Syftet med denna undersökning var att genom aktionsforskning undersöka hur elever i en geografiklass lärde sig om hållbar utveckling genom att arbeta med projektet "Hållbar stad". Jag använde mig av sociokulturell teori då jag planerade projektet och analyserade resultaten. Jag ville undersöka och analysera hur effektiva artefakterna och arbetssätten var. Genom självreflektion och samtal med min lokala lärarutbildare, LLU, kunde jag även analysera min egen insats och skapa en förståelse som kan hjälpa mig som lärare. Metoden jag använde mig av var aktionsforskning som realiserades med följande faser: planering, aktion, observation och reflektion som följde varandra. Aktionsfasen bestod av sex lektionstillfällen som genomfördes i en gymnasieklass i ämnet geografi. Observation och reflektion skedde från tre olika synpunkter: min egen, min handledares och eleverna som utvärderade momentet. Resultatet från aktionsstudien visade att eleverna fick fördjupade kunskaper om hållbar utveckling genom att arbeta med projektet och att de förstod sambanden mellan deras konstruerade stad och städer i verkligheten. Resultaten visade också att elevernas intresse och engagemang väcktes när de rent praktiskt fick arbeta med projektet. Slutsatsen man kunde dra av resultaten var att eleverna uppskattade praktiskt arbete och undersökande arbetsmetoder där de fick möjlighet att utmana sig själva och ta hjälp av varandra i grupp för att nå kunskap.

Syftet med denna uppsats är att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att närläsa några appar på ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se närmare på ABC-appar utifrån att de är designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, på ett av många sätt, att se på och förhålla sig till appar. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak påverkar förväntningen och därmed upplevelsen. Min strävan är att hålla ett kritiskt barnperspektiv, det vill säga att genomlysa de föreställningar om barndom som tas för giv, eftersom barn är en målgrupp för kommersiella intressen.

Denna studie handlar om de barn som tycker att skolan är väldigt lätt och om deras rätt att få stimuleras och utvecklas utifrån deras behov. Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur pedagoger uppfattar dessa begåvade elever och hur de arbetar för att stötta dem på ett pedagogiskt utvecklande sätt. Efter att ha gått igenom relevant litteratur inom mitt område så använde jag mig av kvalitativa intervjuer för att få svar på mina frågeställningar och genomförde intervjuer med tre verksamma pedagoger. Mina slutsatser blev att begåvade barn inte är något som det pratas mycket om och att det kanske är lätt att det fokuseras för lite på denna elevgrupp. Mina respondenter hade svårt att skilja på begåvade och högpresterande barn men menade att ett begåvat barn är ett barn som lär sig väldigt snabbt utan några hinder. Alla mina intervjupersoner visade dock en medvetenhet kring vikten av att möta varje individ där hen befinner sig och de menade att man tillsammans med eleven måste finna vad just den eleven behöver arbeta med för att fortsätta utvecklas. Alla barn har rätt att stimuleras och tycka att skolan är viktig och lärorik. / This study is about the children who think that school is very easy and about their right to be stimulated and develop based on their needs. The purpose of my study is to find out how teachers perceive these gifted students and how they are working to support them in an educational developmental way. After going through the relevant literature in my field I used qualitative interviews to answer my questions and conducted interviews with three working teachers. My conclusions are that gifted children are not something that is discussed and it’s easy to forget to focus on this group of students. My respondents found it difficult to distinguish between gifted and high-performing pupils but said that a gifted child is a child who learns very quickly without any obstacles. All my interviewees, however, showed an awareness of the importance of meeting each individual on their level. They also said that they, together with the pupil, have to find out what that particular pupil needs to work on to continue to develop. All children have the right to be stimulated and to think that school is important and educational.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete var att undersöka lärares materiella och strukturella resurser samt hur de använder sig av dessa i sin läs- och skrivundervisning i åk f-3. Denna studie bygger på intervjuer med sex lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Vi har studerat ämnet utifrån ett sociokulturellt perspektiv.  Den teoretiska genomgången behandlar läs- och skrivlärande ur ett sociokulturellt perspektiv. Därefter presenteras en avgränsad del av forskning kring barns läs- och skrivlärande för tidigare år. Metoden i detta examensarbete utgörs av kvalitativa intervjuer med sex lärare i åk f-3. Samtliga deltagare har arbetat i skolans värld i många år. De har stor erfarenhet och kunskap inom ämnet. Resultatet visar att lärarnas undervisning är varierad samt sker med alla sinnen. De sex lärarna anser att bokstävernas ljud är viktigt och att samspel är betydelsefullt för barnens läs- och skrivlärande. Högläsning i hemmet och i skolan är av stor vikt enligt de intervjuade lärarna för att det bidrar till positiva erfarenheter av läsning. Resultatet visar även att det råder personal- och tidsbrist vilket leder till sämre individanpassning. En del av lärarna använder test för anpassa nivån på undervisningen. Vidare menar de att klassrumsmiljön har betydelse för barnen läs- och skrivlärande.

