Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka lärares medvetenhet angående betydelsen av användandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmåga. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar, hur lärare beskriver barnens erfarenheter utifrån skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke på elevernas erfarenheter. I studien har framkommit att lärarnas intention är att utgå från barnens erfarenheter. De lärare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsättning i skrivundervisningen, men de ser också att olika erfarenheter förbereder eleverna på olika sätt inför den undervisning som ges. Detta gör att de värderar och väljer ut vilka erfarenheter de vill använda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lärarna sig själva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling på. Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men även Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fält, habitus och kapital. Det är också dessa teorier som Carina Fast, Ann Haas Dyson och Elisabeth Hesslefors Arktoft har som grund i sina avhandlingar, vilka denna studie relaterar till som aktuell forskning i ämnet.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar elever i årskurs 5 har om lärarens och sin egen högläsning i skolan, det vill säga hur de uppfattar högläsning och de villkor som omger högläsningsaktiviteten samt vad de lär sig. I studien medverkade tolv elever från två olika skolor, där sex elever från varje klass intervjuades, tre flickor och tre pojkar. Studiens resultat visar att elever har olika uppfattningar om lärarens och sin egen högläsning i skolan. Många tycker att högläsning är roligt, men det är även förknippat med en oro för att läsa fel inför klasskamraterna. Eleverna i studien säger att de känner en nervositet i samband med högläsningen, vilken kan vara beroende av de villkor som omger högläsningstillfället, till exempel gruppen, texten och vanan de har av att själva läsa högt. Flera uttrycker att de inte lär sig något av att läsa högt utöver att bli bättre högläsare, men kan däremot berätta vad de tycker att de lär sig genom att lyssna till lärarens högläsning. Eleverna uppfattar läraren som en modell, samt att denna ger dem stöttning i deras eget läsande och lärande.

Undersökningens huvudsakliga syfte är att studera hur verksamma pedagoger uppfattar och hanterar konflikter som uppstår i den pedagogiska verksamheten. Fokus har även lagts på hur betydelsefull kommunikationen är i samband med konflikthantering och hur ett sociokulturellt perspektiv påverkar hanteringen av konflikter.Konflikter förekommer dagligen i den pedagogiska verksamheten, och hur dessa konflikter uppfattas är betydande för hur de sedan hanteras. Litteraturen tar upp konflikt som begrepp, dess betydelse och olika förhållningssätt. Kommunikation diskuteras samt betydelsen av förståelse och empati i samband med konflikthantering.Resultatet baserar sig på metoden stimulated recall, som består av både videoobservationer och intervjuer, och då sett utifrån fem pedagogers perspektiv. Undersökningen är av kvalitativ karaktär. Resultatet visar att majoriteten av konflikterna handlar om oenighet mellan barnen gällande det material och de resurser som finns. Många konflikter uppkommer också på grund av missförstånd mellan barnen. Resultatet visar även att konflikter förekommer främst då det är många antal barn på en och samma yta, samt att vissa barn figurerar mer i konflikter än andra. Pedagogernas uppfattningar om konflikterna skiljer sig emellan åt. Någon pedagog talar om att vi pedagoger ska vägleda barnen och att det ska gå lärande ur varje konfliktsituation, vilket kan relateras till Vygotskys syn på barns utveckling. Några pedagoger diskuterar värdet av att kunna sätta sig in i en annans perspektiv, kunna förstå och respektera någon annans behov. Vidare framkom resultat som tyder på att samtliga pedagoger menar att kommunikation tycks vara det mest väsentliga när det gäller konflikthantering.

Denna studie om datoranvändandet i förskolan är en kvalitativ studie som baserar på intervjuer med fem olika pedagoger på två olika förskolor. Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger ser på datorer i förskolan. Detta för att datoranvändandet ökar och är idag lika självklart som TV-tittandet. Barn i dag kommer i kontakt med datorer redan i tidig ålder. Under 2012 kom nyheten att varannan treåring har använt internet. Samtidigt som det har visat sig att det finns kunskapsbritser bland pedagogerna på förskolorna när det kommer till IKT. För att undersöka detta gjorde vi en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer ute på förskolorna. Intervjuerna bearbetades för att kunna se mönster, de här mönstret blev sedan grunden till resultatet. I resultatet framkommer det att pedagogerna belyser sin egna användning i form av dokumentation. Ett annat användningsområde var Youtube, som pedagogerna använde för att kunna få ny kunskap inom olika området. Youtube användes även med barnen, då i form av filmklipp som barnen hade önskemål att se. Något som pedagogerna sa som inte användes mycket var datorspel. De spelen som fanns var pedagogiska datorspel. Vilket pedagogerna var noga med att lyfta fram. Den teoretiska utgångspunkt vi har valt för studien är sociokulturellt perspektiv där artefakter, samspel och interaktion har en stor betydelse för inlärning.

