Carlsson, Jenni & Jönsson, Sandra (2014). Barns kommunikation och språkutveckling i en mångkulturell förskola. Malmö: Lärarutbildning Malmö högskola. Syftet med denna undersökning är att belysa barns förutsättningar och möjligheter till kommunikation i en mångkulturell förskola. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Hur kommunicerar barn med varandra i en mångkulturell förskola? Hur uppfattar förskollärarna sin kommunikation med barn i en mångkulturell förskola? Och hur uppfattar förskollärarna sitt arbete med att främja barns språkutveckling i en mångkulturell förskola? Undersökningen är gjord på en mångkulturell förskola där observationer är gjorda på två barn i en barngrupp under några tillfällen och intervjuer med fem förskollärare. Som vi sedan analyserat utifrån våra frågeställningar.Vår undersökning visar att det finns många olika aspekter när det gäller kommunikation och språkutveckling och att vi som vuxna spelar stor roll för barnen som kommunikativa förebilder. Vuxna skapar förutsättningar för barns språkliga utveckling, genom hur vi samtalar med barnen men även hur vuxna samtalar med varandra. Och hur viktig kommunikationen är mellan barn och barn.

Denna studie är en kvalitativ intervjustudie med ett sociokulturelltperspektiv. Syftet är att försöka förstå vilka hinder som kan föreligga och vad somkan vara orsak till att enskilda individer, inom Sfi – svenska för invandrare, harsvårigheter att lära sig läsa och skriva. Likaså att försöka se hur den svenskaskolan, genom Sfi, och hur pedagoger där identifierar dessa problem, dess orsakeroch vad man kan göra åt dem. Finns det kompetens, redskap och resurser attidentifiera eventuella funktionshinder som orsak till läs- och skrivsvårigheter och ivilken utsträckning tolkar man i så fall dessa orsaker som funktionshinderoch/eller omständighet?Resultatet visar att det är av yttersta vikt att det finns möjlighet att identifieraelever i behov av särskilt stöd men också att det finns resurser och redskap att gedetta stöd. För att kunna ge stöd måste man veta orsaken till varför svårigheteruppkommit, därtill krävs särskild kompetens. Det kan finnas en viss risk, ellerkanske skall vi också kalla det möjlighet, att tolka orsaker till läs- ochskrivsvårigheter som orsakade av omständighet och inte funktionshinder.

Studiens syfte är att förstå hur socialarbetarna ska bemöta ensamkommande barn och ungdomar samt utveckla sina teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter inom detta område vilket i sin tur kommer att bidra till bättre integration. Att fly från hemlandet är mycket svår upplevelse och det ställer oerhört stora krav på vuxna som möter ensamkommande barn och ungdomar som förlorar sin trygghet. Det är känt faktum att denna grupp i stor utsträckning kan riskera att utsättas för sexuella övergrepp, olika typer av våld, hot och andra omänskliga förhållanden. Många har liknande upplevelser kopplade till flykt, separation från sina föräldrar och asylprocess som skapar mycket oro. Det är många professionella vuxna, som har olika uppdrag, kommer i kontakt med ensamkommande barn och ungdomar. Oavsett yrke och uppdrag handlar det alltid om omsorgsarbete och respekt. I min uppsats kommer jag att fokusera på socialpedagogernas uppfattning om deras arbete på HVB för ensamkommande barn och ungdomar. Personalen på HVB, vars uppgift är att stötta barn och ungdomar i deras vardag, behöver rätta verktyg och inställning för att kunna både bemöta målgruppen på ett rätt sätt och hantera sina egna känslor och vara en medmänniska i ett professionellt sammanhang. Personalen utvecklar den socialpedagogiska utformningen av integrationsarbetet med de ensamkommande barn och ungdomar, förstår deras situation, läroprocesser och de relationerna som skapas med viktiga vuxna. I sitt integrationsarbete behöver personalen frångå det problemorienterade relations- och lärandeperspektivet, vilket innebär att personalen fokuserar på de avvikande relations- och läroprocesserna. Fokus behöver läggas på relationsskapandet, tillit och respekt, vilket är tidskrävande, men kommer att ge ett positivt resultat. Studien följer den kvalitativa forskningstraditionen och sex socialarbetare som jobbar med integrationsprocessen har intervjuats. Studiens resultat lyfter fram betydelsen av de asylsökandes behov att bli sedda och bekräftade som individer. Det är viktigt att kunna förstå var de befinner sig i asylprocessen och även förstå deras kulturella bakgrund i förhållande till den svenska kulturen. Eftersom frågeställningen i uppsatsen är ”Hur socialarbetarna upplever sitt arbete med ensamkommande barn och ungdomar” är det av stor vikt att de asylsökandes mående, utveckling och behov beaktas. Studiens resultat ska diskuteras och kopplas till aktuell och relevant tidigare pedagogisk forskning.