In Kenya, mobile technology is widely used, with more and more people gaining access to the Internet. Mobile technology has the potential to support learning and improve lives, particular those of impoverished people. In this study, 30 Kenyan runners from poor backgrounds and with limited formal education participated. They were provided with a basic smartphone and Internet data bundles for one year so that they could participate in m-learning. The participatory action research approach was used. Sources of data included interviews, observations, fieldnotes, web inquiries, and mobile log files. A sociocultural perspective was used to analyze how the participants learned informally using the smartphones. Findings indicate that the Kenyan runners’ rapid appropriation and mastery of the smartphones was based on their curiosity and interest in sports. The runners’ skills and knowledge increased over time, showing how digital resources improved their training, increased their social interactions, developed entrepreneurial skills, created awareness in and with the rest of society, and improved participation in m-learning. Sociocultural analysis showed that feedback from peers and the tool itself were both significant for learning. The participants themselves influenced the research process. From their interest emerged an online course (MOOC) about human rights. Key challenges in the process were power consumption, lack of electricity, and the availability and cost of Internet access. A lack of critical attitude about content on the Internet was also discernible. The main findings highlight how mobile technology can not only improve daily lives, but also develop new ways for people to participate in mlearning. / I Kenya är användningen av mobilteknologi och Internet utbredd och ökar stadigt. Mobilteknik visar sig ha potential att öka medborgares intressen för lärande och kunskap, och därigenom förbättra livssituationen särskilt för fattiga människor. Den här studien syftade till att med deltagande aktionsforskning analysera hur sådana processer går till. I studien deltog 30 kenyanska löpare från fattiga förhållanden och med begränsad formell utbildning. Deltagarna utrustades med en enkel smartphone med fri surf under ett år och följdes med intervjuer, observationer, webbenkäter och mobilspårning. Deras lärandeprocesser analyserades ur ett sociokulturellt perspektiv om hur teknik tillägnas – approrieras – och används i vardagliga praktiker och utvecklar lärande. Resultaten visade att de kenyanska löparna snabbt approprierade telefonerna och fann utifrån nyfikenhet och intresset för idrott olika sätt att använda dem. Kunskaper och färdigheter utvecklades över tid och de digitala resurserna förbättrade löparnas träning, ökade sociala interaktioner, utvecklade entreprenöriella färdigheter och nya synsätt på sina möjligheter i världen. Den sociokulturella analysen visade även att feedback från andra deltagare och/eller av tekniken i sig hade betydelse för lärandet. Forskningsprocessen påverkades av deltagarna och utifrån deras intresse skapades en on-line kurs (MOOC) om Mänskliga rättigheter. Problem i studien var telefonens energiförbrukning, brist på elektricitet, tillgång till och kostnad för Internet samt deltagarnas kritiska förhållningssätt till Internet. Det övergripande resultatet är att mobilteknologi kan förbättra livsvillkor och skapa nya vägar till lärande.

