Examensarbetets syfte var att bidra med lite mer kunskap kring barns matematikiska utövande, specifikt deras problemlösningsstrategier, samt att synliggöra deras problemlösningsstrategier. Den övergripande forskningsfrågan var: vilka problemlösningsprocesser använder sig barn utav när de inte når de redskap de eftersträvar? De teoretiska utgångspunkterna har en grund i ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningen genomfördes på tre förskolor där totalt 33 barn i åldern ett till tre medverkade. De olika problemlösningsstrategierna dokumenterades med hjälp av observationer i form av löpande protokoll. Resultatet visade att barnen använt sig utav fem olika problemlösningsstrategier för att lösa hur de ska nå det redskap de eftersträvar.

Examensarbetet handlade om att ta reda på hur pedagoger beskriver betydelsen av barns lek, samt hur man implementerar läroplanens delar om lek i verksamheten. Syftet med studien var att få reda på hur pedagogerna beskriver delaktighet och betydelse av barns lek. Samt om de aktivt arbetar med läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998) när det gäller leken och pedagogen. Den teoretiska utgångspunkten i arbete är det sociokulturella perspektivet som handlar om lärande genom samspel och interaktion med andra människor. Studien bygger på intervjuer med sex pedagoger. Metoden som vi valde var intervjuer och detta valdes på grund av att det passade bäst med det som vi ville undersöka. Vi ville ta reda på pedagogers beskrivningar om pedagogen, leken och läroplanen. I analysen av det empiriska materialet framträder det hur pedagogerna beskriver lekens betydelse och hur de arbetar med leken utifrån läroplanen. Samtliga förskollärare hade en positiv inställning till barns lek och de ansåg att lek är ett bra verktyg för barnens erfarenheter. Det som framkommer av studien var att pedagogerna ansåg att leken är betydelsefull. De arbetade inte med leken utifrån läroplanen på det sätt som de upplever att man borde eller skulle vilja i verksamheten. Pedagogerna menade att tiden till reflektion över läroplanens olika delar inte finns vilket gör att dokumentet hamnar utanför verksamhetsplaneringen. Tolkningen av pedagogernas svar visade på att de verkade ha liten medvetenhet om lekens betydelse för barn. Pedagogerna menade att deras uppgift var att finnas till hands för barnen. Att aktivt delta i lek var inte något som prioriterades, detta på grund av att de menade att leken skulle ses som barnens egen tid.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på i vilka situationer pedagoger främjarvardagsmatematik i förskolan och huruvida deras egen inställning till matematik kommer attpåverka detta. Undersökningen tog plats på tre olika förskolor där sju pedagoger intervjuades.Resultatet visade att informanterna uttryckte att matematiken finns precis överallt, allt frånlunchtillfällen där man exempelvis delar frukt, vid uteleken där barnen hoppar hage eller vidpåklädningen när barnet överväger vilken sko som passar till vilken fot. Samt att matematikenfrämjas bäst genom att pedagoger gör den till något roligt som intresserar barnen och ligger påderas nivå därtill tar till sig deras åsikter och önskemål. Det visade sig också att en pedagogmed mer positiv inställning till matematik finner det lättare och framför allt mer inspirerandeatt synliggöra matematiken i barnens vardagliga sammanhang.

I vårt examensarbete har det övergripande syftet varit att öka kunskaperna kring hur man som lärare kan bemöta elever i sorg. Vi vill med examensarbetet få en förståelse för hur några vuxna tänker kring hur barn, i förskola och skola, reagerar i och hanterar sorg samt hur man som lärare kan bemöta dessa elever i klassrummet. Genom att ha studerat litteraturen inom detta område samt intervjuat två BRIS-ombud och hållit ett fokusgruppsamtal med tre lärare har vi samlat in vårt material. I arbetet har vi ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt ett psykologiskt perspektiv, anknytningsteori, på reaktioner och hanterande av sorg. I resultatet fick vi fram lärarnas syn på hur de tänker om sin kompetens kring bemötandet av barn i sorg samt BRIS-ombudens tankar kring bemötandet av barn i sorg. Det som framkom var att lärarna kände en osäkerhet inför att möta barn i sorg. BRIS-ombuden framhöll att det viktigaste inte är att göra utan att vara. I slutdiskussionen tar vi upp hur man bör bemöta barn, vad man bör tänka på när man står inför en klass där ett barn drabbats av en förlust av en nära anhörig. Vi framhåller hur vi som lärare medierar, genom kommunikation, hur man bör sörja. Därför bör vi som förebilder ha en öppen dialog i klassrummet där vi visar att alla känslor är tillåtna.

