Syftet med denna empiriska studie var att granska hur lärare motiverar och använder högläsningen i undervisningen. För att kunna besvara studiens frågeställningar genomförde jag åtta intervjuer med lärare. Studien vilade på det sociokulturella perspektivet och dess syn på hur vi människor förvärvar kunskap. Studiens frågeställningar var: Hur ser lärarna på högläsning i undervisningen och vilken betydelse tillmäter de högläsningen för elevernas läs- och skrivinlärning? Vilka förmågor i ämnet svenska vill lärarna att eleverna ska tillägna sig genom högläsningen? Resultatet av studien pekade på att högläsningen är ett viktigt pedagogiskt verktyg i undervisningen. I resultatet framkommer dessutom hur viktigt det är att följa upp med diskussioner och att låta barnen få uttrycka sina erfarenheter estetiskt efter högläsning. Tidigare forskning framhåller bland annat att ordförrådet och hörförståelsen utökas, samt att läsintresset kan väckas till liv och barnens ordigenkänning förbättras. Informanterna ansåg att högläsningen är mycket viktig för elevernas läs- och skrivinlärning. Barn som fått ta del av högläsning har ett starkare ordförråd, ordförståelse, ökad fantasi och har enklare för att skapa egna meningar. Det hörda skriftspråket skapar också nyanser i den egna läsningen och eleverna bör få lyssna till texter de är intresserade av. Detta gör att barnen blir intresserade och motiverade till att läsa och vad de själva kan förmedla genom sin läsning. Arbetet pekade på möjligheter till vidare forskning i ämnet. Till exempel vore det intressant att undersöka vad eleverna tycker om högläsningen. Ett annat uppslag vore att göra klassrumsobservationer för att undersöka om högläsningen skiljer sig åt mellan klasserna. / <p>Svenska</p>

Studiens övergripande ambition är att öka förståelsen för de matematiska erfarenheter och det matematiska meningsskapande som möjliggörs genom de yngre barnens deltagande i fri lek. Utifrån detta formulerades studiens syfte som är att identifiera och beskriva situationer och aktiviteter under fri lek i förskolans praktik, där de yngsta barnens deltagande i matematiska aktiviteter kan möjliggöras.   Med en kvalitativ forskningsansats genomfördes en teoriinspirerad mikroetnografisk undersökning med fokus på de yngre barnen i förskolan. Teoriinspirationen kommer från ett sociokulturellt perspektiv på utveckling och lärande och Bishops sex matematiska aktiviteter vilka båda är förenliga med förskolans styrdokument. Datainsamlingen genomfördes med videoobservationer, fältanteckningar och informella samtal på förskolan Lyckan.   Studiens resultat skrivs fram med fyra djupanalyserade videoobservationer. Resultatet visar att de yngre barnens deltagande i matematiska sammanhang under fri lek möjliggjordes i samspel med andra barn och pedagoger och med kulturella redskap i förskolans praktik. Deltagandet i dessa situationer under fri lek utgick både från barnets eget intresse och från möjligheter som uppstod då barn anslöt till eller tog över ett annat barns aktivitet. Resultatet visar även på hur pedagoger genom att skapa matematisk rika miljöer, kan skapa förutsättningar för deltagande genom att tillhanda hålla ett varierat material.

Denna studie behandlar hur pedagoger ser på konflikter i en barngrupp på förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan uttrycker att de arbetar kring konflikter i barngrupp. Studien lyfter vilka metoder och redskap pedagogerna uttrycker att de använder samt vilka faktorer de anser påverkar konflikthanteringen. Studien har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer där förskollärare har fått uttrycka och beskriva sina tankar och upplevelser kring konflikter. De teoretiska utgångspunkterna har varit det sociokulturella perspektivet och Foucaults maktperspektiv. I studiens inledning och bakgrund lyfts att barnen har olika hemkulturer som påverkar pedagogernas arbete med barnen. I resultatet framkommer att pedagogerna uttrycker att ett bra bemötande och kommunikation har stor betydelse vid konflikter och konflikthantering. Det framkommer även att barnens individuella mognad är något som bör tas hänsyn till i konflikthantering och att metoden anpassas till den enskilda individen. Pedagogerna uttryckte också att det är viktigt att komma ihåg att det är de som är barnens främsta redskap vid konflikter.