Vårt syfte med denna undersökning har varit att bidra till kunskap om de yngre barnens matematik. Det har skett genom kartläggning och analyser om tre och fyra åringar i förskolan ordnar och sorterar olika föremål i två planerade aktiviteter. Undersökningens övergripande forskningsfrågor var: hur ordnar och sorterar barn föremål individuellt? Vad säger barnen om sina strategier för att ordna och sortera olika föremål? Undersökningen har utgått ifrån ett sociokulturellt perspektiv som betonar språkets och kommunikationens betydelse för barns lärande. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats med observation och intervju som metod. Videodokumentationer har genomförts parallellt med intervjuerna med barnen. Totalt har åtta barn från två olika förskolor deltagit i studien. Tidigare forskning inom detta område utgår vanligtvis ifrån fenomonografiskt perspektiv samt variationsteorin. Resultatet av denna undersökning visar på att barn använder sig av olika strategier då de ordnar och sorterar olika föremål. Framförallt utgick de flesta barnen efter föremålens färg och modell. Det synliggjordes också att flera barn istället för att använda det verbala språket använde sig av kroppsspråket med hjälp av tecken och peka med fingrarna. I resultatet belystes även att det var flera barn som gjorde på liknande vis då de sorterade och ordnade vissa föremål som utgjordes av helikoptrar och flygplansom användes i båda aktionerna. Det var större variation i barnens strategier då de ordnade och sorterade legoföremål.

Denna studie behandlar Gy11:s påverkan på engelsklärares formativa arbete med kommunikation och feedback. Undersökningen har utrett om lärare anser att reformen påverkat deras arbetssätt gällande undervisning, bedömning och betygssättning. Även hur dessa lärare arbetar formativt med kommunikation och feedback för att erhålla en förståelse för hur förändringen tillämpats. Dessutom studerades huruvida lärare anser att relationen med eleverna påverkar deras lärande för att urskilja vikten av kommunikation och feedback i det anseendet. Undersökningen gjordes genom kvalitativa och halvstrukturerade intervjuer. Fem engelsklärare från två olika gymnasieskolor intervjuades, och resultatet visade att dessa lärare anser att förändringen som Gy11 medförde inte varit märkvärd i deras arbetssätt mer än att det administrativa arbetet och kraven på dokumentation ökade. Dock menar lärarna att deras kunskaper kring bedömning och hur man ger feedback har utvecklats. Likväl anser de att de inte erhållits tillräckligt mycket underrättelse kring vad som förväntas av dem från statligt håll, och därför har förändringen tagit lång tid att tillämpa. Vidare anser de att lärare-elev- relationen är en grund för att kunskapsutveckling ska inträffa. I diskussionen behandlas resultatet med ett sociokulturellt förhållningssätt. Slutsatsen blev att implementeringen av Gy11 tog tid men att lärarna lärt sig tillämpa formativ bedömning och anser det vara det mest givande arbetssättet för att främja elevers kunskapsutveckling.