I förberedelseklasser går elever som helt saknar eller har mycket begränsade kunskaper i svenska språket och därför behöver intensiv träning i detta. Dessa elever är oftast nyanlända i Sverige och kan ibland helt sakna tidigare skolerfarenheter. Syftet med vår studie har varit att undersöka lärares syn på nyanlända elevers behov, samt hur de arbetar för att bemöta dessa. Genom att besöka två olika förberedelseklasser har vi observerat arbetet och intervjuat lärarna om deras verksamhet. Vi beskriver lärarnas tankar om elevernas behov och hur de i den dagliga verksamheten arbetar för att bemöta dessa. Vi belyser även olika sätt att utveckla elevernas interaktion med varandra och läraren i klassrummet, genom att se interaktion utifrån det sociokulturella- och det multimodala perspektivet på lärande. I vår diskussion drar vi slutsatsen att det finns mycket att utveckla i arbetet med de nyanlända eleverna. En tätare kontakt med modersmålslärarna, ett bättre samarbete med övriga skolan, en omfördelning av skolans resurser och handledning till pedagogerna samt en öppnare inställning till arbetet med nyanlända skulle kunna bidra till att underlätta lärarnas mångsidiga uppdrag att bemöta nyanlända elever i förberedelseklassen.

Examensarbetet har till stora delar genomförts av två studenter men avslutats av en. Examensarbetet är en studie av kommunikationen under matematiklektioner med fokus på lärarens yttranden. För att undersöka detta använder vi oss av ett sociokulturellt per-spektiv på inlärning. Vi har observerat tre lärare under deras matematiklektioner. Ob-servationerna har varit inriktade på att kartlägga lärarnas yttranden. För att göra det har vi delat in lärarens yttranden i två kategorier. I den ena kategorin ryms yttranden som har till uppgift att reglera arbetet i klassrummet, dvs. att styra eleverna till att arbeta med det tänkta innehållet. I den andra kategorin ryms yttranden som har till uppgift att un-dervisa eleverna om det tänkta innehållet. Resultatet visar att läraren kan tillrättavisa och reglera arbetet på olika sätt. Resultatet visar också att lärarna i vår studie bjuder in eleverna till matematiska samtal under de gemensamma genomgångarna. När eleverna arbetar enskilt är de undervisande dragen till stor del av karaktären lotsning.

I takt med att IKT-utvecklingen accelererat i samhället har också kravet ökat på effektivt användande av IKT i skolan. Syftet med denna undersökning har därför varit att studera hur en kommun implementerar IKT-stöd i sin grundskoleverksamhet för att stötta pedagogerna i deras arbete med att utveckla elevernas digitala kompetens. Undersökningen har genomförts som en deskriptiv fallstudie i form av kvalitativa intervjuer med sex nyckelpersoner i organisationen. Den bild som tidigt framträdde var hur otroligt komplext IKT är i förhållande till skolans värld. Det finns många aktörer och intressenter på en arena som ständigt förändras av den nya teknikens växande framfart. Faktorer som styrning och ledning, ekonomiska förutsättningar och tekniska förutsättningar har tydligt framträtt men också förhållningssätt och pedagogiska idéer som förändras i samspel med det nya kunskapssamhälle som börjar ta form. Sedd ur ett sociokulturellt perspektiv framstår detta som en kontinuerlig förändringsprocess där tekniken och verktygen ständigt förändras och förfinas. Vikten av att skolan måste anpassas till samhället framträder tydligt. Detta innebär vidare att lärarrollen i sin tur måste anpassas till denna förändrade kontext. Sammanfattningsvis har studien visat att den tekniska och den pedagogiska implementeringen av IKT-stöd inte alltid går hand i hand, trots medvetna satsningar på såväl Multimediaklassrum som PIM-utbildning av pedagoger. Den har vidare visat på avsaknad av lokala styrdokument i förhållande till IKT. Den har också lyft fram att Storbritannien varit förebild för kommunens implementering av IKT-stöd i grundskoleverksamheten. Slutligen har också fokus hamnat på förändringsledning och kommunens arbete med att skapa engagemang hos skolledarna.

