No description available.

Det huvudsakliga syftet med studien var att med hjälp av ett hermeneutiskt förhållningssätt söka en förståelse av lärares syn på interaktionen elev- lärare. Fokus har vilat på attitydförändringar hos eleverna, under en 40 års period. Studien har lutat sig mot det sociokulturella och socialpsykologiska perspektivet och utgörs av en kvalitativ metod, där fem lärare har blivit intervjuade i en mellanstor stad i Sverige.  Den teoretiska bakgrunden inleds med en definition av begreppet interaktion och belyser tidigare forskning kring interaktionen elev- lärare. Det ges även en överblick av begreppet attityder och normbrytande beteende i relation till påverkansfaktorer i vår omgivning. Bakgrunden behandlar likaså de större samhällsförändringar som skett sedan 1970-talet i form av postmodernitetens framfart och kommunaliseringen av skolan på 1980-talet. Vidare belyses begreppen värdegrund och fostran och avslutningsvis ges en redogörelse av de teorier studien vilar på. I studiens resultat påvisas att attitydförändringar hos eleverna har förekommit under en 40 års period. Interaktionen elev-lärare har utvecklats till det bättre, relationen är mer kamratlig idag än tidigare. Samhällsförändringar såsom kommunalisering av skolan och postmodernitetens förfarande samt borttagandet av agan anses vara faktorer som påverkat elevernas attityder. Studien resultat visar att fostran i hemmet har idag mer och mer överlämnats åt skolan och värdegrunden har fått större fokus sedan 1990-talet.

Den senaste forskningen inom svenska som andraspråk förespråkar genrepedagogik, för att eleverna bättre ska förstå vad språket gör för arbete åt oss, beroende på val av genre. Detta skapar en större språklig medvetenhet hos eleverna. Som metod för att nå genre- kompetens används cirkelmodellen, vilket gynnar ett sociokonstruktivistiskt lärande i klassrummet. För att som lärare lättare kunna anamma de senaste rönen inom forsk- ningen skulle det vara önskvärt om läromedelsförfattare också tog ett mer tydligt avstamp i både forskning och kursplanernas krav på språkkompetens. Den här under- sökningen är en analys av ett läromedel för sfi kurs B och C ur ett genrepedagogiskt perspektiv och en analys av kursplanen för läs och skriv inom C-kursen. Resultatet visar på hur läromedlet inte fungerar fullt ut.

Syftet med studien är att studera hur förskollärare och barn använder sig av surfplattan i förskolans verksamhet. För att undersöka detta genomfördes observationer i form av videoinspelningar på tre olika förskolor. Utifrån observationerna söktes även svar på följande forskningsfrågor: vilken roll har förskollärare i användningen av surfplattan med barnen, vilket samspel sker vid surfplattan och hur används surfplattan i verksamheten? Även intervjuer genomfördes med tre förskollärare, en på varje förskola, för att besvara forskningsfrågan om hur förskollärare ser på surfplattans användning i förskolan. Den teoretiska utgångspunkten i studien är ett sociokulturellt perspektiv, där begrepp som artefakt, interaktion och den närmaste utvecklingszonen berörs.Resultatet visar att surfplattan framförallt används i den planerade verksamheten med fokus på barnens lärande. Studien visar också att förskolläraren är styrande och på så vis har en betydande roll som handledare i användandet. Utifrån observationerna synliggörs att samspelet och samarbetet mellan barnen är få och om det sker är det på förskollärarens initiativ.

It is a qualitative study that describes and analyzes how professionals deal with social issues of inclusiveness and ethics in the investigation of cases involving interventions for adolescents. The focus is on the strategies that staff in social services expressed in terms of obstacles and opportunities for working participatively and especially when it comes to dealing with ethical dilemmas that may arise.     The method used was qualitative research interviews. Five social workers from two different municipalities were interviewed and the material is analyzed on the basis of socio-cultural theory and organizational theory. Themes that emerged were participation, ethics, discretion and flexibility, collaboration, organization, skills and time. The main obstacles that have emerged in the study are that those who work in social services have had been difficulties to fully create participation due to various factors. The study has shown that organizational factors, limited room for maneuver, and time has a huge impact and can be seen as a threat towards quality and job involvement. The main conditions that have emerged in the study is that discretion, knowledge and experience as an opportunity to create participation.

