I takt med att samhället förändras erbjuds fler möjligheter i undervisningen. De bilder och medier elever möter har stor betydelse och kan därför med fördel inkluderas i klassrummet. Syftet med studien är att undersöka bild och mediers relation till svenskundervisningen, med avgränsningen till årskurs F-3. Studien har genomförts med det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt där lärande i samspel med andra stått i fokus. Följande frågeställning har undersökts och besvarats:Vad säger forskning om betydelsen av bild och medier för elevers lärande i läs- och skrivförståelse i årskurs F-3? I studien har en variation av nationell och internationell forskning eftersträvats och även variation av publikationstyp, detta för att kunna möta syftet och besvara frågeställningen. Artiklar, avhandlingar, antologier, forskningssammanställningar och forskningsrapporter är de publikationstyper som använts. Studien är en komparativ litteraturstudie vilket innebär att forskning som studerats har sammanställts, sammanfattats och jämförts. Resultatet visar att arbete med bild och medier är gynnsamt för läs- och skrivutveckling i svenska och fungerar som en väg in i lärandet. Slutsatsen är att bild och medier öppnar upp för möjligheten att arbeta med olika uttrycksformer i svenskundervisningen. Det möjliggör också tillvaratagandet av elevens egna erfarenheter och att lära i samspel med andra.

Syftet med studien är att få svar på vilken möjlig roll speciallärare i matematik har för att stödja lärares utveckling av bedömningsarbete i matematik samt hur speciallärare i matematik i denna bedömningsprocess kan medverka till att skapa goda lärmiljöer i matematik. Teorier som jag använder mig av i studien är Vygotskijs sociokulturella teori, där kommunikation och identifikationen av elevernas närmaste utvecklingsnivå anses avgörande för utveckling och lärande, samt Wiliams teoretiska grund kring formativ bedömning som beskriver fem nyckelstrategier för att skapa effektiva lärmiljöer för eleverna. I arbetet studerar jag hur lärarna ser på bedömningsmaterial, vilket syfte de har med användandet och hur de använder resultatet av bedömningsmaterialen. Undersökningen gjordes i form av semistrukturerade intervjuer där sju lärare, i årskurserna 1-6, med ansvar för matematikundervisning i grundskolan ingick. Studiens resultat visar bland annat på att lärarna ser positivt på användandet av bedömningsmaterial som de menar är en viktig del i arbetet av att undervisa i matematik. Användandet av bedömningsmaterial sker främst med syftet att värdera elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Lärarna anser att bedömningsmaterialet underlättar deras arbete och fungerar som en avstämning där lärarna kan få syn på de elever som är i behov av stöd. Resultatet av bedömningarna används främst för att göra anpassningar på gruppnivå. Det framgår även enligt intervjusvaren att samtliga lärare anser att de är i behov av vidareutbildning inom matematikundervisning och bedömning. Detta för att kunna anpassa undervisningen efter elevernas behov enligt det resultat som framkommer vid användningen av bedömningsmaterial. Specialläraren ses bland annat som ett stöd vid genomförandet av uppföljningar av bedömningar samt vid diskussioner kring anpassningar i undervisningen till de elever som är i behov av stöd.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklandet av en produkt och är en del av ett självständigt arbete. Produkten heter kulturkuber och är ett mångkulturellt undervisningsmaterial tänkt att användas i förskolan. Kuberna består av bilder som kan kopplas till olika länder och ska kunna användas av både pedagoger och barn i både styrda aktiviteter och fritt. Produkten ska uppmuntra till möten och samtal om olika kulturer och därmed belysa mångfald och främja en positiv syn på mångkultur. Produkten har utvärderats med hjälp av intervjuer och observationer. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande har legat till grund för hur produkten ska utformas.

