I den här studien har vi undersökt hur fyra olika lärare i årskurs 4-6 tänker kring hur de väljer ut skönlitterära böcker till sin undervisning samt hur uppföljningsarbetet går till i de intervjuade lärarnas klassrum. Vi har intervjuat fyra olika lärare och låtit deras elever svara på enkäter och därpå har vi analyserat och gjort en sammanställning av det material vi fått ta del av. Utifrån intervjuerna och enkäterna har vi kommit fram till att lärarna väljer högläsningsboken medan de låter sina elever välja den enskilda läseboken själva. Detta eftersom de anser att det är viktigt att eleverna får välja utifrån sina egna intressen. Vi har kunnat se att lärarna ser stora möjligheter med användandet av skönlitteratur av skönlitteratur i undervisningen vid arbete med ett specifikt tema eller arbetsområde. Svårigheterna med valet av skönlitteratur har visat sig vara bristande tid till att hjälpa alla elever med sitt skönlitterära bokval, sätta sig in i barn/ungdomslitteratur och finna klassuppsättningar. Genom studien har vi kunnat se att det brister kring uppföljningsarbetet av skönlitteraturen som läses i undervisningen eftersom eleverna inte får tid till reflektion av det lästa.

Teaching is a complex profession. From planning to evaluations and classroom interaction with students, not to mention the administrative work that is part of a teacher’s duty. Everyday work consists of input from student/teacher relations in the classroom and also from the school organization, the policy documents and school laws and regulations, the media and, of course, from the teacher's own pedagogical knowledge and experience. This essay examines what factors play a key role when teachers make their decisions in the work of planning lessons. As a consequence, the research questions are: - According to teachers, what factors do they experience affect their didactic choices while planning their work? - What awareness does the teachers show when it comes to those factors that have an impact on their planning? The method used for data collection is semi structural interviews with three Swedish teachers at an upper secondary school in Stockholm, Sweden. With a sociocultural perspective the teacher’s situation in school is framed as it illustrates a way to look at how knowledge is gained in the interaction between individuals in an institutional setting. Critical discourse analysis is used to identify and examine the key discourses that are at work in the interviews with these teachers. The conclusion is that all three teachers’ experience that three major discourses affect their planning: student’s needs, national policy documents and national testing and time factors. Both the planning of how work is organized in the classroom and the subject content is affected, but to different extents. To a certain degree all of the teachers express knowledge of the fact that their planning is affected by different factors. They feel that they are limited by national policy documents to the extent that they do not experience the curriculum to be as creative as they first envisioned it. They also express that a shortage of time is a factor that has negative impact on their work, explaining that they have too little time to plan their lessons. Each teacher also express that they very much adapt their teaching to meet their students’ needs.