Under vår egen skolgång och även vid högre studier vid universitet och högskola har vi upplevt fenomenet att flickor uppmuntras i de få ämnen som pojkar ses som dominanta i, men har aldrig stött på att pojkarna uppmuntras i de ämnen som flickor generellt presterar bättre i. Detta fick oss att vilja ta reda på vad detta berodde på och hur man skulle kunna visa på att även pojkar behöver uppmuntras. Litteraturstudien är gjord efter Forsberg och Wengströms (2003) modell för en systematisk litteratur studie med inslag av metaanalys (jämförelser mellan litteraturerna). Vi har använt oss av fem avhandlingar och två vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet av studierna visar att flickor och pojkar behandlas olika eftersom de har olika könsroller som fastslagits tidigare av de sociala omständigheterna och traditionella normer. Det påvisas dessutom att satsningar i idrottsrörelsen på flickidrotten speglar de satsningar som gjort av staten i skolan och oftast inte ger önskat resultat och istället utpekar flickor som et avbrott från normen. Nyckelord: Kön, Genus, Könsroller, Könsordning, Sociokulturellt perspektiv, Elever och Pedagoger.

In 1998 years' curriculum for the preschool stands it those children under school age will get possibility that” communicate with the aid of differently expression shapes” and an example that is mentioned in the governing document is song and musical.   The purpose with this study is to examine how the song and the music are used from a language development perspective in three different preschools' activities. In the essay, I review to earlier research around the music’s' and the song's possibilities for the child's linguistic development. In the essay, it is discussed about some important factors that obstruct music situations in the preschool that the curriculum for the preschool (Lpfö98) not specific describes what expression shapes as song and music will contain and that deficiency on musical education at pedagogues.   The method for the study was to collect empirical materials through observations on three different preschools. The observations were structured and the wide study was used a special registration schedule formulated for the study. The field notes described how music situations occur in the daily activity. The study's result was summarized and was processed, and then was linked this to the previous research around the matter. The all in all results show that pedagogues often uses song and musical in the activity, about than in various way, that does not need to be described in the preschools' work plans or week schedules.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur sex föräldrar uppfattar begreppet föräldrasamverkan. Till hjälp att undersöka detta användes en fenomenografisk ansats och det utfördes sex intervjuer med föräldrar från samma kommun. Fyra kategorier uppstod och dessa var följande: bara barnen har det bra, föräldragemenskap, engagerade pedagoger och viljan att påverka förskolan. Föräldrarna ansåg alltså att det var viktigt att deras barn hade det bra på förskolan. Begreppet kunde också betyda föräldragemenskap mellan föräldrarna på förskolan. Engagerade pedagoger var en förutsättning för att föräldrasamverkan skulle fungera och det fanns olika sätt som föräldrarna ville påverka förskolan. Dessa kategorier utesluter inte varandra utan det är fyra sätt att se på samma begrepp. Forskning från Sverige och övriga världen belyser hur samverkan mellan förskola och föräldrar kan gå till, men också vilka olika uppfattningar som finns på föräldrasamverkan. Kopplingar mellan kategorierna och det sociokulturella perspektivet synliggjordes och var ett bra hjälpmedel för att förstå de fyra kategorierna. Genom dialog och kommunikation med föräldrar kan förskolan möta deras förväntningar och eventuellt kan nya samverkansformer skapas.

Syftet är att undersöka vad förskollärare har för syfte med samlingen i den pedagogiska verksamheten. Vi har i undersökningen använt oss av en kvalitativ metod med enkätundersökning med tio förskollärare från fyra olika förskolor. Som teoretisk utgångspunkt i arbetet har vi ett sociokulturellt perspektiv där fokus är samspelet mellan individer. Samlingen kan ses som ett forum med tillfälle att lära av varandra. Undersökningen visar att samlingen har flera olika syften och ses som ett viktigt moment i verksamheten. I resultatet framkom att förskollärarna anser att samlingens främsta syfte är att uppmärksamma varje barn men även att det viktigt att skapa en god gruppgemenskap och en vi-känsla.  Vår förhoppning är att detta arbete skall inspirera pedagoger i förskolan till att reflektera över samlingens syfte och dess innehåll samt ställa sig frågan: För vem har vi samling?

Syftet med denna studie är att undersöka hur högläsning bedrivs som lärandeform på grundsärskolan. Genom intervjuer och observationer har fem lärares inställning och arbetssätt gällande högläsning studerats. Studien visar på att lärarna är medvetna om högläsningens positiva effekter. De är även måna om att elevernas åsikter och personliga erfarenheter ska få ett visst utrymme, det framkommer också att lärarna arbetar med högläsningen på ett sätt som kan stärka elevernas självförtroende. Samtliga lärare betonar vikten av inlevelse för att främja lärandet vid högläsning. Kopplat till den litteratur vi tagit del av kan lärarnas arbetssätt främja elevernas förmåga att associera, tänka fritt och se samband. Genom detta kan även deras språkliga förmågor utvecklas samtidigt som de får känna att deras åsikter är av värde. I vissa fall fann vi dock att högläsningen kunde tillvaratas på ett ännu mer gynnsamt sätt; lärarna drog inte nytta av lärandeformens fulla potential. Vi fann emellertid att lärarna i övervägande fall gjorde väl grundade didaktiska val angående högläsning.