Denna litteraturstudie söker finna orsaker till varför antal elever i behov av särskilt stöd ökat senaste åren. Därtill vill studien söka se vilka effekter som blivit av ökningen samt ha svar på hur elevers chanser till likvärdig utbildning kan ökas. Studien finner vissa samband mellan ökningen av elever i behov av särskilt stöd och en förändrad pedagogik i den normala skolan.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger och barn förhåller sig till surfplattan i förskolan. De forskningsfrågor vi ville få svar på var: Hur interagerar de medverkande vid användning av surfplattan samt hur förhåller sig pedagogerna till surfplattan och vad kan den erbjuda i verksamheten? För att undersöka detta genomfördes observationer på tre olika förskolor. Utöver observationerna gjordes även intervjuer med fyra förskollärare. Genom hela vår studie har vi utgått ifrån det sociokulturella perspektivet där begreppen interaktion, samspel, mediering och artefakter har fått stå i fokus. Resultatet visar att surfplattan i nuläget oftast används under planerade aktiviteter där lärandet står i fokus. Två pedagoger uttryckte önskemål om att surfplattan alltid skulle finnas tillgänglig att användas fritt för barnen och inte endast då en pedagog har bestämt det. Pedagogerna menade även att surfplattan ska ses som ett komplement till den övriga undervisningen, och det är viktigt att pedagogerna har rätt inställning samt den kunskap som krävs för att använda surfplattan som ett läranderedskap. Samtliga pedagoger påpekar vikten utav delaktiga pedagoger så att surfplattan används på ett pedagogiskt effektivt sätt och inte bara som ett tidsfördriv.

I denna undersökning står pedagogers förhållningssätt till barns lek på förskolans utegård i centrum. Vi menar att detta är ett angeläget område eftersom leken anses viktig för barnens lärande och utveckling. Syftet med studien är att undersöka hur pedagogerna samspelar, agerar och förhåller sig till barnen och barnens lek på utegården. Genom att undersöka pedagogernas förhållningssätt kan deras sätt att möjliggöra barnens lek synliggöras. Det empiriska materialet har producerats på två olika förskolor och metoden som använts har varit videoinspelning. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där begreppen samspel, zoneof proximal development (ZPD), scaffolding, medierande redskap, artefakter och appropriering är centrala. Dessa begrepp har använts som analysverktyg i föreliggande studie. Resultatet visar att pedagogerna förhåller sig till barnens lek och lärande på flera olika sätt.Pedagogerna har visat olika grad av engagemang i barnens lek både gällande verbalt samspel och kroppsligt agerande. Vid vissa tillfällen förhöll sig pedagogerna helt observerande till barnens lek på förskolans utegård medan de vid andra tillfällen var deltagande. Utifrån detta är vår slutsats att pedagogernas olika förhållningssätt till barnens lek på förskolans utegård harbetydelse för barnens egna möjligheter att agera i leken och att pedagogernas olika förhållningssätt är betydelsefulla för att skapa en variation för barnens lek och lärande.

Syftet med studien är att undersöka, analysera och därmed bidra med kunskap om vilket meningsskapande som fritidshemsbarn anger kan ske på oredigerade platser utomhus kring fritidshem. Forskningsfrågorna som studien behandlar är hur fritidshemsbarns meningsskapande kan beskrivas och studeras på oredigerade platser utomhus samt vad fritidshemsbarn berättar att de gör på oredigerade platser utomhus som kan sättas i relation till deras meningsskapande. Studiens teoretiska utgångspunkter är ett sociokulturellt perspektiv och fritidshemsbarns perspektiv. En forskare som är intresserad av att försöka förstå vad som händer på ett specifikt forskningsområde kan använda metodansatsen Grounded Theory. Datamaterialet består av 17 samtalspromenader med fritidshemsbarn från fyra olika fritidshem. Fritidshemsbarnet tar två bilder på vad han/hon betraktade som en oredigerad plats. I datainsamlingen ingår också fältanteckningar från två observationer med två olika barngrupper på fritidshem. Fritidshemmen ligger i tre olika kommuner isödra delen av Sverige. Studien är ett kunskapsbidrag till den pedagogiska praktiken samt till forskningen om vad fritidshemsbarn gör på oredigeradeplatser utomhus kring fritidshem. Jag har med Grounded Theory skapat en grundad teoretisk modell över studiens resultat. Studiens resultat utifrån Grounded Theorys analys visar att fritidshemsbarns meningsskapande är både konstruktivt och utvecklande på oredigerade platser. Analysen ledde fram till kärnkategorin, Lekpräglad plats. Det innebar att oredigerade platser gav studiens fritidshemsbarn lekvärden när de utövar sina aktiviteter. Fritidshemsbarn berättar att de leker både traditionella lekar, temalekar och egna fantasifrigörande lekar. Fem underkategorier skapades som har olika egenskaper och relationer i förhållande till kärnkategorin. Underkategorierna är frigörande plats, aktiverande plats, rörelseutmanande plats, känslorik plats och plats för naturassociationer. Studiens slutsats belyser att studiens fritidshemsbarns lekvärld finns på oredigerade platser utomhus och leken kan främjas där samt att dessa platser är lek viktiga för dem. Fritidshemsbarn bör ha tillgång till oredigerade platser utomhus kring fritidshem eftersom olika platser ger olika meningserbjudanden. / <p>Masteruppsats på 15hp inom Masterprogrammet inom utbildningsvetenskapligt område med examen i Pedagogik med utomhusdidaktisk inriktning.</p>

