<p>Syftet med det här arbetet är att undersöka hur barn till svenska föräldrar påverkas av att växa upp i en tvåspråkig och dubbelkulturell amerikansk miljö. Bakgrunden till arbetet är att människor, till följd av ökade internationella kontakter, i allt större utsträckning väljer att flytta utomlands. När föräldrar flyttar med sina barn uppstår frågan om vilket språk som ska talas i hemmet och vilken kultur familjen ska välja att leva efter. I litteraturgenomgången framgår det att individen ur ett sociokulturellt perspektiv i hög utsträckning formas av sin sociala kontext, i samspel med andra människor. Omgivningen har således stor betydelse för en persons identitetskänsla och det är viktigt för individen att känna samhörighet med en grupp människor. Språkets betydelse för ett barns utveckling betonas också och begreppet tvåspråklighet beskrivs kortfattat. För att få en bild av hur svenskar reagerar när de flyttar utomlands har det gjorts en kvalitativ studie med en etnografisk ansats av sju barn i USA med anknytning till Sverige. Utifrån det empiriska materialet har intervjupersonerna delats in i tre kategorier beroende på sin etniska identitet. Grupperna har fått benämningarna S<i>venskar med anknytning till Sverige, Svensk-amerikane</i>r och <i>Svenskar i Amerika</i>.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka om det nya personlighetsformuläret Pers Q fungerar på ungdomar samt studera eventuella könsskillnader i personlighet. Vidare undersöks om bakgrundsvariablerna årskurs, syskonplacering, sociokulturell bakgrund samt självuppskattad skolprestation har samband med personligheten. Studien är ett led i utprövningen av Pers Q som mäter verifierade personlighetsfaktorer med validitet för arbetskriterier. Respondenterna består av 138 killar och 233 tjejer från gymnasiet (n=371). En explorativ principalkomponentanalys verifierade en tidigare faktorstruktur med sju personlighetsfaktorer: Omtanke om andra (alfa ,87), Noggrannhet (,84), Social förmåga (,84), Kreativitet (,82), Humörinstabilitet (,77), Stresstålighet (,76) samt Självförtroende (,72). Resultatet visar signifikanta könsskillnader i fem av sju faktorindex. Slutresultatet visar att Pers Q är ett snabbt och lätthanterligt personlighetsformulär som fungerar väl på ungdomar.</p>

<p>Diskussionen om kunskap och lärande stannar aldrig, men för verksamma i skolan är det relevant att vara på det klara med hur kunskapsbegreppet kan förstås i skolan. Lärarens syn på kunskap och lärande bestämmer hur hon förhåller sig till sitt uppdrag och hur hon lägger upp undervisningen. Skoldiskursen kan undersökas på olika vis. I den här uppsatsen har fyra av Skolverkets publikationer analyserats. Syftet är att undersöka vilken kunskapssyn som förmedlas i texterna och vilken strävan som finns att upprätthålla eller förändra den rådande diskursen. I analysen har begreppen kunskap, lärande, skola, lärare och elev stått i centrum.</p><p>Slutsatserna av analysen är att det finns en strävan att omformulera det som i texterna beskrivs som den traditionella diskursen inom skolan. Det råder konsensus om att skolundervisningen vanligtvis utgått ifrån ett ensidigt kunskapsparadigm, men att den traditionen nu utmanas av ett nytt paradigm som definierar kunskap som någonting situerat och som skapas i interaktion mellan människor. I samtliga texter förmedlas ett sociokulturellt perspektiv på kunskap och lärande. Det som skiljer texterna åt är att de förhåller sig till de två kunskapsparadigmen på olika vis. I två av texterna argumenteras för det nya kunskapsparadigmet, medan det i de andra två finns en idé om att de två paradigmen kan föras samman.</p><p>Publikationerna fördjupar sig i begreppen kunskap och lärande. Däremot lämnar tre av de fyra texterna en djupare diskussion kring vad som ingår i lärarprofessionen om kunskap och lärande förstås som de definieras i texterna. En slutsats som också kan dras av analysen är att den didaktiska hurfrågan inte går att få svar på i publikationerna. Kanske är det decentraliseringens baksida, att Skolverkets publikationer inte behöver ta sig an de praktiska frågorna.</p><p> </p> / <p>The discussion about knowledge and learning never ends. For those who are working in school it is relevant to have a clear idea of how the term knowledge can be understood in an educational context. A teacher's idea of knowledge and learning decides what pedagogical methods she uses. The school discourse can be analysed in different ways. In this paper has a discourse analysis been done of four publications from Nation (Sweden) Agency of Education. The aim is to see what ideas of knowledge that is represented in the texts and what ambition there is to alter or maintain the current discourses. The analysis work has especially focused on the terms knowledge, learning, school, teacher and pupil.</p><p>Conclusions that can be drawn from the analysis are that there is a striving to reformulate a traditional school discourse. In the publications there is an agreement concerning that traditional teaching generally come from a one-sided knowledge paradigm that now is being challenging by a new paradigm. The new paradigm defines knowledge as something dependent of the context and that it is created in interaction between people. All four publications mediate a sociocultural perspective on knowledge and learning. The difference between the texts is the attitude they apply to the fact that there is two paradigms that have influences in the school discourse. Two of the texts argue for the new paradigm, while the other two mediate that the paradigms are complements.</p><p>The publications enter deeply into the terms knowledge and learning. However they leavethe discussion about what a professional teacher is in a school where the terms knowledge and learning is understood as it is defined in the texts. Only one of the texts gives some answers on the didactic question <em>how</em>. A conclusion that lies near in hand is that the decentralisation of school gives the Nation Agency of Education the possibility to avoid concrete questions that give useful information in teachers' professional life.</p>