Syftet med denna studie är att undersöka alternativa elevers tankar kring vilka olika familjekonstellationer som finns. Åldern på eleverna är 10-11 år. Undersökningen genomfördes i form av en kvantitativ studie där datainsamlingen skedde med hjälp av kollektion av elevers teckningar. Dessa har utförts i två kommunala skolor, där den ena ligger på landet i en mindre kommun och den andra ligger i en central stadsdel i en större kommun. Undersökningen genomfördes i årskurserna 4-5 på dessa skolor. Varje elev har bidragit med tre teckningar som föreställde tre familjekonstellationer. Resultatet visade olika familjekonstellationer utifrån elevernas illustrationer, där kärnfamiljen dominerade med mer än 70 procent av alla teckningar. Tidigare forskning inom utveckling av individualiseringen i familjeforskning av Johansson (2009) samt Pramling & Doverborgs forskning kring hur barn tänker i olika situationer har belyst studiens illustrerade familjekonstellationer.

Syftet med min studie är att beskriva elevers erfarenheter av olika sätt att organisera matematikundervisningen. I mitt arbete har jag använt mig av fokusgrupp som metod. Arbetet bygger på tre fokusgruppintervjuer med tre elever i varje grupp. Eleverna som går i årskurs 8 var under en period indelad i nivågrupper i matematikundervisningen men har nu undervisning i helklass. Resultatet visar att elevernas erfarenheter av matematikundervisningens organisation skiljer sig utifrån vilken nivågrupp de undervisats i. Deltagarna som tidigare fick undervisning i den mest avancerade nivån är de som ställer sig mest positiva till att arbeta i homogena grupper medan eleverna från den minst avancerade ser flest fördelar med heterogena undervisningsgrupper. I alla tre fokusgrupperna framkommer betydelsen av undervisningsmodeller och läromedel för deras motivation och lärande. Eleverna upplever att undervisningsmodellen med genomgång och enskilt arbete har varit och är den vanligaste. Mellan grupperna skiljer sig synen på denna modell i positiv och negativ bemärkelse, men sett utifrån sitt eget lärande upplever eleverna generellt en trygghet i läroboksstyrda lektioner. / The purpose of my study is to describe students' experiences of different ways of organizing the teaching in mathematics. In my work, I have used the focus group method. The work is based on three focus group interviews with three students in each group. Students who are in grade 8 were during a period divided into ability groups in mathematics education but are now taught in one group. The results show that students' experience of the organization of mathematics teaching differs from which ability group they were taught in. Participants who previously received training in the most advanced group are the ones that are the most positive about working in homogeneous groups, while students from the least advanced group apprehend most benefits with heterogeneous learning groups. In all of the three focus groups the importance of teaching models and teaching materials for their motivation and learning is revealed. Students feel that the teaching model of lectures and individual work has been and is the most common. The views on this model differ in a positive and negative sense between the groups , but from the perspective of their own learning experience students generally secure in textbook-driven lessons.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares inställning till att använda surfplattan i förskolan och hur användningen av surfplattan såg ut. Vidare var ambitionen att ta reda på om förskollärarnas inställning till surfplattan kunde påverka den pedagogiska miljön med surfplattan för barnen och på vilket sätt i så fall. Undersökningen hade en kvalitativ ansats med intervjuer som undersökningsinstrument. Intervjuer genomfördes med sju förskollärare på fyra förskolor. Alla förskolor hade tillgång till surfplatta i verksamheten, men endast en av förskolorna hade tillgång till Internet. Resultatet visade på skilda uppfattningar om hur surfplattan skulle användas i förskolans verksamhet. Däremot var alla förskollärare positivt inställda till att använda surfplattan, men inställningen influerades av hur de menade att surfplattan användes eller kunde användas. Samtliga förskollärare såg möjligheter att använda surfplattan med tillgång till Internet och för att effektivisera arbetet. Det som visade sig extra tydligt var lärarnas betoning på lärande vid surfplattan. Sammanfattningsvis konstaterades att lärarnas inställning till surfplattan och hur lärarna ansåg att arbetet skulle gå till påverkade barnens möjligheter. Det påverkade både om barnen fick möta surfplattan men också vad mötet med surfplattan bestod av.