Syfte &amp; frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare synliggör lärandemålen för elever i ämnet idrott och hälsa.1. Vilka redskap (fysiska och verbala) använder lärare för att synliggöra lärandemålen?2. Hur vet lärarna att eleverna förstått lärandemålen?3. När i undervisningen synliggörs lärandemålen? Metod Studien är av kvalitativ ansats där intervjuer har använts för att svara på frågeställningarna. Kvalitativa intervjuer lämpar sig då man vill få en insikt i informanternas vardag och erfarenheter, vilket är studiens syfte. Fem utbildade högstadielärare i idrott och hälsa från skolor i södra Stockholms län har intervjuats. Resultat Intervjuerna visar att samtliga lärare använder sig av lokala pedagogiska planeringar, kamratbedömningar samt självbedömningar för att synliggöra lärandemålen. De presenterar lärandemålen både muntligt och skriftligt. Lärarna beskriver att de aldrig utvärderar elevernas kunskaper kring lärandemålen under ett moment utan utvärderingen sker i slutet av momentet. Lärarna säger även att de arbetar med formativ bedömning. Lärarna arbetar med att skapa förståelse för lärandemålen genom att ta bort värdeorden från kunskapskriterierna. Intervjuerna visar även att lärandemålen ofta presenteras under första lektionen av ett avsnitt. Slutsats Lärarna arbetar inte aktivt med att skapa förståelse för lärandemålen. Det visar sig att lärarna i studien arbetar med Lokala pedagogiska planeringar för att synliggöra lärandemålen. Kamratbedömningen och självbedömningen utgår inte från kursplanens kriterier och därför kan man heller inte säga att bedömningsmetoderna fungerar som metoder för att synliggöra av lärandemålen på. Vidare utvärderar inte lärarna elevernas kunskaper kring lärandemålen. Det betyder att lärarna inte är medvetna över elevernas kunskaper kring lärandemålen vilket i min mening påverkar tillförlitligheten i lärarens bedömning. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår åk (7-9). Vt 2014</p>