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur barn till svenska föräldrar påverkas av att växa upp i en tvåspråkig och dubbelkulturell amerikansk miljö. Bakgrunden till arbetet är att människor, till följd av ökade internationella kontakter, i allt större utsträckning väljer att flytta utomlands. När föräldrar flyttar med sina barn uppstår frågan om vilket språk som ska talas i hemmet och vilken kultur familjen ska välja att leva efter. I litteraturgenomgången framgår det att individen ur ett sociokulturellt perspektiv i hög utsträckning formas av sin sociala kontext, i samspel med andra människor. Omgivningen har således stor betydelse för en persons identitetskänsla och det är viktigt för individen att känna samhörighet med en grupp människor. Språkets betydelse för ett barns utveckling betonas också och begreppet tvåspråklighet beskrivs kortfattat. För att få en bild av hur svenskar reagerar när de flyttar utomlands har det gjorts en kvalitativ studie med en etnografisk ansats av sju barn i USA med anknytning till Sverige. Utifrån det empiriska materialet har intervjupersonerna delats in i tre kategorier beroende på sin etniska identitet. Grupperna har fått benämningarna Svenskar med anknytning till Sverige, Svensk-amerikaner och Svenskar i Amerika.

Studiens övergripande syfte är att fördjupa förståelsen av specialpedagogers upplevelser och erfarenheter av en skola för alla och inkludering. Studiens syfte är också att fördjupa förståelsen av de möjligheter och svårigheter som kan finnas i specialpedagogers yrkesroll med utgångspunkt i att de befinner sig i spänningsfältet mellan att bidra till inkluderande och exkluderande åtgärder.       Vid insamlingen av empirin användes den kvalitativa semi- strukturerade forskningsintervjun. För att få svar på studiens syfte genomfördes sju intervjuer med specialpedagoger verksamma i grundskolan. I tolkningen av resultatet är studien  hermeneutiskt inspirerad. Resultatet visar att en skola för alla är ett svårt mål att nå och särskiljande lösningar ses som nödvändiga för att skolans verksamhet ska fungera. Resultatet i studien visar vidare att ett kategoriskt synsätt på elevers svårigheter dominerar. Specialpedagogernas upplevelser av inkluderingsbegreppet ses som elevers rätt att delta utifrån sina förutsättningar men att inkludering inte alltid är det bästa för den enskilde eleven. Specialpedagogerna i studien upplever sin yrkesroll som komplex genom att dilemmat mellan viljan till inkludering och nödvändigheten att tillämpa exkluderande åtgärder är ständigt närvarande. Specialpedagogerna ser stora möjligheter i en inkluderande skola men för att detta ska bli verklighet måste ett antal förutsättningar uppfyllas. Svårigheterna i en inkluderande skola spänner enligt specialpedagogerna över ett stort fält från ett samhällsperspektiv till ett individperspektiv.

