I detta arbete så har vi riktat in oss på fysisk aktivitet i fritidshemmet. Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger ser på arbetet med fysisk aktivitet på fritidshemmet, vilka möjligheter och hinder som kan uppstå, samt hur de hanterar motstånd och motgångar i arbetet. För att ta reda på detta så har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger på två separata fritidshem. Genom dessa intervjuer så visar resultatet att fysiska aktiviteter på fritids har flera fördelar. Den fysiska aktiviteten har en viktig betydelse för elevernas inlärning av sociala förmågor och även för den fysiska hälsan. I de fysiska aktiviteterna så sker lärandet både formellt och informellt. Resultatet visar också vikten av individanpassning och att pedagogernas relation till eleverna spelar stor roll i bemötande av motstånd från eleverna vid fysiska aktiviteter.

Trots att det finns ungefär 7000 rörelsenedsatta barn i Sverige finns brister i anpassning av förskolans utomhusmiljö. Förskolans styrdokument uppger att verksamheten ska anpassas för att vara inkluderande för barns olika behov. Alla barn har rätt till lek, men får alla möjlighet att nyttja den rättigheten? I denna studie synliggörs metoder för att öka rullstolsburna barns självständighet, delaktighet och inkludering. Analys av det insamlade materialet har gjorts med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna anser att inkludering har en betydande roll för barns självkänsla samt för deras möjligheter till utveckling och lärande. Pedagogens förhållningssätt kan vara avgörande för huruvida ett barn kan inkluderas när det finns hinder i den fysiska miljön.

Studiens mål är att belysa hur förskollärare beskriver sina syften med samlingsstunder i förskolan. För att skapa en helhetssyn på förskollärares syften, undersöker vi hur de definierar fenomenet samling, deras intentioner med samlingar samt vilken roll samlingen har i deras verksamhet. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med sex legitimerade och verksamma förskollärare. Deltagarna valdes med hjälp av ett kriteriebaserat bekvämlighetsurval. Empirin har analyserats utifrån Säljös (2015) tolkning av det sociokulturella perspektivet. Analysen belyser att förskollärare till stor del definierar fenomenet samling på liknande sätt: att gruppen på avdelningen samlas gemensamt. Samtidigt finns det delar av definitionen som skiljer sig åt, exempelvis gruppens storlek, platsen betydelse, samlingens längd samt hur återkommande den är. Förskollärarnas intentioner med samlingar visade sig bestå av i huvudsak tre områden, att skapa gruppgemenskap, barns lärande och hantera konflikter. Samlingens roll i verksamheten har kategoriserats i fyra teman: tid för förberedelse och organisation, tid för temaarbete, tid för återhämtning och samling som traditionsbärare.

Att skriva sig till läsning (ASL) går ut på att lära sig läsa genom att skriva med dator som skrivverktyg. Syftet med denna studie var att ge insikt i hur lärare arbetar med ASL i årskurs 1 samt ta reda på vilka för- och nackdelar de möter i arbetet med metoden. Utifrån syftet konstruerades dessa frågeställningar: Hur arbetar lärare med ASL i årskurs 1? Vilka för- och nackdelar beskriver lärare att de möter i arbetet med ASL? Hur stöttar lärare sina elever? ASL bygger på sociokulturellt perspektiv på lärande vilket har använts som teoretisk utgångspunkt för denna studie och fokus har legat på scaffolding och zone of proximal development. För att få fram ett resultat användes semistrukturerade intervjuer med fyra lärare samt deltagande observationer i deras klassrum. Vår slutsats är att alla lärare i denna studie tolkade och arbetade med ASL på olika sätt och att de ansåg att fördelarna övervägde nackdelarna.

Syftet med denna studie är att analysera framställningen av huvudkaraktären Lisa i den populära barnboksserien Handbok för superhjältar (Våhlund, 2017, 2018) utifrån texten. Analysen utgår dels från ett genusperspektiv för att synliggöra kunskaper gällande genus. Studier vilka behandlar genusframställningar inom barnlitteratur blir vidare intressant då barn enligt ett sociokulturellt perspektiv, vilket är studiens andra utgångspunkt, utvecklar kunskaper utifrån sina tillgängliga kulturella redskap. I denna studie anses barnlitteratur vara ett redskap vilket utvecklar kunskaper gällande genus. Vidare blir det möjligtvis dessa kunskaper om genus som enligt ett sociokulturellt perspektiv förs vidare mellan individer. Den genusframställning vilken studeras är huvudkaraktären i barnboksserien Handbok för superhjältar. Genom användning av Nikolajevas (2017) könsstereotypa motsatsschema samt Hirdmans (1988, 2003) genusteori som analysverktyg, tydliggörs huvudkaraktärens genusframställning. Genom analys av de egenskaper, sysslor och platser vilka kopplas till huvudkaraktären så genusdefinieras egenskaperna, sysslorna och platserna för att vidare tolkas som antingen feminint eller maskulint. Studieresultaten förklarar hur framställningen av barnboksserien Handbok för superhjältar (Våhlund 2017, 2018) är övervägande normbrytande och där med genusmedveten genom att huvudkaraktären framställs som övervägande normativt manlig trots att huvudkaraktären enligt texten är en kvinnlig karaktär. Resultaten tyder även på hur framställningen av huvudkaraktären till största del bryter mot det stereotypa genussystemet även fast det finns de tillfällen då genussystemet bekräftas genom att det stereotypa genuskontraktet gör sig påmind i analysen av huvudkaraktären.

