Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka anställdas upplevelse av personalutbildning i form av e-lärande. Detta mynnade ut i tre frågeställningar där fokuset låg på vilka kunskaper anställda fick från utbildningarna, på vilka sätt de erhöll kunskaperna samt på vilka sätt dessa kunskaper användes i det dagliga arbetet. Personalutbildning i form av e-lärande ansågs relevant att studera med anledning av den ökade digitaliseringen i samhället. Urvalet bestod av sex anställda vid en butik i en företagskedja som använder sig av personalutbildning i form av e-lärande. För att behandla frågeställningarna genomfördes sex semistrukturerade telefonintervjuer med informanterna som sedan transkriberades. Resultatet analyserades genom en tematisk analys samt med utgångspunkt i Säljös (2014) perspektiv på det sociokulturella lärandet och tillhörande begrepp. Resultatet visade på en genomgående positiv upplevelse av utbildningsformen. Informanterna beskrev att de erhöll kunskaper om produkter, försäljning samt administration och säkerhet genom att använda videor från utbildningarna som redskap för att lära sig. Att erhålla kunskaper från utbildningarna och dess tillhörande videor beskrevs underlättas av att de var enkla att förstå och användarvänliga i sitt upplägg. Att diskutera innehåll med kollegor beskrevs även det som ett sätt att erhålla kunskaper från dessa personalutbildningar. Kunskaper kunde sedan används i det dagliga arbetet i säljsamtal med kunder och genom att de delade med sig av kunskapen till kollegor.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare och barnskötare förhåller sig till barns personliga integritet i förskolan för att främja barns lärande. Det är en kvalitativ studie och empirin producerades genom att använda semistrukturerade intervjuer som metod. Studien består av två delstudier, Delstudie 1 som utgick från intervjuer med fyra förskollärare och Delstudie 2 som utgick från intervjuer med fyra barnskötare. Informanterna kom från tre kommunala förskolor inom samma kommun. Intervjuerna genomfördes och analyserades på samma sätt i de två delstudierna. Studien utgick från det sociokulturella perspektivet och de centrala begreppen som användes i analyserna var: Mediering, scaffolding och proximala utvecklingszonen. Det huvudsakliga resultatet är att pedagogerna i förskolan respekterar barnens personliga integritet och uppmuntrar till lärande genom språket. Språket används både för att undervisa och stötta barnen i att lära sig om sin rätt till integritet och för att främja annat lärande samtidigt som den personliga integriteten respekteras. Resultatet visade även att barnens rätt till personlig integritet i att själva avgöra om de vill vara med på dokumentation inte alltid tas hänsyn till samt att lärandet som dokumentationsarbetet skulle kunna ge barnen förbises. Dessa resultat blir framförallt synliga när avsikten med dokumentationen görs av andra anledningar än enbart för barnens skull.

Studiens syfte är att ta reda på hur några förskollärare beskriver sitt arbete med språkutveckling i förskolan och hur de planerar sin fysiska lärmiljö. I studien har en kvalitativ forskningsansats använts och som datainsamlingsmetod har semistrukturerade intervjuer utförts. Studiens riktning har gått ur ett sociokulturellt perspektiv och begrepp som nämns är proximala utvecklingszonen, scaffolding, mediering och appropriering. I resultatet synliggörs vikten av att vara en närvarande förskollärare och att det gäller att fånga upp lärandesituationer eftersom den språkliga utvecklingen sker hela tiden i det vardagliga samspelet. Den fysiska lärmiljön är av betydelse då pedagogerna behöver utforma platser utefter barns intressen, som fångar upp deras nyfikenhet och kan bjuda in till samspel. Slutsatsen är att det språkfrämjande arbetet pågår hela tiden och inte enbart vid planerade aktiviteter, att som förskollärare ta tillvara på de spontana tillfällena där barn visar intresse och att hela tiden vara medveten om sitt eget språkbruk.

Studiens syfte var att undersöka hur åtta förskollärare beskriver sitt förhållningssätt till alla barn för att ge dem möjligheter till att utveckla sitt lärande, samt vilken betydelse förhållningssättet har för barnen. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsansats, där den valda metoden var att genomföra åtta semistrukturerade intervjuer. Resultatet tematiserades och analyserades med stöd av det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade att förskollärarna behöver tänka på hur de agerar i barngruppen för att alla barn ska få en likvärdig utbildning. Studiens slutsats synliggör att förskollärarens förhållningssätt är betydelsefullt för barnens utveckling och lärande, men att de behöver förhålla sig till och bemöta barnen genom att vara stöttande, näravarande, utmanande samt se varje barn som kompetetna individer.

