Syftet med uppsatsen är att ta reda på om verksamma lärare i högstadiet och gymnasiet explicit eller implicit utgår från lärandeteorier i sin undervisning. Vi har valt att fokusera på behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Metoderna för undersökningen är observation med efterföljande djupintervju av fyra lärare samt en enkätundersökning med 20 deltagare. I litteraturdelen beskrivs kort de tre lärandeteorierna samt hur de kan tillämpas. I resultaten framkommer det att en svag majoritet av lärarna visar på explicit användande av teorierna i sin undervisning och en mindre del uppvisar implicit användande av teorierna, medan endast fyra deltagare inte alls utgår från lärandeteorier i sitt arbete.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på om verksamma lärare i högstadiet och gymnasiet explicit eller implicit utgår från lärandeteorier i sin undervisning. Vi har valt att fokusera på behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Metoderna för undersökningen är observation med efterföljande djupintervju av fyra lärare samt en enkätundersökning med 20 deltagare. I litteraturdelen beskrivs kort de tre lärandeteorierna samt hur de kan tillämpas. I resultaten framkommer det att en svag majoritet av lärarna visar på explicit användande av teorierna i sin undervisning och en mindre del uppvisar implicit användande av teorierna, medan endast fyra deltagare inte alls utgår från lärandeteorier i sitt arbete.

Syftet med detta examensarbete är att beskriva barns och pedagogers uppfattningar om lärande mellan barn på ett fritidshem. I studien intervjuades femton barn och tre pedagoger på ett fritidshem. Metoden för empiriinsamlingen utgjordes av kvalitativa intervjuer, där det insamlade materialet tolkades mot bakgrund av det sociokulturella perspektivet på lärande. Utifrån barns och pedagogers uppfattningar kring lärande mellan barn utkristalliserade sig fyra kategorier för lärande på arenan fritidshem: Lärande mellan barn utifrån vad man bör och inte bör göra, visade att lärandet mellan barnen kretsade kring regler. Lärande mellan barn via datorn som verktyg, visade att datorn utgjorde ett viktigt verktyg och en central plats för lärande mellan barnen. Lärande mellan barn när de utövar sina intressen, visade kopplingen mellan vad barn lärde sig av varandra och deras intressen. Lärande mellan barn utifrån olika syften, visade att barnen kunde ha olika syften med vad de lärde ut till andra barn.

Studien handlar om populärkulturens roll i förskolan. Syftet var att ta reda på hur pedagogerna säger sig använda populärkultur i förskolans pedagogiska verksamhet och vilken attityd pedagogerna har till populärkultur i den fria leken. Vi har undersökt två pedagogers attityd till populärkultur och vi använde oss av intervjuer för att besvara våra problemformuleringar. Studiens resultat tyder på att populärkulturen är accepterad och får utrymme i både den pedagogiska verksamheten och i den fria leken, om än i olika mån. Pedagogerna ger uttryck för att de lyssnar på barnen och att det är barnens intresse som ska styra verksamheten. De ger då uppfattningen att populärkultur kan tillhöra barns intresse, men de ger inte intrycket att populärkulturen måste finnas på förskolan.

Syfte: Syfte med denna studie var att belysa hur sjuksköterskestudenter upplevde den kliniska färdighetsträningen på Kompetenscenter. Metod: Den genomfördes som en empirisk studie med kvalitativ ansats där två fokusgruppsintervjuer med fem sjuksköterskestuderande i vardera utfördes. Deltagarna var mellan 22 och 30 år. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom ett tema, tre kategorier och tio subkategorier. Studenternas upplevelser speglade ett behov av att lärandemiljön, lärarna och undervisningen bör ha en verklighetsanknytning. Studenterna upplevde den fysiska miljön som autentiskt vilket var viktigt för dem. De framhöll även att läromaterialet bör vara verklighetstroget, vara av god kvalitet och finnas i tillräckligt antal. Studenterna uttryckte behov av trygghet och framhöll vikten av en god relation med läraren. De uttryckte även behov av samstämmiga lärare och poängterade behov att metoder och rutiner som lärs ut skulle vara enhetliga och baseras på aktuell evidens. För att läraren skulle uppfattas trovärdig framhöll de att vederbörande bör ha en verklighetsanknytning. De underströk vikten av att övningarna skulle upplevas verkliga och vara relevanta för det kommande yrket. Studenterna önskade interprofessionellt lärande då de trodde det kunde öka känslan av sammanhang och verklighet. Konklusion: Studenternas upplevelser av den kliniska färdighetsträningen på KC gav uttryck för en verklighetsförankrad lärandemiljö. Studenterna uttryckte behov av att övningarna skulle var evidensbaserade och upplevas verkliga då det ökade deras förmåga att tillägna sig kunskaper i den kliniska färdighetsträningen. / Aim: The purpose of this study was to examine how nursing students experience the clinical skills training in the Clinical Training Center. Method: It was conducted as an empirical study with a qualitative approach in which two focus group interviews with five nursing students in each group were carried out. The participants were between 22 and 30 years old. The material was analyzed using content analysis. Result: The analysis revealed in one theme, three categories and ten subcategories. The students' experiences reflected a need for the learning environment, the teachers and education to have a sense of reality. The students experienced the physical environment as authentic which was important to them. They also stressed that learning materials should be realistic, be of good quality and available in sufficient numbers. The students expressed the need for security and stressed the importance of a good relationship with the teacher. They also expressed a need for consistency of teachers and emphasized the need for practice and routines that are taught to be uniform and based on current evidence. They emphasized that the teacher should have a connection to hospital practice in order to be perceived as credible. They also emphasized the importance of that the exercises should seem realistic and relevant to their future profession. The students desired inter-professional learning since they believed it could increase the sense of context and reality. Conclusion: Students' perceptions of the clinical skills training at the KC evinced a reality-based learning environment. Students expressed the need that the exercises would be evidence-based and experienced real as it increased their ability to acquire knowledge during the clinical skills training.