Syftet med studien är att generera kunskaper utifrån hur förskollärare säger sig integrera musik i deras undervisning på olika sätt. Detta involverar även förskollärares beskrivningar av det kollegiala samarbetet med musiken i fokus. Studien är kvalitativ där sex semistrukturerade intervjuer har genomförts för att kunna bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver sitt arbetssätt i förskolan i förhållande till musik samt det kollegiala samarbetet. Resultatet har bearbetats och analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet, där begreppet artefakt används för att beskriva musik som ett intellektuellt och fysiskt redskap utifrån förskollärarnas utsagor. Resultatet visar att musik kan integreras och användas i många olika syften, dels i lärandesyften och dels i relationsbyggande syften. Musik i förskolan visar sig ha många dimensioner av användningsområden som gjordes synliga genom förskollärarnas utsagor. Med detta framträdde det som centralt att barnen erbjuds en tillåtande lärmiljö där det finns möjligheter för att musicera på olika sätt. Resultatet visar också att förskollärares didaktiska kompetenser samt den gemensamma synen på musik har en stor inverkan på hur väl musik används i förskolans undervisning.

Människor behöver ha språk för att klara av att kommunicera med andra individer. Det är ett faktum som lyfts fram i det sociokulturella perspektivet. Språk är en viktig del för att klara skolans alla uppgifter, samtal och situationer. Det finns personal redan i förskolans värld som höjer röda flaggor över att barn inte har den språkliga kunskapen för att klara av skolans språkliga nivå. Detta är något som tas på allvar och arbetas med på olika sätt i Sveriges förskolor. Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om hur förskollärare uppfattar språkutvecklande arbetsmaterial i språkfrämjande aktiviteter i förskolan. Mer specifikt ska studien besvara: Hur förhåller sig förskollärare till att använda metoden språklådor i språkfrämjande aktiviteter i förskolan? För att söka svar på frågan har en empirisk studie genomförts på en specifik förskola i Mellansverige. Valet av förskola bygger på att förskolan blev utnämnd till pilotförskola för ett språkfrämjande projekt med konceptet språklådor. Projektet har vid studiens genomförande varit en del av förskolans verksamhet i cirka fem år. Konceptet språklådor har spridit sig inom förskolor i området och även utanför. Studiens resultat baseras på intervjuer med fem förskollärare på den utvalda förskolan. Resultatet av intervjuerna visar att förskollärarna finner det språkutvecklande arbetsmaterialet dvs. konceptet språklådorna som en mycket bra språkfrämjande aktivitet. Språklådor bidrar till att stärka den språkliga förmågan, enligt de intervjuade förskollärarna. Slutsatsen av studien pekar på att det språkutvecklande arbetsmaterialet med konceptet språklådor, verkligen erbjuder ett fungerande språkfrämjande arbetssätt – som kan uttryckas som stöttning (scaffolding). Vi kan även se hur respondenterna förklarar hur materialet språklådorna, inte bara är ett fysiskt material. Materialet i språklådorna har även blivit ett tankesätt i hela verksamheten. Det som även syns i resultatet är att respondenterna ser vad de själva har för betydelse i det språkfrämjande arbetskonceptet språklådorna. Konceptet språklådor i sin helhet uppfattas som positivt av förskollärarna.

Studien har som syfte att belysa förskollärarnas upplevda kunskap om och förhållningssätt till matematik i förskolan. Det insamlade materialet analyseras utifrån två frågeställningar om vad pedagoger upplever som hinder och möjligheter för att lyfta matematiken i förskolan, samt hur pedagogerna ser på sin kunskap om matematik. Tidigare gjorda studier om pedagogers förhållningssätt till matematik i förskolan har visat att bristen på utbildning i ämnet var ett hinder i deras arbete och förhållningssätt att utveckla matematiken i förskolan. Med ändrade utbildningsformer och fortbildningsmöjligheter i ämnet ges pedagoger möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom ämnet. Studien utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Studien har genomförts på två förskolor med hjälp av kvalitativa intervjuer. Våra intervjuer visade att pedagogerna var medvetna om att den grundläggande matematiken, exempelvis antal och räknesätt, sker i många olika situationer i barns vardag i förskolan. Likaså att deras medvetenhet och förhållningssätt till matematik var viktig för att få syn på och uppmuntra barns matematiska utveckling och att kunna sätta ord på olika matematiska begrepp i naturliga sammanhang i förskolans vardag. Dagens pedagoger ser matematiken ur ett mer nyanserat perspektiv, där matematiken inte bara ses som inlärning utan där barnet är aktivt i sitt eget kunskapande. Tidigare undersökningar som presenteras i denna studie kan ses som en jämförelse med vad de intervjuade pedagogerna tänker kring vardagens matematik i dag. Den slutsats vi drar är att dagens pedagoger är mer medvetna om matematiken i förskolan och ser det som ett naturligt inslag i vardagen, där pedagogens kunskap om matematik kan påverka barns lärande positivt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur naturkunskapslärare undervisar utifrån ett andraspråksperspektiv. Genom kvalitativa metoder i form av intervjuer och observationer med fem naturkunskapslärare undersöks hur lärarna planerar och arbetar med språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Lärarnas syn på språklig utveckling inom den ämnesspecifika undervisningen redovisas samt vilket språkutvecklande material som lärarna använder sig av. Resultatet visar att naturkunskapslärarna inte använder sig av några standardiserade didaktiska modeller för språk- och kunskapsutvecklande undervisning, utan agerar på olika sätt utifrån lärarnas erfarenheter av andraspråkundervisning. Lärarna efterfrågar ämnesspecifik fortbildning inom andraspråksundervisning och digitala verktyg som gynnar andraspråksperspektivet inom naturkunskap.