Studiens syfte har varit att, utifrån ett lärarperspektiv, bidra till ökad kunskap om hur IKT används i textilslöjden och hur förutsättningarna för detta ser ut. Avsikten var främst att ta reda på hur lärare använder sig av de resurser som finns på skolorna och i sina klassrum men även vad de skulle önskat att de hade tillgång till. Studien gjordes på några mellan- och högstadieskolor runt om i Sverige och datamaterialet insamlades genom kvalitativa intervjuer med fyra stycken verksamma textillärare. Fokus i intervjuerna var att finna positiva och/eller negativa aspekter med digitala verktyg i textilslöjden, hur lärares undervisning förändras, samt om slöjdens arbetsprocess förändras vid arbete med digitala verktyg. Resultatet visade att de intervjuade lärarna använde sig av IKT olika mycket men har många liknande tankar kring att det är tidssparande, inspirerande och utvecklande för eleverna att arbeta med i olika sammanhang. De är överens om att lärare måste anpassa sin undervisning om de ska arbeta med digitala verktyg och att det behövs tid att lära sig och för att planera. Den viktigaste slutsatsen blev att alla de positiva aspekterna med IKT var didaktiskt relaterade medan de negativa enbart hade med klassrumsmiljön att göra.

Syftet i denna studie är att få ökad förståelse för hur förskollärare använder sagoberättandet i relation till barnens språkutveckling. Vi har utgått från frågeställningarna: På vilket sätt främjas barnens språkutveckling genom sagoberättandet enligt förskollärarna samt vilka metoder säger de sig använda för att gynna barnens språkutveckling? I den teoretiska bakgrunden har vi belyst sagans struktur och sagoberättandets möjligheter för språkutvecklingen. Vi har under arbetets gång haft ett sociokulturellt perspektiv, vilket hör ihop med vårt sätt att se på lärandet. Med det sociokulturella perspektivet menas att miljö och samspel med andra har betydelse i lärandet. Kvalitativa intervjuer har genomförts med sex förskollärare och är vår datainsamlingsmetod i denna studie. Resultatet har vi tolkat med hjälp av den hermeneutiska spiralen vilket innebär en tolkning av texten med strävan att få fram en innebörd och mening som respondenten haft. Studien visar att förskollärarna anser att sagoberättandet är en viktig del i språkutvecklingen. Sagoberättandets metoder som använts är läsa högt, muntligt berättande och dramatisering av sagor.  Användningen av dessa metoder varierar mellan de förskollärare som ingick i studien. Resultatet visar att antalet barn har en påverkan i förskollärarnas val av metoder vid sagoberättandet.

Utifrån två pedagogiska metoder Verkstadsarbetet och Datorn som pedagogiskt verktyg är syftet med studien att söka svar på frågorna om hur elevers språklärande synliggörs samt vilka förutsättningar som ges för elevers språklärande. Studien är en fallstudie med etnografisk ansats. Vid datainsamlingen användes triangulering och de datainsamlingstekniker som användes var deltagande observationer, informella samtal med både elever och lärare samt en fokusgruppintervju med lärare. Resultatet visar att elevernas språklärande synliggörs genom olika typer av samtal, i analoga läspraktiker, i analoga skrivpraktiker, i digitala läspraktiker och i digitala skrivpraktiker. Studien visar vidare att ett stort antal förutsättningar, inom olika områden, ges för elevers språklärande. I den pedagogiska praktiken finns en atmosfär av tillit. Verkstadsarbetet ger förutsättningar för relationsskapande ur både ett elev- och ett lärarperspektiv vilket bidrar till att lärarna i större utsträckning kan anpassa undervisningen efter elevernas erfarenheter, intressen och behov. Alla elever ges möjlighet att utveckla ett minnande och lärande med hjälp av kulturella verktyg där främst datorn används som ett pedagogiskt verktyg. Den pedagogiska praktiken utgör en miljö där ett självreglerat lärande kan gro och växa. Tillsammans skapar lärare och elever en gemensam kunskapskultur som utmärks av aktivitet, kreativitet och lust att lära.