I dagens skola handlar det om att kunna förmedla kunskaper som eleverna har nytta av i livet och i sitt valda yrke med omvärldens och branschens krav och förväntningar. Som yrkeslärare skapas mycket eget läromedel och syftet med rapporten är att ta reda på hur ett undervisningsmaterial kan se ut som genererar motivation och som integrerar ett sociokulturellt perspektiv. De begrepp som används i studien är sociokulturellt perspektiv, motivation och läromedel. En översiktlig förklaring av begreppen och en litteraturstudie som beskriver olika teoretiska utgångspunkter genomförs i bakgrunden. Metoder som har nyttjats har varit dels litteraturstudier och dels en kvantitativ enkätundersökning. Resultaten av vår undersökning visar på en kombination av elevernas svar och litteraturens olika teorier. Eleverna föredrar träning, mindre grupparbeten och traditionella prov, men vill gärna ha både teoretiska och praktiska presentationer av läraren. Det finns ett behov att variera undervisningen för att tillgodose elevernas behov, vilket också bör vara signifikant med ett läromedel som även bör stimulera sociokulturellt perspektiv. Motivation hos elever har olika innebörd i skolan och på fritiden. I skolan blir betyg en sporre och motivation förknippas med drivkraft och vilja, medan fritidens motivation associeras med glädje. Diskussioner utifrån våra resultat sker om hur ett kursupplägg eller ett läromedel ska kunna bli spännande och stimulerande för att hitta elevens motivation och drivkraft. / Today’s school is about being able to mediate knowledge that students will find useful in life and in their chosen occupation with the demands and expectations from both society and the branch. Since we are occupational teachers, many teaching aids are created by us, and the purpose of this project work is to find out how teaching aids can generate motivation and integrate a sociocultural perspective. The concepts used in this study are sociocultural perspective, motivation and teaching aids. An overall explanation of the concepts and a literature study which describes different theoretical starting points are implemented in the background. The methods used have been partly literature studies and partly a quantative survey study. The results of our study show a combination of students’ answers and different theories from literature. The pupils prefer training, less group work and traditional tests with a deeper meaning, but they would like to have both practical and theoretical presentations from their teachers. There is a need to vary the teaching methods in order to cater for all the students’ needs, which also should be significant for teaching aids that stimulate a sociocultural perspective. Motivation has a different meaning for the students in school and outside of school. In school, grades are an incentive and motivation is associated with drive force and willingness whereas in leisure time, motivation is associated to pleasure. Our results have generated a discussion as to how the course structure or teaching aids can be exciting and stimulating to encourage student motivation and drive force.

The main purpose of this study is to get an increased knowledge of the content on the Swedish website lektion.se. The study wants to find out if the content can relate to the syllabus for Swedish and the sociocultural view of learning. The questions it aims to answer are how the content of lessons in Swedish in grade 1-5 is related to the syllabus for Swedish and the sociocultural view of learning. This has been a study of text from lessons taken from the website. The study has been made with support from qualitative and quantitative analysis of text. The result shows that both a relation to the syllabus and the sociocultural view of learning is shown in the content, but in different grade. The study also shows diverseness in quality and content, which means that how the community is used, is vital for how it promotes a sociocultural view of learning and the intentions of the syllabus. Another result indicates that the discussion board rarely is used for communication about the lessons. To increase this use many problems of decoding between users of the community would be solved. Different kinds of group projects were the most common parts of the sociocultural view of learning; which indicates that this is the part in this perspective that has got most penetrating power among the teaching staff. Eventually my research shows that material with lessons that describes working with a theme, promotes the sociocultural view of learning and the intentions of the syllabus.

Eftersom många elever idag inte når målen i grundskolan har syftet med vårt arbete varit att studera och analysera arbetssätt och metodiska redskap som främjar elevers språk- och kunskapsutveckling. Vi har valt att göra det i form av en litteraturstudie som tar sin utgångspunkt i sociokulturella teorier om lärande och forskningsresultat. Vi har funnit att det sociokulturella perspektivet betonar kommunikationen mellan och inom människor. Det innebär att samtal och skrivande i olika former är en grundförutsättning för att en gynnsam språk- och kunskapsutveckling ska ske. Dessutom kräver det en miljö som tillåter och uppmuntrar en ständig interaktion och dialog mellan lärare och elever. En slutsats som vi drar av våra resultat är att de arbetssätt som lyfts fram och som vilar på ett sociokulturellt synsätt är gynnsamma för både elever med ett annat modersmål än svenska, andraspråkselever och elever i behov av särskilt stöd. En av förklaringarna till det är det aktiva förhållningssätt till språket som dessa arbetssätt har. En annan är att det i ett klassrum med ett sociokulturellt perspektiv ges möjlighet för elever att utvecklas utifrån sin egen kunskapsnivå och genom stöttning stimuleras att nå så långt det är möjligt i ”den närmaste utvecklingszonen”.