I förskolans styrdokument beskrivs det att förskolans verksamhet ska influeras av den värdegrund som hävdar allas lika värde oavsett olikheter, samt skyddar alla barn från att bli kränkta. Förskollärarna på förskolan ska arbeta för att ge alla barn samma rättigheter, och det beskrivs i förskolans läroplan att de ska motverka traditionella könsmönster. I tidigare forskning skrivs det bland annat fram att det finns en svårighet i att det inte förklaras i läroplanen hur det praktiska arbetet med jämställdhet och genus ska gå till. Det framkommer också från tidigare forskning att förskollärare ofta förstärker traditionella könsmönster istället för att motverka dem, och att traditionella könsmönster sällan ifrågasätts. Syftet med denna studie är att synliggöra hur fyra förskollärare beskriver arbetet med jämställdhet och genus i förskolan. I denna studie används begreppen jämställdhet, behovsprincipen, könsneutralitet, könsöverskridande, genus och kön för att analysera det som framkommer i resultaten av studien. I studiens resultat framkommer det att förskollärarna ser en svårighet i att arbeta med genus och jämställdhet i förskolan. Förskollärarna beskriver att jämställdhet innebär att alla barn i förskolan får lika tillgång till alla material, lekar och hjälp efter sina egna förutsättningar. För att motverka traditionella könsmönster beskriver informanterna i studien framförallt att de försöker arbeta könsöverskridande och ifrågasätta de stereotypa/traditionella könsmönster som finns. En aspekt som kan utläsas från tidigare forskning är att förskollärare sällan arbetar könsöverskridande, och detta skiljer sig alltså mot det som förskollärarna i denna studie beskriver. I denna studie beskriver informanterna att jämställdhetsarbete ur ett genusperspektiv främst handlar om att erbjuda allt material och alla möjligheter till alla barn, men också att arbeta könsöverskridande, snarare än könsneutralt.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om förskoleklassens verksamhet med fokus på lärares och barns handlingar i samtals- och skriftspråksorienterade lärarledda aktiviteter. Centrala frågor i studien handlar om vad som händer i mötet mellan läraren och barnen och vilka förutsättningar för barns samtalande och skriftspråkande som skapas i interaktion mellan läraren och barnen i de lärarledda aktiviteterna. Metoden har inspiration av etnografisk ansats. Datamaterial består framför allt av delvis deltagande observationer där fältanteckningar skrivits för att dokumentera dessa. I studien ingår tre förskoleklasser från tre olika skolor. Varje förskoleklass har observerats vid sju tillfällen. Datamaterialet har analyserats med hjälp av tematisk analys, begrepp från tidigare forskning samt utifrån studiens teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella perspektivet. Av resultat framgår att alla barn till stora delar gör samma övningar under de lärarledda aktiviteterna. Läraren och barnen rör sig i höglästa berättelser på ett såväl intratextuellt som intertextuellt sätt och när de tillsammans arbetar med att skriva så förekommer både ett styrt och ett friare skrivande. Resultat visar även att det förekommer en viss upprepning av ett innehåll som vissa barn har kunskap och erfarenhet av sedan tidigare, exempelvis från förskolan.

Svenska elevers resultat inom de naturvetenskapliga ämnena har de senaste decennierna visat på en nedåtgående trend. Forskning menar att naturvetenskaplig undervisning har tendens till att kännas främmande för elever, där de behöver använda ett ämnesspråk som de inte är bekväma med. Denna studie syftar till att undersöka litteratur kring språkets betydelse inom naturvetenskaplig undervisning huvudsakligen i mellanåren, även undersöka valda pedagogiska lärandeteorier, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv, och hur de kan utveckla elevers kunskapsinhämtning. I studien kommer vardags- och ämnesspråk samt begreppsförändring att behandlas, dessutom kommer valda lärandeteorier att analyseras. Studien kommer även behandla hur lärare synliggör skillnader och samband mellan naturvetenskapligt vardags- och ämnesspråk i lärandemiljö, men också hur begreppsförändring uppmärksammas i naturvetenskapliga undervisningssammanhang. Då studiens metod är en litteraturstudie har vetenskapliga artiklar från olika databaser analyserats och valts ut efter studiens valda syfte. Resultatet av vår litteraturstudie visar på flera olika undervisningsmetoder och strategier för begreppsförändring samt ämnes- och vardagsspråk som kan appliceras i klassrumssammanhang. Vi har även funnit viss kritik mot de undervisningsmetoder som används vid begreppsförändring. Utöver detta återges språkliga svårigheter i kommunikation mellan lärare och elever i naturvetenskaplig undervisning. Resultatet innefattar också två lärandeteorier som presenterar deras synsätt och förhållningssätt kring undervisning i de naturvetenskapliga ämnena. De metoder som presenteras i studiens resultat har både för- och nackdelar, vilket betyder att det inte går att bestämma att en viss metod lämpar sig bäst för all undervisning, utan en blandning mellan olika metoder beroende på kontext är att föredra.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares syn på konflikter och konflikthantering samt få syn på hur de hanterade och bemötte konflikter som uppstod i verksamheten. Studien var inspirerad av en etnografisk studie med kvalitativ ansats där intervju och icke deltagande observationer användes för att samla data. Resultaten visade att förskollärarna ansåg att en konflikt uppstår på grund av att fler individer har skilda uppfattningar kring samma situation och att konflikter kan ses som lärotillfällen om de bemöts på rätt sätt. Genom förebyggande arbete kan barnen utveckla redskap för att själva kunna hantera konflikter. Vid en konfliktsituation var medling den metod förskollärarna använde vilket gav störst önskvärt resultat. Dock uppstod det situationer där förskollärarna nyttjade andra metoder. En slutsats är att förskollärarna behöver utbildning inom konflikthantering för att bättre kunna hjälpa barnen att hantera konflikter.