Syftet med studien var att studera förskollärarnas beskrivningar av hur deras arbete med sagor påverkar barnens aktiviteter i förskolan och på fritiden. Frågeställningarna är; hur beskriver förskollärarna att sagan påverkar barns lek? Hur beskriver förskollärarna att sagan påverkar barns språk? Vilka olika arbetssätt väljer förskollärarna utifrån sagor? Hur beskriver förskollärarna samarbetet med föräldrarna kring sagor? I studien har den teoretiska utgångspunkten varit sociokulturellt perspektiv med Vygotskij som förespråkare och vad begreppet litteracitet innebär för barns språk. Studien har även belyst vad tidigare forskning säger om sagan och dess betydelse för barns språk och förskolans verksamhet. Studien har en kvalitativ ansats där metoden är enskilda halvstrukturerade intervjuer med sju förskollärare på tre olika förskolor. I analysen framkom olika mönster som delades in under fyra olika rubriker. Resultatet presenteras under fyra teman som är Sagan i olika former, Sagans betydelse för språket, Relationen mellan saga och lek samt Sagan i verksamheten. I resultatet framkom det att sagan har betydelse för barns språk där de utvecklar meningar, olika fraser och får ett vidgat ordförråd. Förskollärarna uttrycker att relationen mellan sagor och lek är en form av bearbetning, där leken kan utvecklas och barnen blir andra karaktärer. Förskollärarna beskriver att sagan används i olika aktiviteter i verksamheten till exempel skapande, tema och drama. När det gäller samverkan med föräldrarna menar förskollärarna att föräldrarna inte är särskilt involverade i arbetet med och omkring sagor, men däremot är de mer involverade genom bland annat dokumentationer.

Uppsatsen bygger på en undersökning av vad elever och lärare upplever är viktigt inom bildämnet. Syftet med uppsatsen var att undersöka vad några olika lärare och elever i årskurs 4-6 tycker är viktigt att fokusera på i bildämnet och orsakerna kring elevernas samt lärarnas svar. Genom intervjuerna av lärarna och eleverna kan man utläsa att lärarna ansåg att framställning av bilder är viktigt och fokus ligger inte kring digital bild. Eleverna framställer gärna bilder men de skulle vilja arbeta mer med digitala verktyg. Undersökningen kom fram till, genom intervjuerna, att grunden till lärarnas och elevernas uppfattningar var inställningar, förväntningar, klassrumsklimat, arbetsro och läroplanen.

I takt med att samhället förändras erbjuds fler möjligheter i undervisningen. De bilder och medier elever möter har stor betydelse och kan därför med fördel inkluderas i klassrummet. Syftet med studien är att undersöka bild och mediers relation till svenskundervisningen, med avgränsningen till årskurs F-3. Studien har genomförts med det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt där lärande i samspel med andra stått i fokus. Följande frågeställning har undersökts och besvarats:Vad säger forskning om betydelsen av bild och medier för elevers lärande i läs- och skrivförståelse i årskurs F-3? I studien har en variation av nationell och internationell forskning eftersträvats och även variation av publikationstyp, detta för att kunna möta syftet och besvara frågeställningen. Artiklar, avhandlingar, antologier, forskningssammanställningar och forskningsrapporter är de publikationstyper som använts. Studien är en komparativ litteraturstudie vilket innebär att forskning som studerats har sammanställts, sammanfattats och jämförts. Resultatet visar att arbete med bild och medier är gynnsamt för läs- och skrivutveckling i svenska och fungerar som en väg in i lärandet. Slutsatsen är att bild och medier öppnar upp för möjligheten att arbeta med olika uttrycksformer i svenskundervisningen. Det möjliggör också tillvaratagandet av elevens egna erfarenheter och att lära i samspel med andra.