Studiens syfte var att beskriva och analysera hur undervisande lärare i grundskolan och grundsärskolan beskriver sitt agerande för att stärka kunskapsutvecklingen hos elever med en lindrig utvecklingsstörning. Intresset riktades mot faktorer i den egna undervisningen som lärarna ger uttryck för leder till stärkt kunskapsutveckling. Även kompetenser och förmågor som lärarna ser som viktiga att utveckla för elever med en lindrig utvecklingsstörning var av intresse.  Studien utgår från en syn på kunskapsbildning som bygger på sociokulturellt perspektiv. En kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer valdes som datainsamlingsmetod. Elva intervjuer genomfördes och transkriberades. Intervjuernas fokus var infomanternas beskrivningar av egen undervisning. Lärarna i studien gav uttryck för åtta olika faktorer för stärkt kunskapsutveckling. Dessa är Styrdokument, Organisation, Förväntningar och livskompetenser, Inventera elevernas kunskapsnivå, Skapa socialt samspel och förtroendefulla relationer, Skapa sammanhangsförståelse, lust och meningsfullhet, Varierade metoder och arbetssätt samt Skapa struktur och tydlighet. De centrala kompetenser och förmågor lärarna framförallt betonar att eleverna utvecklat utifrån kunskapskraven är vardagsnära förmågor som syftar till självständighet. Grundsärskolan erbjuder en trygg och tillitsfull lärandemiljö men med en tendens att förskjuta tyngdpunkten mot värnandet om eleven i stället för mot utmaning och kunskapsutveckling. Studien har fördjupat vår förståelse för de dilemman som lärarna i grundsärskolan står inför, att både ta hänsyn till den svårighet som elevernas funktionsnedsättning innebär och rätten till att utvecklas så långt som möjligt.

Studien syftar till att genom förskollärares beskrivningar om tematiskt arbetssätt bilda kunskap om hur tematiskt arbetssätt används i förskolan och vad deras avsikt är med det valda arbetssättet. Följande frågeställningar utgör grunden för studien: I vilket syfte beskriver förskollärarna att tematiskt arbetssätt används i förskolan? Hur beskriver förskollärarna att de arbetar tematiskt med det valda ämnet? Jag har valt ett sociokulturellt perspektiv för min studie då jag anser att perspektivet passar ihop med mitt valda ämne. För att få fatt på förskollärarnas tankar och uppfattningar om temaarbete valdes halvstrukturerade intervjuer. Samtliga förskollärare belyser både Grön Flagg som är ett miljöarbete och Snick och Snack som är en saga som deras aktuella tema och nämner att det är förskollärarna som bestämmer ämnet för temat, dock är det barnen som bestämmer dess innehåll. I temat kommer delar in såsom musik, skapande, och skogsutflykten samt delaktighet. Samtliga pedagoger belyser delaktigheten som viktig. Alla förskollärare nämner att arbetet med tema skapar en helhetsbild och meningsfulla sammanhang både för vuxna och barn. I resultatet framgår det att samtliga förskollärare är överens om att temat innebär en helhet, där barns delaktighet och lärande är målet Samtliga förskollärare är också överens om att temat står för något lustfullt och roligt. Förskollärarna har en inställning om att det är barnen som styr och bestämmer innehållet trots att temat kommer från förskollärarna själva. I temat verkar barnen tillsammans och lär av varandra genom att de delar erfarenheter och idéer om temats innehåll sinsemellan.

Föreliggande studies syfte bottnar i en kritisk reflektion kring att hälsa och livsstil och ges mycket uppmärksamhet i olika sammanhang. Syfte: Syftet har varit att studera hälsodiskursen bland unga kvinnor i gymnasieåldern genom att analysera hur de uppfattar och uttrycker sig om hälsorelaterade trender. Vidare har studien också syftat till att, utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, belysa om och på vilket sätt hälsorelaterade trender uppfattas ställa krav och förväntningar på dem. Metod: Studien är kvalitativ och datainsamlingen har inneburit en fokusgruppsdiskussion och två enskilda intervjuer för att få svar på syftet. Utifrån insamlat material har vidare en diskursanalys utförts för att undersöka på vilket sätt de unga kvinnorna talar om ämnesområdet. Teori:Studiens vetenskapsteoretiska förhållningssätt har utgjort av socialkonstruktionism. De pedagogiska utgångspunkterna har bestått av ett sociokulturellt perspektiv på lärande och teori om informellt lärande. De teorier om hälsa som använts i studien är ett holistiskt hälsoperspektiv och teori om hälsolitteracitet. Resultat: Resultatet visade att faktorer som ges mycket uppmärksamhet i de unga kvinnornas samtal om hälsorelaterade trender bland annat är kost och träning, kroppsligt utseende, grupptryck och fanatism. Uppfattningar om krav och förväntningar som framkommit handlar främst om att påverkas av och jämföra sig med vad andra gör och hur andra ser ut. Sociala medier gavs mycket utrymme i samtalen med de unga kvinnorna vilket vidare analyserats som ett betydelsefullt redskap för lärande.