The poor results of 15 year old Swedish students in the 2012 PISA-investigation serve as the main inspiration for this essay. Though aware that PISA measures a range of skills, including math-, science- and reading abilities, a deliberate focus has been placed on the latter. Unsatisfactory math- and science results are sure to bare consequences ahead, but poor reading skills affect the comprehension of all other subjects combined and is therefore of utmost importance.This essay explores the roles of teachers and school librarians in the promotion of reading, as well as their ways of cooperating in strengthening students' reading abilities. Questions of particular interest are: In what ways do teachers' and school librarians' views of ongoing reading promoting activities differ? How does the school and school library contribute to reading promotion and reading comprehension among students? What factors unite teachers and school librarians in their attempts to promote reading, as far as pedagogical roles are concerned?Working on this essay, a total of seven qualitative interviews were conducted. The interviews were spread among three different schools, elementary-through-high school. The material was weighed against the sociocultural perspective of learning, serving as this study's main theoretical framework. The sociocultural view states the importance of interaction in the process of learning. In accordance, my results show that reading comprehension is best approved by the interaction between students, teachers and school librarians.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera elevers uppfattningar om muntlig matematikundervisning samt ta reda på hur väl förberedda eleverna kände sig inför den muntliga delen av det nationella provet i matematik för årskurs 9. Med muntlig matematikundervisning avser jag den undervisning som är planerad av lärare att ske med muntlig kommunikation som exempelvis gruppdiskussioner eller muntligt framträdande. För att ta reda på elevernas uppfattningar och erfarenheter undersöks detta med hjälp av intervjuer med 8 elever från årskurs 1 på gymnasiet. Elevernas uppfattningar analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv med Håkan Lennerstads begrepp ”matematiska” som främsta analysverktyg. Enligt eleverna så inkluderas muntlig matematikundervisning i all form av kommunikation i klassrummet. Så väl genomgångar från läraren till att muntligt redovisa ett projekt eller att hjälpa en kompis anser eleverna vara muntlig undervisning. Eleverna skiljer främst på att ”läsa och skriva” som man gör utifrån läromedlet och att ”lyssna och prata” som man gör i samspel med andra. Med det matematiska språket menar jag de begrepp och termer som är avsedda för att användas inom matematiken så som att benämna den geometriska formen kvadrat för kvadrat och inte fyrkant. Det matematiska språket framkommer mycket mer i en muntlig förklaring än i en skriftlig anser eleverna. Språket i sig har eleverna inte tänkt speciellt mycket över. Några av informanterna menar att man pratar som vanligt fast med siffror och tecken. Den muntliga delen av det nationella provet sågs som ett prov som alla skulle genomföra för att bli godkända men att prestationen inte hade särskilt stor betydelse.

Ett av förskolans viktigaste uppdrag är att skapa trygga lärandemiljöer för barn. Förskolans inomhusmiljö ska vara anpassad till barnens individuella behov och inbjuda till såväl lek och aktivitet som stimulans och lust att utforska.Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogernas uppfattningar om förskolans inomhusmiljö och dess betydelse för den pedagogiska verksamheten. De frågor som ligger till grund för min studie är: Vilka uppfattningar har pedagogerna om förskolans inomhusmiljö och dess betydelse? Vilka uppfattningar har pedagogerna kring utformningen av förskolans inomhusmiljö? Vilka uppfattningar har pedagogerna om materialet på förskolan?För att finna svar på frågorna används en kvalitativ datainsamlingsmetod. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer med pedagoger som är verksamma inom förskolan. Resultatet från de kvalitativa intervjuerna visar att pedagogernas uppfattningar är att förskolans inomhusmiljö är viktig eftersom barn och pedagoger vistas i den varje dag. Pedagogerna uppfattar förskolans inomhusmiljö som en förutsättning till aktivitet.Enligt pedagogernas uppfattningar kan inomhusmiljön vara såväl tillåtande som begränsande. Pedagogerna uppfattar inomhusmiljön som den tredje pedagogen. Enligt pedagogernas uppfattningar skapar inomhusmiljön gemenskap mellan barnen och kan påverka barnen att ingå i särskilda gruppkonstellationer. Inomhusmiljön är enligt pedagogerna oerhört viktig för förskolans pedagogiska verksamhet då den ligger till grund för kommunikation, inlärning, socialt samspel och rutiner. Förskolans inomhusmiljö ska enlig

Många 5-åriga barns vardagsliv är knutet till förskolan som plats och till dess pedagogiska verksamhet. Förskolan har på senare år fått ett tydligare pedagogiskt uppdrag på grund av införandet av förskolans läroplan år 1998, vilken reviderades år 2010. I och med förskolans förtydligade lärande-uppdrag så undersöks i denna kvalitativa intervjustudie hur barn beskriver sitt eget lärande idag. Studien innefattar intervjuer av 26 förskolebarn födda år 2009, i sex kommunala förskolor, i en svensk medelstor stad. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande och även från den utvecklingspedagogiska lärandeteorin. Syftet med undersökningen är ta reda på hur förskolebarn beskriver sitt eget lärande. Vi vill få syn på hur barn uppfattar lärprocesser de redan har varit med om, och även hur de beskriver sitt framtida lärande. Vi vill ta reda på vilken roll förskolan och förskolepedagogerna har i dessa beskrivningar. Resultatet visar att hemmet, föräldrar och fysisk aktivitet är centrala delar i barnens beskrivningar av sitt eget lärande. Resultatet visar även att förskolan är en plats som barn beskriver att de uppfattat att de har lärt sig något på, men i barnens svar uppges inte förskolan vara en plats där barnen uppfattar att det går att lära sig något de vill. Inga förskolepedagoger nämns i barnens beskrivningar.