Syftet med studien är att undersöka om det nya personlighetsformuläret Pers Q fungerar på ungdomar samt studera eventuella könsskillnader i personlighet. Vidare undersöks om bakgrundsvariablerna årskurs, syskonplacering, sociokulturell bakgrund samt självuppskattad skolprestation har samband med personligheten. Studien är ett led i utprövningen av Pers Q som mäter verifierade personlighetsfaktorer med validitet för arbetskriterier. Respondenterna består av 138 killar och 233 tjejer från gymnasiet (n=371). En explorativ principalkomponentanalys verifierade en tidigare faktorstruktur med sju personlighetsfaktorer: Omtanke om andra (alfa ,87), Noggrannhet (,84), Social förmåga (,84), Kreativitet (,82), Humörinstabilitet (,77), Stresstålighet (,76) samt Självförtroende (,72). Resultatet visar signifikanta könsskillnader i fem av sju faktorindex. Slutresultatet visar att Pers Q är ett snabbt och lätthanterligt personlighetsformulär som fungerar väl på ungdomar.

Diskussionen om kunskap och lärande stannar aldrig, men för verksamma i skolan är det relevant att vara på det klara med hur kunskapsbegreppet kan förstås i skolan. Lärarens syn på kunskap och lärande bestämmer hur hon förhåller sig till sitt uppdrag och hur hon lägger upp undervisningen. Skoldiskursen kan undersökas på olika vis. I den här uppsatsen har fyra av Skolverkets publikationer analyserats. Syftet är att undersöka vilken kunskapssyn som förmedlas i texterna och vilken strävan som finns att upprätthålla eller förändra den rådande diskursen. I analysen har begreppen kunskap, lärande, skola, lärare och elev stått i centrum. Slutsatserna av analysen är att det finns en strävan att omformulera det som i texterna beskrivs som den traditionella diskursen inom skolan. Det råder konsensus om att skolundervisningen vanligtvis utgått ifrån ett ensidigt kunskapsparadigm, men att den traditionen nu utmanas av ett nytt paradigm som definierar kunskap som någonting situerat och som skapas i interaktion mellan människor. I samtliga texter förmedlas ett sociokulturellt perspektiv på kunskap och lärande. Det som skiljer texterna åt är att de förhåller sig till de två kunskapsparadigmen på olika vis. I två av texterna argumenteras för det nya kunskapsparadigmet, medan det i de andra två finns en idé om att de två paradigmen kan föras samman. Publikationerna fördjupar sig i begreppen kunskap och lärande. Däremot lämnar tre av de fyra texterna en djupare diskussion kring vad som ingår i lärarprofessionen om kunskap och lärande förstås som de definieras i texterna. En slutsats som också kan dras av analysen är att den didaktiska hurfrågan inte går att få svar på i publikationerna. Kanske är det decentraliseringens baksida, att Skolverkets publikationer inte behöver ta sig an de praktiska frågorna. / The discussion about knowledge and learning never ends. For those who are working in school it is relevant to have a clear idea of how the term knowledge can be understood in an educational context. A teacher's idea of knowledge and learning decides what pedagogical methods she uses. The school discourse can be analysed in different ways. In this paper has a discourse analysis been done of four publications from Nation (Sweden) Agency of Education. The aim is to see what ideas of knowledge that is represented in the texts and what ambition there is to alter or maintain the current discourses. The analysis work has especially focused on the terms knowledge, learning, school, teacher and pupil. Conclusions that can be drawn from the analysis are that there is a striving to reformulate a traditional school discourse. In the publications there is an agreement concerning that traditional teaching generally come from a one-sided knowledge paradigm that now is being challenging by a new paradigm. The new paradigm defines knowledge as something dependent of the context and that it is created in interaction between people. All four publications mediate a sociocultural perspective on knowledge and learning. The difference between the texts is the attitude they apply to the fact that there is two paradigms that have influences in the school discourse. Two of the texts argue for the new paradigm, while the other two mediate that the paradigms are complements. The publications enter deeply into the terms knowledge and learning. However they leavethe discussion about what a professional teacher is in a school where the terms knowledge and learning is understood as it is defined in the texts. Only one of the texts gives some answers on the didactic question how. A conclusion that lies near in hand is that the decentralisation of school gives the Nation Agency of Education the possibility to avoid concrete questions that give useful information in teachers' professional life.