Användningen av digitala medier är stor och forskning har visat att barn och ungdomar tillbringar en allt större del av sin vardag med tv, mobil och dator. Syftet med undersökningen är att studera det som framträder i mötet mellan en bildlärares undervisning, vad det gäller digitala medier, och en elevs reflektioner över denna undervisning i relation till bildarbete på fritiden. Kvalitativ metod har används i studien. Insamlandet av empirisk data har gjorts genom två intervjuer, en bildlärare respektive elev har intervjuats. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet vilket innebär att den sociala och kulturella situationen är i fokus, och att livsvärldar synliggörs. Resultatet visar att digitala medier präglar undervisningen i allt större utsträckning även då läraren menar att digitala medier inte är en stor del av bildundervisningen. Det sociokulturella perspektivet synliggör att vi i vardagssituationer lär oss. Även läraren ingår i en sociokulturell situation där den inte alltid reflekterar över vilka material och verktyg som används.  Om läraren blir uppmärksammad på sin egen undervisning så skulle detta kunna innebära att läraren reflekterar över användningen av digitala medier.

Syftet med denna fallstudie är att studera svensklärares uppfattningar om användningen av läroböcker i undervisningen på gymnasiet. Följande frågeställningar besvaras i studien: på vilka olika sätt förhåller sig lärare till läroböcker i svenskundervisningen, vilka motiv finns till lärarnas val att använda eller inte använda läroböcker och hur menar lärarna att deras användning av läroboken i svenskundervisningen har förändrats över tid? Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande enligt vilket samspelet mellan individ och kollektiv står i fokus och där olika redskap (som läroboken) spelar en väsentlig och teknisk roll. Resultaten visar att läroboken är ett redskap som informanterna använder sig av vid speciella moment i sin undervisning i kombination med en mängd andra olika läromedel. Läroboken erbjuder struktur å ena sidan, men uppfattas som ytlig, styrande och otillräcklig å andra sidan. Detta kan förklaras med hjälp av den sociokulturella teorins tolkning av läroboken som ett tillrättaläggande av innehåll och produkt av en isolerad undervisningsmiljö.

Allt fler röster i samhällsdebatten lyfter problematiken kring de missgynnade och förbisedda flickorna med ADHD. Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att belysa hur studiesituationen i skolan kan se ut för flickor med diagnosen ADHD. Genom både observationer och intervjuer med tre flickor och deras lärare har vi försökt beskriva hur flickornas tillvaro i skolan kan se ut, med fokus på inlärning, delaktighet och känslan av sammanhang i klassrumssituationen. Vi har undersökt vilka specialpedagogiska perspektiv som ligger till grund för lärarnas undervisning och bemötande av dessa flickor samt utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersökt hur flickorna uppfattar sin lärandesituation. Resultaten pekar på att dessa flickor inte tydligt visar svårigheter som kopplas samman med ADHD, men att de upplever svårigheter i att koncentrera sig och följa med i undervisningen, vilket får konsekvenser för deras lärande. Vidare indikerar studien att lärarna inte möter flickornas behov i tillräckligt hög grad, då de anpassar undervisningen främst på gruppnivå. Detta visar sammantaget på att det finns ett behov av en bredare kunskap kring flickor med ADHD:s annorlunda funktionssätt, så att dessa flickor med skolans hjälp och vägledning kan uppnå sin fulla potential.

Elevers delaktighet och inflytande ses som viktig inom skolan där eleverna ska uppfostras till demokratiska individer. Under vår verksamhetsförlagda utbildning fick vi uppfattningen att eleverna inte fick vara med och bestämma så mycket. Syftet med undersökningen är att skapa kunskap om på vilka sätt och i vilka situationer elever ges möjlighet att vara med och påverka aktiviteter på fritidshemmet. Forskningsfrågorna var: Vilka uppfattningar om delaktighet och inflytande har eleverna på fritidshemmet?  Vad har eleverna för erfarenheter av inflytande över aktiviteter på fritidshemmet? Studien utgår ifrån barns perspektiv då vi vill få en bild av deras uppfattningar och upplevelser. Den utgår också från det sociokulturella perspektivet som har sin grund i Vygotskijs teorier om lärande samt från Roger Harts delaktighetsstege. Studien använder en kvalitativ metod med inspiration från etnografisk ansats där vi med hjälp av samtalspromenader skapade vår empiri. I resultatet framkom tre teman, Samlingen, Aktiviteter och dess regler samt Fröken lyssnar. Resultatet visar att eleverna upplevde att de fick vara med och bestämma över aktiviteterna på fritidshemmet och att de hade en del erfarenheter av inflytande i form av till exempel samling och fritidsråd.