Syftet med den här studien har varit att undersöka vilka uppfattningar och attityder elever och lärare har kring hur lärandet fungerar i skolan. Vilka faktorer anser de viktiga, vilka problem finns, och hur medvetna är egentligen eleverna om sitt eget lärande? Studien genomfördes på tre gymnasieskolor i Sverige och datan är insamlad med hjälp av enkäter och kvalitativa intervjuer. Resultaten visar framför allt att de flesta eleverna har svårt att skilja på betyg och lärande och om de ska värdera dem separat tycker många av dem att bra betyg är viktigare än att faktiskt kunna saker. Eleverna anser att det är väldigt viktigt att ha en bra lärare och kvalificerar en bra lärare som någon som "bryr sig, kan mycket, kan förklara bra och är rättvis". Den största negativa faktorn anser både elever och lärare vara brist på tid. Undersökningen visar även på en del skillnader i attityderna till lärande mellan lärare och elever som antingen studerar eller undervisar på yrkeslinjerna (praktiska linjer med syfte att sätta eleverna i arbete direkt efter examen) och lärare och elever som studerar eller undervisar på icke-yrkesprogram (teoretiska, estetiska eller idrotts-program) som är intressanta. T ex att lärarna på yrkesprogrammen värderar sin egen betydelse som av lite större vikt när de jämför sig själva med andra typer av lärare, samt att eleverna på yrkesprogrammen tenderar att värdera betyg som antingen mindre viktiga än eleverna på de praktiska och teoretiska programmen.

Syftet med den här studien är att skapa kunskap om hur och när förskollärarna använder musik i förskolan. Frågeställningarna är: Hur används sång och musik i förskolan? När används sång och musik i förskolan? I denna studie har jag valt att utgå från Lev S. Vygotskijs tankar om lärande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv. I det perspektivet talar Vygotskij om en tvåstegsmodell. Samspelet är den ena processen och i den andra processen bearbetar barnet det upplevda enskilt. Vygotskijs tvåstegsmodell används för att studera sång och musik i förskolan, då barnen först får uppleva och utöva sången och musiken tillsammans med andra och sedan gå över till att bearbeta och utöva enskilt. Vygoskij talar också om att kreativitet bör ses som en grundläggande mänsklig funktion.   Kvalitativ metod användes i studien. Två förskollärare, som arbetar på två olika förskolor, intervjuades och observationer av verksamheterna vid de båda förskolorna genomfördes. Resultatet från intervjuerna visade att det förekommer mycket musicerande på båda förskolorna och att det mesta sker spontant men också att det finns utrymme för att öka musicerandet. Att det mesta är spontant visade sig också under observationerna då det sjöngs sånger och sångpratades vid blöjbyte, tvättning, tandborstning, på- och avklädning, när någon var ledsen, när barnen ville sjunga eller spela, i leken och när de ritar/målar. Studien visar att förskollärarna sångpratar för att öka närhet och kommunikation med barnen. Under intervjuns gång framkom det att förskollärarna blev mer uppmärksamma om musikens betydelse och vad de själva kände att de behövde bli bättre på.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad fem olika idrottslärare på gymnasienivå har för syn på skolämnet Idrott och hälsa samt vilka förutsättningar de har för att kunna förmedla kursinnehållet till eleverna. De kvalitativa metoderna intervju och observation används i studien. Lärarna i studien är alla behöriga idrottslärare som arbetar på gymnasieskolor. Ett annat område för fokus är hur lärarna leder kunskapsutvecklingen hos eleverna och vilka kunskaper de prioriterar att hinna lära ut. Idrott och hälsa är ett ämne vars identitet inte är helt fastställd och kunskapsinnehållet är inte så tydliggjort. Till bakgrund av detta ville vi intervjua idrottslärare för att se hur dessa fem olika personer ställer sig till ämnets innehåll och hur de tolkar kursplaner och kunskapskrav. Det visade sig genom våra fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer att alla lärare fick lägga ned mycket tid på att själva tolka kursplanerna och sedan fundera ut hur de kan förmedla innehållet till eleverna så att de kan förstå. Vi undersökte även hur mycket lärarna i studien integrerade teori i praktiska moment och vad deras inställning till detta var. I litteratur står det att ämnet Idrott och hälsa till stor del delas in av lärare i idrott för sig (genom praktiska moment) och hälsa för sig (genom teoretiska moment). Vi ville undersöka om det fortfarande är så det ser ut ute på skolorna.