Abstract Denna studie syftar till att beskriva hur pedagoger arrangerar förskolans pedagogiska miljö och det är vårt intresse för området som legat till grund för undersökningen. Utifrån en sociokulturell forskningsansats har sju pedagogers upplevelser studerats ifråga om hur de arrangerar materialet i förskolan. Vi har använt oss av den kvalitativa forskningsprocessen med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingskälla. Under vår utbildning har vi kommit i kontakt med en mängd litteratur som beskrivit den pedagogiska miljöns betydelse för barns lärande och utveckling. Lärandeprocessen kan ses som komplex, vilket många forskare redan beskrivit, och vi har med vår studie inte för avsikt att förklara den fullt ut. Flera teoretiker har definierat begreppet lärande och vi har huvudsakligen visat Piaget och Vygotskijs tankar om barns lärande. Vår utgångspunkt i undersökningen har varit Vygotskijs tankar och det sociokulturella perspektivet där material och miljö ses som en viktig del av lärandets kontext. Studiens innehåll belyses ur ett lärarperspektiv då det är pedagogernas erfarenheter som beskrivs och vi valde detta perspektiv då vårt intresse ligger i hur pedagoger arrangerar lärandemiljöer. Av resultatet framkom att samtliga pedagoger ansåg den pedagogiska miljön betydelsefull men trots detta arrangeras materialet ofta otillgängligt för barnen i förskolorna. Pedagogernas dilemma är att på en och samma avdelning skapa en lärorik och lockande förskolemiljö, som både utmanar och stimulerar såväl ettåringen som femåringen.

Tematiskt arbete är en ämnesintegrerande arbetsmetod som blir allt vanligare i den svenska skolundervisningen. I denna studie undersöks hur pedagoger och elever arbetar med metoden samt deras syn på densamma. Syftet med denna undersökning är att få en bild av hur pedagoger och elever upplever tematiskt arbete med fokus kring matematiken. Undersökningen har skett genom intervjuer med fyra pedagoger som alla har erfarenhet av tematiskt arbete samt fyra elever från årskurs fyra som nyligen deltagit i ett tematiskt arbete som vi själva genomförde under en treveckorsperiod. Där gavs tillfälle att på nära håll kunna följa arbetet och se dess konsekvenser. Denna studie visar att både pedagoger och elever är positivt inställda till tematiskt arbete som undervisningsmetod. Pedagogerna är dock överens om att det är ett tidskrävande arbete som kräver mycket planering, men fördelarna överväger nackdelarna. Detsamma har konstaterats genom det egna arbetet.

Sammanfattning Examensarbetets syfte är att undersöka barnens samspel under bildskapande tillfällen och forskningsfrågan lyder; Hur samspelar barnen med varandra då de bildskapar gemensamt? Bildskapandet är en stor del av förskoleklassens vardag, så stor att det ibland kallas för att ”jobba” och det bör därför uppmärksammas. Tidigare forskning visar att flickor och pojkars bildskapande skiljer sig åt och att barnens bilder kan ge indikationer för hur långt barnet kommit i sin utveckling. I det här examensarbetet kommer jag att bortse från barnens bilder som objekt och har istället valt att fokusera på bildskapandet som en process.   I litteraturgenomgången redogörs för det sociokulturella perspektivet. Kulturen i samhället och det sociala samspelet med andra människor är avgörande för hur människan utvecklas. Vi människor är aktiva och kreativa i vår natur och vi lär i gemenskap med andra. Språket ger oss människor ett redskap att arbeta med, vi kan samtala med andra om nuet, dåtiden och framtiden, liksom vi kan anamma och delge varandra information. Fantasi och kreativitet är mänskliga förmågor som ger oss möjligheten att utveckla nya erfarenheter. Genom att vi förvandlar, omgrupperar, förminskar, särskiljer mm så har vi förmågan att omskapa situationer eller föremål till något nytt.  Fantasin är grunden för varje kreativ aktivitet och möjliggör för bl.a. det konstnärliga. Barnens bilder skapas utifrån deras erfarenheter, de inspireras av det omkringliggande och behöver därmed tolkas utifrån den rådande situation där bilden uppstod. Grunden för mitt examensarbete är videodokumentation när barnen skapar bilder. Resultatet visar att barnen skapar bilderna tillsammans med varandra och att bilden i sig kan vara svår att tolka rätt om man inte sett processen där den skapades. Barnen utmanas, kritiseras och inspireras av varandra i mycket hög grad när de bildskapar gemensamt.