Studien syftar till att studera hur förskollärare uttrycker att skriftspråket integrerats i den fysiska miljön på förskolans småbarnsavdelningar. Studien syftar även till att studera hur förskollärare utrycker sig kring betydelsen av att integrera skriftspråket i den fysiska miljön. För att undersöka detta använder vi i vår kvalitativa studie av intervjuer som metod. Med stöd i ett sociokulturellt perspektiv studeras förskollärares uttryck om den fysiska miljön som en del av barns socialisation in i skriftspråket. Resultatet visar att förskollärare uttrycker att skriftspråket är integrerat som en del av den fysiska miljön och att det är av betydelse. Skriftspråket uttrycktes främst vara integrerat genom konkreta material, alfabet och namnskyltar. Uttryck som intresse och traditioner framkommer som centrala. I slutsatserna av studien lyfts den fysiska miljön och förskollärares förhållningssätt som betydande. Traditioner i förskolans kultur framhävs ha en stark inverkan på hur skriftspråket integreras i förskolan.

Titel Konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola Conflicts between children in a multilingual preschool setting Abstrakt Bakgrund: Syftet med undersökningen är att belysa omständigheter kring konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola, konflikternas uppkomst och hantering, förebyggande samt bakomliggande orsaker. Metod: En specialpedagog och tre förskollärare har intervjuats. Undersökningen har utgått från tre frågeställningar som handlar om vilken typ av konflikter uppstår mellan barn på en flerspråkig förskola, vilken roll spelar språket vid konflikter och hur hanterar och förebygger respondenterna konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola. Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen är det sociokulturella perspektivet. Respondenternas svar har analyserats och redovisats utifrån en hermeneutisk ansats. Resultat: Det resultat som framkommer i analysen av samtliga respondenters svar är att de vanligaste vardagskonflikter som uppstår mellan barn på en flerspråkig förskola uppkommer på grund av brist på språkförståelse och missuppfattningar eftersom barnen inte har ett gemensamt talspråk. Samtliga respondenter anser att det behövs lägga stor vikt vid inlärning av ett gemensamt talspråk för att förebygga konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola. Undersökningen visar även att samtliga respondenter hanterar och förebygger på liknande sätt de konflikter som uppstår mellan barn på en flerspråkig förskola. Nyckelord Artefakter, flerspråkighet, konflikt, mediering, medling, proximal utvecklingszon, samspel, sociokulturellt perspektiv.

Vårt syfte är att få syn på hur förskollärare resonerar kring populärmusikens betydelse för barn gällande lärande och identitetsskapande. Vi har valt att utgå ifrån förskollärares perspektiv på fenomenet. Som metod valde vi att göra en kvalitativ studie där vi intervjuade förskollärare från olika slumpmässigt utvalda förskolor. Det insamlade materialet har vi analyserat med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar på att förskollärarna anser att populärmusiken har en stor betydelse för barnet som lärande och identitetsskapande. Den spelar enligt förskollärarna en betydelsefull roll i skapandet av sociala möten i förskolan. Även populärmusikens möjligheter som pedagogiskt redskap lyftes fram i intervjuerna. Slutligen diskuterades populärmusiken som ett verktyg i arbetet med normer och värderingar i förskolan.

Studien syfte är att undersöka hur flickor och pojkar leker, på två förskolor, med inomhusleksaker och om det finns några skillnader mellan könen i leken som avspeglar, förmedlar och bildar förståelser för samhällets könsstereotypa normer kring vad som anses kvinnligt respektive manligt. För att ta reda på detta har observation med hjälp av fältanteckningar använts, med fokus på skillnader mellan flickornas och pojkarnas val av leksaker och sätt att leka. Resultatet visar på att det finns vissa skillnader mellan de flesta pojkarnas och flickornas val av leksaker på de observerade förskolorna, men att det framförallt är sättet att leka som visar på de största skillnaderna. Det har också framkommit att flickorna och pojkarna på förskolorna i observationerna, oftast valde samma typ av leksaker. Men i dessa fall har leksakerna varit typiskt ”pojkiga”, samtidigt som skillnaderna i sättet att leka fortfarande varit tydligt framträdande. Dessa skillnader har sedan diskuterats utifrån hur de kan få betydelse för flickornas och pojkarnas förståelse för könsroller, deras framtidsval och utveckling.