Syftet med studien är att undersöka vad lärare i förskola, förskoleklass och skolår 1-2 har för uppfattning och arbetssätt kring barns flerspråkighet. Undersökningen äger rum på en svensk skola i Spanien. Frågeställningarna är följande; -       Vad har lärarna för uppfattning om flerspråkighet? -       Vilka arbetssätt använder lärarna för att ta tillvara på barnens språk? För att få svar på dessa frågor används kvalitativa intervjuer och observationer. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vidare i teorierna kopplas detta perspektiv till författares syn på barn med flera språk. I resultatet beskrivs lärarnas synsätt och arbetssätt kring flerspråkighet. Det resultat vi kommit fram till är att flerspråkighet är en tillgång som bör ses som något värdefullt och positivt. Under ett barns första år kan språken blandas ihop, men detta är naturligt och inget som bör ses som ett problem. Att tala flera språk öppnar många dörrar för barn då de har lättare att ta till sig nya språk och ny kunskap. Det skapar också en bredare förståelse och respekt för omvärlden.

The background to the study was to find out the view of three teachers on students reading comprehension. What strategies and methods are used by the teachers in the classroom when working with reading comprehension? How interaction between teacher and students happen when working with reading comprehension.   The theoretical research approach is based on a sociocultural perspective. Sociocultural perspective maintains that social interaction and cultural institutions, such as schools and classrooms have important roles to play in an individual’s cognitive growth and development. In sociocultural theories deriving from the Russian psychologist Lev Vygotsky, human activities, events, and actions cannot be separated from the context in which they occur so that context becomes an important issue in sociocultural research. The data were collected through interviews with three teachers in a suburb to Stockholm. They were recorded, transcribed and then analyzed. The interviews have also been supplemented with classroom observations in the teachers' classroom context at two different schools. During the observations I conducted ongoing memos during the lessons that were processed immediately after completing the observation. The teachers in the study have shown broad spectrum of strategies,  methods and approaches of developing students' reading comprehension. Many good and positive example of how learning takes place through interaction and dialogue have been observed. In contrast, teachers say they have a lack of skills on how to teach in reading comprehension and urge for more time for education.

No description available.

I denna studie undersökte vi barns fria lek i utomhus och inomhusmiljö. Studien genomfördes på två förskolor i östra Sverige, med barn i åldern 3-6 år. Vi valde att undersöka detta då en viktig del av förskolans uppdrag handlar om att erbjuda barn en innehållsrik miljö som främjar barns lek, kreativitet och lustfyllda lärande. Utifrån pågående diskussion om miljöns betydelse för barns lärande och utveckling, är det meningsfullt att som blivande förskollärare utveckla kunskaper inom detta område. Frågeställningarna var: Hur formas barns fria lek av utomhus- respektive inomhusmiljön på de aktuella förskolorna? Hur använder barnen de olika lekmiljöer och artefakter som respektive miljö erbjuder? Hur kan olika lekformer relateras till specifika lekmiljöer och tillgängliga artefakter i dessa miljöer? Metoden som användes var observationer med observationsschema som instrument. Dessa kompletterades även med ett samtal med en pedagog på vardera förskolan. Resultaten och analyserna visade att såväl miljön som pedagogernas förhållningssätt hade en inverkan på barnens lek. Lekmiljöernas utformning och tillgången till artefakter visade sig vara av avgörande betydelse för vilka lekformer barnen valde att leka i utomhus- respektive inomhusmiljön. Avslutningsvis fördes en diskussion om vilka faktorer som kan ha varit avgörande för barnens val av lek. Detta följdes av en konklusion där nya reflektioner och tankar lyftes fram kring förskolors skilda förutsättningar vad gäller miljön, där bland annat ekonomi lyftes fram som en avgörande aspekt för miljöernas utformning.