Förekommer muntligt sagoberättande i förskolans verksamhet, detta var en fråga vi reflekterade över innan vi påbörjade vår studie. Under vår förskollärarutbildning har vi reflekterat över att det inte är så vanligt med muntligt sagoberättande utan att det mest förekommande är att för-skolläraren läser ur en bok för barnen. Syftet med studien är att undersöka hur verksamma för-skollärare uttrycker att de använder muntligt sagoberättande i verksamheten samt vilken bety-delse det har för barns utveckling. I den teoretiska delen belyser vi folksagans historik, tidigare forskning kring ämnet samt på vilket sätt barn utvecklas när muntligt sagoberättande tillämpas i förskolan. Vår uppsats är en kvalitativ studie där vi utfört semistrukturerade intervjuer med för-skollärare som har varit aktiva inom yrket olika lång tid, eftersom vi eftersträvade ett mångsi-digt underlag till vår analys och diskussion. Efter att vi analyserat våra intervjuer och transkri-berat dem, kategoriserade vi de svar som framkommit och placerade dem under olika rubriker som ansågs vara relevanta för studiens syfte. I vårt resultat framkom det att det muntliga sago-berättandet kan ha en betydelse för barns utveckling, något som stärks av vår teoretiska bak-grund. De förskollärare som ingår i vår studie har beskrivit hur de arbetar med det muntliga sa-goberättandet i verksamheten.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka huruvida elevers färdighetsutveckling i matematik, aktiva deltagande och koncentrationsförmåga påverkas av olika gruppstorlekar då undervisningen är förlagd utomhus. Vi har försökt besvara detta med hjälp av forskningsdesignen undervisningsförsök, där vi har använt diagnoser, observationer och strukturerade intervjuer med elever. Resultaten av undersökning visar att gruppstorleken är av betydelse för eleverna i vår undersökning. Vi har undersökt starkare och svagare elever och resultatet visar på att dessa två grupper gynnas olika beroende på gruppstorlek. Vidare påvisar vårt resultat att elevernas egna upplevelser av att arbeta i olika gruppstorlekar skiljer sig mellan elevkategorierna. Sammanfattande visar intervjuerna att de svagare eleverna upplever att de gynnas av att arbeta i grupper om två, men att de starkare eleverna drar fördelar av att arbeta i grupper om fem.

Vår studie syftar till att studera två lärares interaktion med sina elever i klassrumsundervisningen för att se graden av flerstämmighet. Studien genomfördes i två skolor, en klass i respektive skola. Den ena skolan är prisbelönt för sin språksatsning och den andra skolan har en traditionell undervisning. För att besvara våra frågeställningar som är Hur skapar lärarna interaktionsutrymme för eleverna genom användning av slutna, öppna och autentiska frågor?, Vilken respons får eleverna på sina yttranden i klassrummet? samt Hur ser skillnaden ut mellan en skola med språkinriktning och en traditionell skola med avseende på fråga 1 och 2? Resultaten visar att läraren står för största delen av dialogutrymmet i klassrummet. Öppna frågor förekommer mest i båda skolorna. Genom öppna frågor bjuder lärarna in eleverna till dialog och eleverna tar plats i dialogen när de besvara lärarfrågor. Eleverna väljer själva till störst del att använda öppna frågor. Vidare visar resultaten att eleverna i liten utsträckning får verbal respons på sina yttranden, men när de får den så sker den i positiv bedömning av upptaget. Skillnaderna mellan skolorna är marginella. Observationerna och intervjuerna visar att båda lärarna är medvetna om dialogutrymmets fördelning och har ett medvetet förhållningssätt i undervisningen. I intervjuerna påtalar lärarna att de reflekterar mycket kring området.

Denna studie antar en sociokulturell ansats och har som syfte att undersöka hur barn och pedagoger musicerar tillsammans i den pedagogiska verksamheten. Genom videoobservationer på en mångkulturell förskola med två medverkande förskollärare, en barnskötare och 16 barn i åldrarna 1½- 3 år har mina frågeställningar undersökts. Det som tydligt framkommer i denna studie är att musik i någon form används varje dag i den undersökta förskolans verksamhet och att sången är den aktivitet som framträder starkast. Resultaten visar att pedagogerna använder sig av olika kulturella redskap under musikaktiviteterna, t.ex. kroppsspråk och språk. Studien visar att även barnen använder sig av kulturella redskap under musikaktiviteterna såsom blickar, imitation och kroppsspråk. De äldre barnen förstärker också sitt budskap genom sitt verbala språk. Studien visar även synliga resultat på att barns spontana musicerande kan hämmas genom pedagogers styrning.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka mobbningens orsaker. Våra frågeställningar rör vilka som är involverade i mobbning och vad som karaktäriserar dessa samt hur man kan förklara att mobbning sker. Vi berör i denna studie både traditionell mobbning och internetmobbning. I vårt resultat sammanfattar vi vad ett antal studier på området har kommit fram till under de olika kategorierna, vad som karaktäriserar en mobbare, vad som kännetecknar en utsatt och vilka orsaker som finns till mobbning. Den övergripande teori som ligger till grund för denna text är det sociokulturella perspektivet, vilket utgör grunden för vår diskussion. I denna kom vi fram till att elever, när de blir tillfrågade, gärna förklarar mobbning utifrån individuella termer och att skola och samhälle därför måste arbeta för att elever ska växa upp och lära i en tolerant social miljö.