Denna studie grundar sig i förskolans arbete med de estetiska lärprocesserna. Estetisk lärprocess kommer i denna studie användas i syfte att se hur en individ skapar sig nya kunskaper om ett fenomen som de ej hade kunskap om innan. I studien tolkas de estetiska lärprocesserna vara musik, bild och skapande, drama samt dans och rörelse. Syftet med studien är att belysa pedagogers uppfattningar om de estetiska lärprocesserna i förskolans verksamhet och hur de integreras med varandra. Som stöd i undersökningen utformades tre frågeställningar vilka är följande; Vilka uppfattningar har pedagogerna om de olika estetiska lärprocesserna?, Finns det en skillnad i hur de olika estetiska lärprocesserna används i verksamheten?, samt I vilket syfte använder pedagogerna sig av de olika estetiska lärprocesserna?. Studien bygger på en kvalitativ metod i form av intervjuer som genomfördes i sex olika verksamheter med sju medverkande pedagoger. I resultatet redogörs pedagogernas svar och olika mönster synliggörs i koppling till studiens syfte. Resultatet av undersökningen visar att det inte uppstår någon större skillnad i hur de estetiska lärprocesserna används i verksamheterna, de får ungefär lika stort tidsutrymme. Det framgår även att de olika pedagogerna gärna arbetar med den estetiska lärprocess som de känner sig bekvämast med. Det är även inom den lärprocess de önskar fortbildning och kompetensutveckling.

Denna studie har undersökt hur personal i särskolan upplever och beskriver sin föräldrasamverkan. Studien belyser vilka möjligheter och hinder personalen beskriver att det finns i samarbetet med föräldrar och hur föräldrarna påverkar barnets skolgång genom sitt eget intresse och engagemang. De frågeställningar som ligger till grund för studien är hur personalen beskriver föräldrasamverkan och sin relation till föräldrar. Hur personalen uppfattar och beskriver föräldrars roll, engagemang och intresse i elevens skolgång. Dessutom vilka möjligheter och hinder som personalen uppfattar finns i samarbetet med föräldrar. Huvudmetod för studien har genomförts med webbenkäter till anställda inom flera olika särskoleverksamheter. Dessutom har intervjuer gjorts med två informanter. Resultaten från enkäter och intervjuer har sammanställts och analyserats. I studien konstateras att personalen anser att föräldrasamverkan är viktigt ur flera olika synvinklar och att det är mycket viktigt att föräldrar skall känna sig trygga med skolan och personalen som arbetar där för att eleverna skall lyckas i skolan.

I den här studien har vi undersökt hur fyra olika lärare i årskurs 4-6 tänker kring hur de väljer ut skönlitterära böcker till sin undervisning samt hur uppföljningsarbetet går till i de intervjuade lärarnas klassrum. Vi har intervjuat fyra olika lärare och låtit deras elever svara på enkäter och därpå har vi analyserat och gjort en sammanställning av det material vi fått ta del av. Utifrån intervjuerna och enkäterna har vi kommit fram till att lärarna väljer högläsningsboken medan de låter sina elever välja den enskilda läseboken själva. Detta eftersom de anser att det är viktigt att eleverna får välja utifrån sina egna intressen. Vi har kunnat se att lärarna ser stora möjligheter med användandet av skönlitteratur av skönlitteratur i undervisningen vid arbete med ett specifikt tema eller arbetsområde. Svårigheterna med valet av skönlitteratur har visat sig vara bristande tid till att hjälpa alla elever med sitt skönlitterära bokval, sätta sig in i barn/ungdomslitteratur och finna klassuppsättningar. Genom studien har vi kunnat se att det brister kring uppföljningsarbetet av skönlitteraturen som läses i undervisningen eftersom eleverna inte får tid till reflektion av det lästa.