difficulties due to factors such as language barriers, lack of information and prejudices, which resulted in the residents lacking support from the authorities during the time of the pandemic. The conclusion is that the pandemic has an impact on integration policies since the rights and opportunities of individuals have been neglected during the crisis.

ABSTRACTThe aim with this study was to examine how a municipality plans for representative citizens dialogues, by investigating the motives, how they understand and have planned for representativity. This has been done through a case study with the case Skövde tätorter, a project that has been initiated to encourage urban development in Skövde municipality.This study’s analysis has been accomplished by a directed content analysis. This means that previous scientific research and theories has formed the analytic framework in the form of a coding scheme. To get a greater understanding of how the municipality’s in-house project group has reasoned and planned for representativity, interviews have been done with the planners in charge of the project. In addition to this, studies of project specific guidelines, presentations and memos from project meetings has been made.The study shows that Skövde has good intentions when planning for representative citizen dialogues. They state that representativity has been permeating the project since it started. The municipality have had a vision that the citizen dialogues should generate participation, representativity and a consensus. In other words, it needs to be inclusive, but with an aim to reach consensus. This is possible goals, but it becomes difficult to claim that representativity has been the dialogues focus. An important conclusion from the interviews is that the expectation on the dialogues is that they automatically will generate representativity, and not something the municipality actively have to plan for. This indicates that Skövde did not have a concrete plan, which according to Madureira, is a necessity to success.

Sveriges befolkning sparar rekordmycket men sparandet är snedfördelat eftersomdetfinnsgrupper i befolkningen som inte sparar alls. Framför allt de yngresaknar en kontantmarginal. Finansiella produkter anses som komplicerade och många i befolkningen saknar den färdighet och kompetens som krävs för att ta bra, ekonomiska beslut.Idag förbises kundgrupper med mindre engagemang på grund av rådande strukturerinom bankbranschen. Banker som samhällsviktig funktion gör därför frågeställningen om banker kan nå ut till kundgrupper utan ekonomisk trygghet relevant. Uppsatsens syfte är bidra med kunskap om hur banker kan utveckla strategier för att nå individer utanekonomisk trygghet. Därmed kommer frågorna Hur kan banker nå inaktiva kunder? Är sparande en lämplig ingång för banker för att komma i kontakt med inaktiva kunder? Hur kan bankrådgivning utformas så att individer sparar mer? Undersökas. Till stöd för besvarandet av frågeställningarna har även en forskningmodell utvecklats.I uppsatsen konstateras att den personliga rådgivningen som banker erbjuder idag har en effektiv påverkan på kundens sparande. Sparande är på lång sikt en lämplig ingång för banken att komma i kontakt med de inaktiva kunderna. Utbildning i skolor och sociala medier föreslås som strategier för att förhindra uppkomsten av inaktiva kunder i framtiden.