Mitt syfte med den här studien var att undersöka hur fem pedagoger uppger att de jobbar språkutvecklande på förskolan, både med svenska språket samt barnens modersmål. För att göra det använde jag mig av metoden intervjuer. Fyra intervjuer skedde i personliga möten på förskolorna där de jobbade och en intervju skedde via mailen. Det som framkom under intervjuerna var att pedagogerna anser att barnens språkutveckling sker i vardagliga aktiviteter så som läsa böcker, sjunga sånger, spela spel o.s.v. Det som också framkom under intervjuerna var att pedagogerna inte riktigt viste hur de skulle stödja barnens modersmålsutveckling. Eftersom pedagogerna oftast inte själva kan barnens modersmål när det är annat än svenska, så blir det svårt för dem att stödja det språkets utveckling. Det pedagogerna kan göra då är att visa intresse för barnens modersmål och uppmärksamma det på olika sätt som till exempel låta barnet presentera lunchen på sitt modersmål.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar för att utveckla elevers resonemangsförmåga inom det matematiska området geometri. För att kunna uppfylla syftet gjordes en observation och två intervjuer med två olika lärare. Vid analys av resultatet användes de två teorierna, ett sociokulturellt perspektiv på lärande och variationsteorin. Utifrån resultatet kan det konstateras att de båda lärarna både definierar resonemangsförmågan och arbetar med denna på liknande sätt. Lärarna kopplar denna förmåga till samtal och diskussion mellan elever. För att främja diskussioner låter de eleverna arbeta i mindre grupper och resonera kring olika uppgifter. Studien kan bidra till fördjupade kunskaper om hur lärare kan arbeta för att utveckla förmågan att resonera.

Antal sidor: 37 Syftet med studien är att skapa kunskap om hur fritidslärare beskriver det förebyggande arbetet mot mobbning i sina respektive verksamheter. Frågeställningarna är – Var går gränsen mellan kränkande handlingarna och skoj, enligt fritidslärarna? Hur beskriver fritidslärarna det förebyggande arbetet mot mobbning på fritidshemmen? Det sociokulturella perspektivet genomsyrar den kvalitativa studie där fokusgrupper hölls för datakonstruktion. Resultatet visar att fritidslärarna hade liknande syn på vad mobbning innebär. De var medvetna om att varje fritidslärare har olika gränser och att de reagerar olika beroende på situation. Fritidslärarna beskrev även svårigheten att uppmärksamma när barnen skojar eller mobbas eftersom det inte syns på ytan hos vissa barn. Detta gör det svårare för fritidslärarna att dra en gräns. Vid det förebyggande arbetet mot mobbning var relationsskapande mellan barn, vuxna och vårdnadshavare en viktig del av det arbetet. Vissa fritidslärare menade att trygghet och gemenskap i gruppen är en viktig faktor i det arbetet. Andra fritidslärare påpekade att det krävs regler, struktur, rutiner och ramar för att veta vad som gäller på fritidshemmet. Dessa bör skapas med hjälp av barnen för att de ska känna sig involverade.

Syftet med studien är att skapa kunskap om vilka kommunikativa strategier pedagoger använder sig utav för att skapa en meningsfull tambursituation i förskolan. För att undersöka detta syfte har två frågeställningar använts. 1. Hur beskriver pedagogerna en meningsfull tambursituation i förskolan? 2. Vilka kommunikativa strategier används i samspel mellan pedagoger och barn vid på- och avklädning i förskolan? Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv med Vygotskijs teorier om kommunikation, språk som redskap och kommunikativa stöttor. Det empiriska materialet är av kvalitativ art och har samlats in genom observationer och fokusgruppintervjuer. Studiens resultat visar att pedagogerna försöker skapa meningsfulla tambursituationer, som innebär ett meningsskapande, genom att närma sig barnets perspektiv för att kunna dela uppmärksamhet och skapa samförstånd. För att få möjlighet till detta försöker de planera tambursituationerna och skapa hållbara rutiner, samt att undvika stress då det lätt smittar av sig på barnen. I samspel mellan pedagoger och barn vid på- och avklädning använder pedagogerna beröm, uppmuntran, bekräftelser och tillsägelser samt att de stödjer och utmanar barnen, vilket kan ses som kommunikativa strategier i tambursituationer.