Carlsson, Jenni & Jönsson, Sandra (2014). Barns kommunikation och språkutveckling i en mångkulturell förskola. Malmö: Lärarutbildning Malmö högskola. Syftet med denna undersökning är att belysa barns förutsättningar och möjligheter till kommunikation i en mångkulturell förskola. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Hur kommunicerar barn med varandra i en mångkulturell förskola? Hur uppfattar förskollärarna sin kommunikation med barn i en mångkulturell förskola? Och hur uppfattar förskollärarna sitt arbete med att främja barns språkutveckling i en mångkulturell förskola? Undersökningen är gjord på en mångkulturell förskola där observationer är gjorda på två barn i en barngrupp under några tillfällen och intervjuer med fem förskollärare. Som vi sedan analyserat utifrån våra frågeställningar.Vår undersökning visar att det finns många olika aspekter när det gäller kommunikation och språkutveckling och att vi som vuxna spelar stor roll för barnen som kommunikativa förebilder. Vuxna skapar förutsättningar för barns språkliga utveckling, genom hur vi samtalar med barnen men även hur vuxna samtalar med varandra. Och hur viktig kommunikationen är mellan barn och barn.

Denna studie är en kvalitativ intervjustudie med ett sociokulturelltperspektiv. Syftet är att försöka förstå vilka hinder som kan föreligga och vad somkan vara orsak till att enskilda individer, inom Sfi – svenska för invandrare, harsvårigheter att lära sig läsa och skriva. Likaså att försöka se hur den svenskaskolan, genom Sfi, och hur pedagoger där identifierar dessa problem, dess orsakeroch vad man kan göra åt dem. Finns det kompetens, redskap och resurser attidentifiera eventuella funktionshinder som orsak till läs- och skrivsvårigheter och ivilken utsträckning tolkar man i så fall dessa orsaker som funktionshinderoch/eller omständighet?Resultatet visar att det är av yttersta vikt att det finns möjlighet att identifieraelever i behov av särskilt stöd men också att det finns resurser och redskap att gedetta stöd. För att kunna ge stöd måste man veta orsaken till varför svårigheteruppkommit, därtill krävs särskild kompetens. Det kan finnas en viss risk, ellerkanske skall vi också kalla det möjlighet, att tolka orsaker till läs- ochskrivsvårigheter som orsakade av omständighet och inte funktionshinder.

Studiens syfte är att förstå hur socialarbetarna ska bemöta ensamkommande barn och ungdomar samt utveckla sina teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter inom detta område vilket i sin tur kommer att bidra till bättre integration. Att fly från hemlandet är mycket svår upplevelse och det ställer oerhört stora krav på vuxna som möter ensamkommande barn och ungdomar som förlorar sin trygghet. Det är känt faktum att denna grupp i stor utsträckning kan riskera att utsättas för sexuella övergrepp, olika typer av våld, hot och andra omänskliga förhållanden. Många har liknande upplevelser kopplade till flykt, separation från sina föräldrar och asylprocess som skapar mycket oro. Det är många professionella vuxna, som har olika uppdrag, kommer i kontakt med ensamkommande barn och ungdomar. Oavsett yrke och uppdrag handlar det alltid om omsorgsarbete och respekt. I min uppsats kommer jag att fokusera på socialpedagogernas uppfattning om deras arbete på HVB för ensamkommande barn och ungdomar. Personalen på HVB, vars uppgift är att stötta barn och ungdomar i deras vardag, behöver rätta verktyg och inställning för att kunna både bemöta målgruppen på ett rätt sätt och hantera sina egna känslor och vara en medmänniska i ett professionellt sammanhang. Personalen utvecklar den socialpedagogiska utformningen av integrationsarbetet med de ensamkommande barn och ungdomar, förstår deras situation, läroprocesser och de relationerna som skapas med viktiga vuxna. I sitt integrationsarbete behöver personalen frångå det problemorienterade relations- och lärandeperspektivet, vilket innebär att personalen fokuserar på de avvikande relations- och läroprocesserna. Fokus behöver läggas på relationsskapandet, tillit och respekt, vilket är tidskrävande, men kommer att ge ett positivt resultat. Studien följer den kvalitativa forskningstraditionen och sex socialarbetare som jobbar med integrationsprocessen har intervjuats. Studiens resultat lyfter fram betydelsen av de asylsökandes behov att bli sedda och bekräftade som individer. Det är viktigt att kunna förstå var de befinner sig i asylprocessen och även förstå deras kulturella bakgrund i förhållande till den svenska kulturen. Eftersom frågeställningen i uppsatsen är ”Hur socialarbetarna upplever sitt arbete med ensamkommande barn och ungdomar” är det av stor vikt att de asylsökandes mående, utveckling och behov beaktas. Studiens resultat ska diskuteras och kopplas till aktuell och relevant tidigare pedagogisk forskning.

