Nyare klassrumsforskning visar att arbetet i klassrummet idag mer sällan leds av läraren i helklassundervisning, utan istället organiseras som bänkarbete, gruppsamtal och grupparbeten. Samtidigt är det preciserat i Lpf94 att elever själva ska ta ansvar för sitt lärande och resultat i förhållande till kurskriterier. Min undran utifrån detta var hur eleverna förvaltar dessa lärandesituationer och hur ansvarstagandet kan se ut i kommunikation elever emellan. Syftet med uppsatsen är att försöka förstå vilka möjligheter och begränsningar för lärande som skapas, genom att beskriva och analysera elevers kommunikation i en lärandesituation. Kommunikationen som undersökts är tre autentiska gruppsamtal mellan elever arbetande med en rapport i religionskunskap. Arbetsmomentets lärandemål handlade om att eleverna skulle utveckla vetenskapliga begrepp inom området rit och symbol. Samtalen har filmats och transkriberats. Med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv har feedback eleverna emellan undersökts i syfte att avgöra kommunikationens kvalitet för lärande. Feedbacken har kodats utifrån Hattie och Timperleys modell för att kunna avgöra dess kvalitet för lärande. För att ytterligare fördjupa analysen av elevernas kommunikation tillfördes en kategori utanför den använda modellen, samt begreppen intersubjektivitet och alteritet. Resultaten visar att kommunikationen präglas av den spontana-vardagliga begreppsnivån och inte den vetenskapliga. Alteriteten står tillbaka till förmån för intersubjektiviteten, vilket försämrar möjligheterna till användning av de vetenskapliga begreppen. Följden blir att kommunikationen innehåller feedback för lärande i begränsad utsträckning. Den feedback som sker håller låg kvalitet. Slutsatsen är att de observerade eleverna inte tar ansvar för sin lärprocess genom att använda gruppsamtalet som det tillfälle till lärande det har möjlighet att vara. Detta diskuteras utifrån ett sociokulturellt perspektiv och de förändringar som svenska skolsystemet genomgått avseende kunskapsbedömningar.

Syftet med denna kvalitativa undersökning var att ta reda på hur barn förklarar att det blir natt. En intervjustudie gjordes med 21 skolbarn i år tre. Barnens svar kategoriserades enligt två olika svarsmodeller, tidigare utarbetade av Baxter och Brewer. Analysen av resultaten visade att barnens svar kunde tolkas olika beroende på vilken modell som användes. Även undersökningsmetoden visade sig vara avgörande för de svar vi fick. Vår undersökning gjordes ur ett sociokulturellt perspektiv där språkets nyanser och användandet av artefakter som tankeredskap legat till grund för resultaten och vår tolkning. Det visade sig att flera barn hade en vetenskaplig bild av fenomenet men saknade begrepp för att synliggöra detta. Dessa barn kunde med hjälp av papper, pennor och sitt kroppsspråk förtydliga sina tankar.

Skolan har idag svårt att uppfylla sitt uppdrag gentemot alla elever vilket är att utformaundervisningen så den tillgodoser alla elevers behov. Uppfyllandet av uppdraget brister främst närdet att få elever i svårigheter att utveckla sina kunskaper. Det ställs höga krav på elevernasprestationer och kunskaper i skolans ämnen, vilka de har svårt att nå upp till. Detta innebär attlärarna måste ta hänsyn till elevernas unika inlärningsstil samt deras olikheter och utifrån demskapa en varierad undervisning där alla elever ges möjlighet att utvecklas. Varför elever hamnar isvårigheter har varit omdiskuterat och vissa menar att det är miljön som brister medan andrapåstår att det är eleven själv som brister.Syftet med vårt examensarbete är att undersöka pedagogers uppfattningar av hur de börbemöta och tillgodose elever i svårigheters behov. Undersökningen utgår från tre fiktivafallbeskrivningar som representerar elever i olika typer av svårigheter. Inspirationen tillundersökningen växte fram under lärarutbildningen då vi läste specialiseringenSpecialpedagogik. Vi har i undersökningen inspirerats av den fenomenografiska ansatsenvilken syftar till att undersöka individers uppfattning av samma fenomen. Resultatet haruppkommit genom sju kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i grundskolanstidigare åldrar. I fenomenografisk anda har vi utifrån resultatet kunnat urskilja likheter ochskillnader i pedagogernas syn på hur de ska bemöta och tillgodose elever i svårigheter ochderas behov. Genom resultatet har vi sedan funnit beskrivningskategorier tilllitteraturgenomgången, resultatredovisningen och analysen vilka är självkänsla, socialasvårigheter matematiksvårigheter och koncentrationssvårigheter. Vidare framkom det iresultatet att föräldrakontakt och skolmiljöns utformning är väsentliga faktorer när det gällerpedagogers bemötande. Undersökningen visar på att den framtagna forskningen ochpedagogerna är överens om att det är viktigt att se till helheten för att tillgodose elever isvårigheters behov och det första steget att undanröja svårigheter är att stärka elevernassjälvkänsla. Det visade sig även att en gemensam uppfattning var att alla i elevens omgivningoch eleven själv har ett gemensamt ansvar för att på bästa möjliga sätt underlätta och hjälpa.