Under VFU-perioder har vi noterat att mobbning är mer vanligt förekommande på vissa skolor än vad det är på andra. Vad som fångade vårt intresse är hur lärares agerande kan påverka förekomsten av detta fenomen. Kunskapen kring lärares agerande anser vi vara viktigt för alla yrkesverksamma lärare och blivande lärare att reflektera över och diskutera kring. Syftet med denna studie är att undersöka hur läraren i egenskap av ledare påverkar den psykosociala miljön. Diskussionen kommer att utgå ifrån ett hermeneutiskt sociokulturellt perspektiv. Genom en systematisk litteraturstudie valdes sju artiklar och avhandlingar ut för analys och diskussion. Analysen ligger till grund för den metadiskussion som förs kring det berörda ämnet. Vad som återfanns i den utvalda litteraturen samlades ihop och jämfördes för att kunna diskuteras i förhållande till teorier kring lärarens roll i klassrummet och i skolmiljön i stort. Resultatet av denna studie påvisar att skolmiljön är essentiell för elevernas utveckling och att det är läraren som tillsammans med eleverna skall se till att skapa en miljö som främjar en demokratisk värdegrund.

The aim of this study was to contribute with knowledge that complements research on the design and development of school libraries. This has been achieved through field studies from a sociocultural perspective using the theories of Vygotsky. Previous research shows a gap between how a school library is said to function and how it is in fact used. To investigate actual conduct the author performed observations and focus group interviews with fourth-grade students at ISGR, The International School of the Gothenburg Region. The results reveal a wide range of activities in the school library, such as information retrieval, reading, browsing for books, talking, hanging out, borrowing and returning books, receiving education and working on projects. One interesting discovery was that a visit to the school library appeared to be a collective action, and not solitary as one could suspect. Students browsed together with classmates or the librarian, read out loud toeach other and sat together reading, writing, talking and playing games. When enabled, the higher psychological processes in Vygotsky’s theory can roam free in the school library. The author concludes that it is not possible to generalise from this study, but that the value of a place where you can do all the above in a calmand stress-free environment should not be underestimated. The school library can be a place not only for silent studies, but for social exchange among carefully chosen books, furniture, technology and personnel to support all actions, including personal growth.

Musikproduktion är ett relativt nytt utbildningsområde i skolväsendet. Detta faktum, i kombination med att arbetsredskapen är under ständig utveckling, kan tänkas medföra att det finns flera olika uppfattningar i fråga om hur utbildningen bör utformas. Syftet med den här uppsatsen är att söka uttolka hur gymnasielärare förhåller sig till musikproduktionskursernas innehåll och hur de utformar undervisningen, särskilt angående musikskapande och musikproducentrollen. De tre forskningsfrågor som står till grund för studien berör väsentliga förmågor i rollen som musikproducent, fundamentala arbetsmoment för en musikproducent samt hur lärare förhåller sig till kursplanen vad gäller musikskapande. I bakgrunden för undersökningen behandlas tidigare forskning kring kreativitet, Skolverkets riktlinjer för de två gymnasiekurserna i musikproduktion, musikskapande i undervisning, musikproducentens uppdrag och den ojämlika arbetsfördelningen mellan kvinnor och män när det kommer till musikproduktion. Studiens genomförande utgjordes av kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare som undervisar i musikproduktion. Analysarbetet har gjorts med stöd av och hänsyn till framför allt det sociokulturella och kulturpsykologiska perspektivet samt en så kallad ad hoc-metod. Genusperspektivet som lyfts har granskats genom det sociokulturella synsättet som berättar att människans läroprocesser påverkas av hennes sociala och kulturella omgivning. Resultatet av undersökningen visar att samtliga fyra lärare tolkar musikskapande som en central del av musikproduktionsområdet och inkluderar momentet i sin undervisning på ett eller annat sätt, trots att skapande inte finns med i kursplanens direktiv för musikproduktionskurserna. Vidare indikerar studien att föreskrifter saknas även gällande en musikproducents primära arbetsuppgifter, därjämte att musikproduktion som utbildningsområde är en ojämnställd arena sett ur ett genusperspektiv.