Syftet med studien är att generera kunskaper utifrån hur förskollärare säger sig integrera musik i deras undervisning på olika sätt. Detta involverar även förskollärares beskrivningar av det kollegiala samarbetet med musiken i fokus. Studien är kvalitativ där sex semistrukturerade intervjuer har genomförts för att kunna bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver sitt arbetssätt i förskolan i förhållande till musik samt det kollegiala samarbetet. Resultatet har bearbetats och analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet, där begreppet artefakt används för att beskriva musik som ett intellektuellt och fysiskt redskap utifrån förskollärarnas utsagor. Resultatet visar att musik kan integreras och användas i många olika syften, dels i lärandesyften och dels i relationsbyggande syften. Musik i förskolan visar sig ha många dimensioner av användningsområden som gjordes synliga genom förskollärarnas utsagor. Med detta framträdde det som centralt att barnen erbjuds en tillåtande lärmiljö där det finns möjligheter för att musicera på olika sätt. Resultatet visar också att förskollärares didaktiska kompetenser samt den gemensamma synen på musik har en stor inverkan på hur väl musik används i förskolans undervisning.

Människor behöver ha språk för att klara av att kommunicera med andra individer. Det är ett faktum som lyfts fram i det sociokulturella perspektivet. Språk är en viktig del för att klara skolans alla uppgifter, samtal och situationer. Det finns personal redan i förskolans värld som höjer röda flaggor över att barn inte har den språkliga kunskapen för att klara av skolans språkliga nivå. Detta är något som tas på allvar och arbetas med på olika sätt i Sveriges förskolor. Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om hur förskollärare uppfattar språkutvecklande arbetsmaterial i språkfrämjande aktiviteter i förskolan. Mer specifikt ska studien besvara: Hur förhåller sig förskollärare till att använda metoden språklådor i språkfrämjande aktiviteter i förskolan? För att söka svar på frågan har en empirisk studie genomförts på en specifik förskola i Mellansverige. Valet av förskola bygger på att förskolan blev utnämnd till pilotförskola för ett språkfrämjande projekt med konceptet språklådor. Projektet har vid studiens genomförande varit en del av förskolans verksamhet i cirka fem år. Konceptet språklådor har spridit sig inom förskolor i området och även utanför. Studiens resultat baseras på intervjuer med fem förskollärare på den utvalda förskolan. Resultatet av intervjuerna visar att förskollärarna finner det språkutvecklande arbetsmaterialet dvs. konceptet språklådorna som en mycket bra språkfrämjande aktivitet. Språklådor bidrar till att stärka den språkliga förmågan, enligt de intervjuade förskollärarna. Slutsatsen av studien pekar på att det språkutvecklande arbetsmaterialet med konceptet språklådor, verkligen erbjuder ett fungerande språkfrämjande arbetssätt – som kan uttryckas som stöttning (scaffolding). Vi kan även se hur respondenterna förklarar hur materialet språklådorna, inte bara är ett fysiskt material. Materialet i språklådorna har även blivit ett tankesätt i hela verksamheten. Det som även syns i resultatet är att respondenterna ser vad de själva har för betydelse i det språkfrämjande arbetskonceptet språklådorna. Konceptet språklådor i sin helhet uppfattas som positivt av förskollärarna.

Uppsatsen bygger på en undersökning av vad elever och lärare upplever är viktigt inom bildämnet. Syftet med uppsatsen var att undersöka vad några olika lärare och elever i årskurs 4-6 tycker är viktigt att fokusera på i bildämnet och orsakerna kring elevernas samt lärarnas svar. Genom intervjuerna av lärarna och eleverna kan man utläsa att lärarna ansåg att framställning av bilder är viktigt och fokus ligger inte kring digital bild. Eleverna framställer gärna bilder men de skulle vilja arbeta mer med digitala verktyg. Undersökningen kom fram till, genom intervjuerna, att grunden till lärarnas och elevernas uppfattningar var inställningar, förväntningar, klassrumsklimat, arbetsro och läroplanen.