Denna studie har utgått från kvalitativa intervjuer med sju lärare från Kalmar län för att kartlägga lärarnas upplevelser och erfarenheter av IKT i engelskkundervisningen på gymnasiet. Det var undersökningens syfte att ta reda på varför lärarna väljer, respektive inte väljer att använda IKT i engelskundervisningen för att belysa lärarnas ställningstaganden ur både ett postmodernt och sociokulturellt perspektiv. Undersökningen visar att samtliga lärare använder IKT i engelskundervisningen samt är positivt inställda till användandet av denna. Resultatet indikerar dock att ålder, personlighet och intresse är betydande faktorer för till vilken omfattning som lärarna väljer att integrera IKT i sin undervisning samt gå på kompetensutveckling inom området. Resultatet indikerar även att lärarna upplever att det är tidskrävande att använda sig av IKT samt problematiskt när tekniken inte fungerar som den ska vilket kan leda till en intensifiering av lärares arbetstid. Vidare visar denna studie att majoriteten lärare använder sig av IKT i engelskundervisningen i form av ett verktyg för problemlösning och informationssökning och inte som en arena för kommunikation, samarbeten och kulturmöten.

Syftet med denna undersökning har varit att göra en beskrivning av ett tematiskt arbetssätt i förskolan med utgångspunkt i en fallstudie. Vi saknade en färdig beskrivning som kan följas för pedagoger som vill arbeta tematiskt på förskolan. Vi ville därför skapa en beskrivning för att kunna ge oss själva och andra ett verktyg som kan underlätta arbetet för den tematiska verksamheten på förskolor. Vi valde att ta ansats i den hermeneutiska vetenskapsteorin i vårt arbete. Ett sociokulturellt perspektiv tillsammans med ett kontextuellt perspektiv utgör vår teoretiska utgångspunkt i arbetet. Vi bestämde oss för att göra en fallstudie för att kunna fördjupa våra kunskaper om tematiskt arbete. Vi genomförde intervjuer med pedagoger på en förskola för att kunna tolka deras syn på tematiskt arbete i förskolan. Vi observerade även en barngrupp på förskolan för att med egna ögon kunna se hur förskolan arbetade tematiskt. Empirin ledde fram till tre kategorier som vi skriver om i vår resultat och analysdel. I resultat och analysdelen finns vår beskrivning för hur tematiskt arbete kan bedrivas på en förskola baserade på de tre delarna, planering av tema, genomförande av tema samt avslut av tema som vår empiri ledde fram till. Nyckelord: Förskola, tematiskt arbetssätt, temaarbete, tematiskt arbete, sociokulturellt perspektiv, kontextuellt perspektiv, hermeneutik, fallstudie

No description available.

Skolkören har länge funnits som en naturlig del av skolans verksamhet, men den har haft olika betydelse genom läroplanerna det senaste århundradet. Tidigare studier kring skolkörens funktion visar att den sociala aspekten är den som är mest framträdande. Studien har hämtat inspiration från Juvas Liljas (2001). Syftet med föreliggande studie var att undersöka skolkörens funktion och förutsättningar i årskurs 1-6 så som den uppfattas av rektorer och körledare. Följande frågeställningar har använts för att ta reda på detta: 1. Hur uppfattar rektorer och körledare skolkörens funktion i årskurs 1-6? 2. Framträder det ett socialt och/eller pedagogiskt perspektiv i rektorers och körledares syn på skolkörens funktion? 3. Vad är förutsättningarna för en fungerande skolkör i årskurs 1-6, enligt rektorer och körledare? För att få svar på detta har en kvalitativ studie genomförts genom intervjuer på fyra skolor. Rektorerna och körledarna på dessa skolor har svarat på frågor som var strukturerade, och av låg standardiserad art. De förberedda frågorna var formulerade i olika frågeområden. Av resultatet framkommer att skolkörens funktion är att främja en social gemenskap som i sin tur leder till en ökad självkänsla. Skolkören ska även fungera som reklam för skolan. Den agerar som skolans identitet i samband med skolavslutningar, FN-dagen och vid lucia, för att nämna några exempel. Skolkören kan även agera som verktyg vid språkinlärning. En vilja till att bryta ner de sociala och identitetsutvecklande funktionerna och att kunna använda dessa i skolans övriga verksamhet är något som också framkommer i resultatet. / The school choir has long existed as a natural part of the school's activities, but it has had different meanings by curriculum in the last century. Previous studies on the function of the school choir show that the social aspect is the most prominent. The study was inspired by Juvas Liljas (2001). The purpose of this study was to examine school choir’s performance and prospects in grades 1-6 as perceived by head teachers and choir leaders. The following questions have been used to study this: 1. How do head teachers and choir leaders perceive the function of the school choir in grades 1-6? 2. Does a social and/or educational perspective of head teachers and choir leaders on the function of the school choir emerge? 3. What are the prerequisites for a functional school choir in grades 1-6, according to the head teachers and choir leaders? To get answers to this, a qualitative study was conducted through interviews in four schools’. Head teachers and choir leaders in those schools’ answered questions that were structured, and of a low standardized type. The prepared questions were phrased in different question areas. The result proves that the function of the school choir is to promote a social community which in turn leads to increased self-esteem. School choir will also serve as PR for the school. It acts as the school's identity in connection with graduation day, U.N. day and lucia, to name a few. School choir can also act as a tool for language learning. A willingness to transfer the social and identity development and to be able to use these in the school's other business is something that also emerge from the study.