Studiens övergripande syfte är att undersöka huruvida lärarprofessionalism kring läsfrämjande insatser växer fram i relationer. Syftet är också att utforska speciallärarens- och förstelärarens roll som kvalificerad samtalspartner samt undersöka om relationell handledning möjliggör för lärare att förändra och utveckla undervisningen gällande läsfrämjande insatser. Ytterligare ett syfte är att undersöka om det genom relationell handledning går att bygga en bro mellan specialpedagogik och pedagogik. Studien har en kvalitativ ansats och studiens design ligger inom ramen för aktionsforskning. Kvalitativ data har samlats in genom observationer, intervjuer och loggbok och resultatet har analyserats utifrån hermeneutisk metod med stöd i det sociokulturella- och pragmatiska perspektivet, intersubjektivitetsteori samt systemteori. Studiens resultat pekar på att lärarprofessionalism kring läsfrämjande insatser växer fram genom mellanmänskliga möten. Genom förstelärarens och speciallärarens särskilda yrkesskicklighet och genom lärarnas vilja att utvecklas i sin yrkesroll skapas goda möjligheter för att lärande ska ske. Specialläraren presenteras i ett nytt ljus, där relationella inslag gör sig gällande. Det handlar om utveckling av undervisnings- och lärandemiljöer och förebyggande arbete genom kvalificerad handledning. Förstelärarens arbete för att skapa pedagogiska mötesplatser, handleda kollegor och utveckla undervisningen på skolan synliggörs i studien.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur fortbildning på ”Complete Vocal Institute”, CVI, påverkar och bidrar till sångpedagogers undervisningssätt. Bakgrundskapitlet ger en kort beskrivning av den fortbildning på ”Complete Vocal Institute” som informanterna i studien har gått. Vidare följer en presentation av komplett sångtekniks (CVT:s) grundare Cathrine Sadolin, hur CVT växte fram samt av metodens innebörd och funktion. Därefter presenteras tidigare forskning inom ämnesområdet och närliggande områden samt studiens teoretiska utgångspunkt.   Studien utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra sångpedagoger som fortbildat sig genom CVI:s treåriga utbildning som berättigar till undervisning i CVT. I resultatet presenteras analysen av pedagogernas berättelser kring hur fortbildningen har påverkat och bidragit till deras undervisningssätt. Det framkommer att pedagogerna har tillgodogjort sig flera pedagogiska verktyg och förhållningssätt genom fortbildningen. Bland dessa kan nämnas CVT:s sångtekniska terminologi, olika undervisningssätt samt förhållningssättet att alltid låta undervisningen utgå från elevens smak och motivation. I det avslutande diskussionskapitlet lyfts valda aspekter ur resultatet fram och diskuteras i relation till det sociokulturella perspektivet på lärande samt till tidigare forskning. Aspekter som diskuteras är bland annat pedagogernas berättelser kring verktyget att undervisa utifrån olika undervisningssätt samt det pedagogiska förhållningssättet att ge ansvaret till eleven. / The aim of the present study is to explore how training at Complete Vocal Institute, CVI, affects and contributes to singing teachers way of teaching. The background chapter gives a brief description of the training course at CVI, followed by a presentation of the founder of Complete Song Technique (CVT), Cathrine Sadolin, how the technique evolved and its described meaning and function. Previous research in related fields is presented and the chapter concludes with the socio-cultural perspective, which form the basic understanding of this study. The study consists of four interviews with four singing teachers who have participated in a three-year training course at CVI, to become certified CVT-teachers. The result presents the analysis of the teachers' stories about how this training has influenced and contributed to their teaching methods. It appears that they have gained several educational tools and approaches through CVI including the CVT's vocals technical terminology, different teaching methods and a pedagogical approach to always let the student's taste and motivation constitute the base for learning. The concluding discussion highlights selected aspects of the results, which is discussed in relation to the socio-cultural perspective on learning and previous research. Aspects discussed include the teachers' emphasis on the importance of using five described different techniques as pedagogical tools as well as the approach of giving students responsibility for their learning process.

Detta examensarbete handlar om förebilders och idolers påverkan när det gäller val av instrument och musik, med fokus på elgitarren, samt vilka andra drivkrafter som påverkar detta. Syftet med arbetet är att få kunskap om olika drivkrafter som påverkar viljan att spela ett instrument. Teoretisk utgångspunkt för studien är den sociokulturella teorin. Tidigare forskning inom området behandlar exempelvis sociala normer, förebilders påverkan på människor samt ramfaktorer inom undervisning. Jag har använt mig av den kvalitativa forskningsintervjun som metod, och mina informanter är elgitarrister med varierande ålder och musikalisk bakgrund. Resultatet visar att uppväxtmiljöer och medias påverkan spelar roll i valet av instrument, men för att fortsätta spela efter ungdomsåren krävs en starkare ambition eller förebild. Diskussionen belyser exempelvis idolskapets fram- och baksidor samt hur efterfrågan på idoler förändras med tiden. En slutsats är att förebilder är viktiga, men också föränderliga förutsättningar för bibehållen motivation för spelande. / This is a study of how role models and idols affect the choice of instrument and music, with focus on the electric guitar, and which other driving forces that affect this. The intention with the study is to achieve knowledge about different driving forces that affect the will of playing an instrument. The theoretical point of the study is the sociocultural theory. Earlier studies on the subject are about social values, the affect role models have on people, and the frames of teaching and learning. I have used qualitative interviews, and my informants are electric guitarists with varied age and musical background. The result shows that growing-up environments and the affection from media affect the choice of instrument, but a stronger ambition is needed to keep on playing after the youth has passed. The discussion enlightens for example the positive and the negative sides of idolizing, and how the demand for idols changes through time. One conclusion is that role models are important but also changing conditions for sustained motivation in playing.