Syftet med vårt arbete är att synliggöra de val en lärare ställs inför när det handlar om hur de vill arbeta med elevers läsinlärning. Vi vill med detta arbete fokusera på lärarnas egen uppfattning om varför de väljer som de gör. Vi vill undersöka om lärarna anser sig ha den kompetens som krävs och känner sig bekanta med den forskning som bedrivits i detta ämnet. Det har gjorts en del forskning om betydelsen av kompetens och fortbildning för lärarnas arbete i detta sammanhang och det presenterar vi i detta arbete. När det handlar om yttre faktorer som kan påverka så som ekonomiska resursers betydelse är forskningen betydligt mer begränsad. I vår empiriska studie har vi valt att följa ett fenomenologiskt förhållningssätt då vi vill undersöka lärarnas egna åsikter. Som metod har vi valt semistrukturerade intervjuer som vi sedan analyserar och diskuterar i vår studie. I studien har det framkommit att många lärare upplever att de har ganska goda möjligheter att välja läsinlärningsmetod men att de ändå behöver ha ekonomin i åtanke. Det har även visat sig att de flesta lärare väljer metod efter beprövad erfarenhet och i samarbete med kollegor. Deras val styrs inte i så stor del av vad forskning säger. Vi har även kommit fram till att lärarna i vår studie anser sig ha goda kunskaper om läsinlärning men att man aldrig kan bli fullärd.

Den här kvalitativa studien fokuserar på translanguaging strategier i matematikundervisningen. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt translanguaging kan användas som en meningsskapande metod inom matematiken i grundskolans tidigare år. En observation genomfördes för att undersöka vilka strategier som används inom translanguaging och hur dessa kan utveckla elevernas förståelse och meningsskapande för det matematiska innehållet. Den teoretiska utgångspunkten är den sociokulturella teorin och community of practice som fokuserar på att lärande, mening och förståelse sker i social gemenskap. Under observationerna återkom följande translanguaging strategier: kollaborativ lärgrupp, stimulering av inre språk och översättning. Resultatet visar att användningen av de observerade translanguaging strategierna bidrar till att skapa mening och förståelse för det matematiska innehållet, öka elevernas engagemang samt skapa en tillhörighetskänsla. Det här framkom i de matematiska samtalen som pågick mellan eleverna men också genom det stöd som pedagogerna gav.

No description available.

Syftet med denna studie var att se om måltiden i förskolan kan ses som en språkfrämjande och pedagogisk aktivitet som leder till barns lärande. För att undersöka detta har observationer med ljudinspelning samt fältanteckningar gjorts på två olika förskolor. Den insamlade empirin har sedan analyserats och presenterats med hjälp av fyra forskningsfrågor.   Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet med synen att lärande sker i samspel med andra människor och språket ses som en viktig artefakt. Resultatet i denna studie visade att många samtal skedde vid måltiderna med ett varierat innehåll. Dock var det vanligt förekommande med samtal om maten, rutiner och regler. Samtal om aktiviteter som skett på förskolan och andra, för barnen, aktuella händelser samtalades det också om. Vissa skillnader fanns mellan de yngre och äldre förskolebarnen. De yngre imiterar och upprepar ofta varandra medan de äldre barnen oftare deltar i gemensamma samtal. Pedagogerna visade sig också vara viktiga för att samtal och interaktion skulle kunna ske. Av den anledningen är det av vikt att ha utbildad personal för att kunna upprätthålla en god pedagogisk kvalitet med lärande i fokus i förskolans verksamhet.

Denna studie undersöker de kommunikationsmetoder som pedagoger använder sig av vid exempelvis en hämtningssituation. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer tillsammans med fyra olika förskollärare samt fyra olika observationstillfällen. Under dessa tillfällen observerade vi förskolläraren och de nyanlända vårdnadshavarna under hämtningssituationer.   Resultatet av studien visar att förskolorna beskriver att de använder ett flertal olika kommunikationsmetoder för att involvera de nyanlända föräldrarna, men under observationens gång fick vi insyn av några nämnda metoder. Genom att göra observationer fick vi insyn av några nämnda metoder. Resultaten visar att kroppsspråk, bilder och tolk är metoder som de fyra informanterna använder sig mest utav i den dagliga kontakten med nyanlända vårdnadshavare för att skapa en så god relation som möjligt. Studien avslutas i en diskussion där syftet, resultatet samt de teoretiska perspektiven diskuteras och problematiseras.