<p>Denna studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Syftet med studien är att beskriva och förklara muntliga naturvetenskapliga prestationer mot bakgrunden av provsituationens kommunikativa karaktär samt jämföra dessa prestationer med de som framkommer i en skriftlig provsituation, TIMSS. För att uppfylla dessa syften har jag intervjuat en liten grupp elever. Intervjuerna har byggt på skriftliga frågor från TIMSS, men har kompletterats med artefakter och en samarbetsorienterad samtalspartner. De flesta av de intervjuade eleverna lyckades prestera, utifrån TIMSS, rätt svar i tre av de fyra situationerna som presenterades. Detta trots att de inte visade sig besitta de naturvetenskapliga kunskaper som förväntades. Dessutom använde eleverna främst ett vardagligt språk i sina förklaringar och motiveringar, inte ett naturvetenskapligt. Utan tillgång till en aktiv samtalspartner hade de intervjuade elevernas möjlighet att svara rätt på frågorna minskat avsevärt.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka en funktionell svenskundervisning där undervisning om språkliga strukturer integreras i undervisningen kring eget skrivande och analys av egna och andras texter. Fokus ligger på undervisningens relation till kontextuella aspekter av verksamheten, såsom sammanhang som har att göra med praxis i klassrummet, den enskilda skolan och yttre ramar på ett samhälleligt plan. Centrala begrepp är dialogicitet, processer, stödstrukturer, undervisning rörande språkliga strukturer, integrering, erfarenhetspedagogisk ämnessyn och text som socialt beteende. Såväl min analysapparat som den studerade undervisningen har inspirerats av ett sociokulturellt perspektiv på lärande, särskilt nydialogiska och genrepedagogiska teorier.</p><p>Studien följer fyra undervisningsförlopp i grundskolans senare år och i gymnasieskolan genom observationer, samtal i fokusgrupper samt intervjuer med lärare och elever.</p><p>Resultatet visar att den genomförda undervisningen värderas högt av lärare och elever, och lärarna menar att alla kategorier av elever tjänar på denna typ av integrerad undervisning. Den upplevs som effektiv och engagerande. Vad gäller de centrala begreppen, som nämnts ovan, kan man konstatera att det verkar ha funnits en strävan att implementera dessa i den studerade undervisningen, vilket också har skett i olika grad. En ytlig iscensättning av dessa begrepp i praktiken innebär dock knappast en undervisning som kan anses gestalta forskares teorier kring dessa begrepp. Ett flertal kontextuella aspekter på olika nivåer har identifierats som betydelsefulla i sammanhanget, som exempelvis läromedlens roll; lärarnas kunskaper och syn på lärande, på svenskämnet och på texter; lärarnas behov av forum för diskussioner och reflektion kring svenskundervisningen.</p>

This study aims to give an account of five teachers’ views and understandings of second language (L2) learners’ previous knowledge, as well as, their linguistic and cultural backgrounds. This is carried out by the means of qualitative interviews, where the sampling consists of five primary school teachers at various schools. The findings are presented and analyzed using a thematic analysis. Furthermore, the study indicates that teachers in general have a positive attitude to learning more about their L2 learners’ prior knowledge and backgrounds, both for the pupils, as well as, their own sake. However, they know very little about it, and there are shortcomings in the knowledge of what the appropriate approach might look like in order to find out about this. Lastly, the study also shows that teachers strive to become better at identifying the L2 learners’ backgrounds and previous knowledge.