No description available.

Syftet med studien är att belysa hur förskollärare uppfattar matematikämnet i förskolan samt på vilket sätt som förskollärarna synliggör matematik i förskolan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med aktiva förskollärare inom förskolans verksamhet. I studien deltog sex förskollärare från tre olika förskolor. Intervjufrågorna innehöll två övergripande frågor med ett antal underfrågor. Denna studie kan förhoppningsvis ge både föräldrar och förskollärare en inblick i hur förskollärare kan arbeta med matematik. I resultatet synliggörs förskollärares uppfattningar om matematik, vad de anser är matematik samt hur de ser på sitt eget arbete kring matematik, när det gäller barns lärande. Samtliga förskollärare menar att matematik är ett viktigt ämne som redan i förskolan bör läggas mycket fokus vid. Resultatet visar även att de matematiska aktiviteterna i förskolan till stor del om handlar om att väcka ett intresse hos barnen samtidigt som förskollärarna försöker synliggöra matematiken i den dagliga verksamheten. En skillnad som synliggörs i resultatet är att några ansåg att matematik handlar om siffror och räknetal medan andra betonade att matematik fanns överallt i verksamheten.

Följande studie fokuserar på barns språk-, läs-, och skrivutveckling i förskolan. Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv undersöka hur personal i förskolan beskriver att de skapar möjligheter för barn att samspela i förhållande till olika aspekter som kan skapa förutsättningar för barns språk-, läs-, och skrivutveckling. Studiens frågeställning är: Hur beskriver personal i förskolan att de arbetar med samspel för att skapa förutsättningar för barns språk-, läs-, och skrivutveckling i förskolan? För att besvara studiens frågeställningar har vi analyserat insamlad empiri med utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskning tyder bland annat på att pedagogerna är dem som skapar förutsättningar för att utveckla barns läs och skrivförmåga. Detta beskrivs ske genom att pedagoger utformar olika miljöer och kontexter samt stöttar barnen när de engagerar sig i läs-, och skrivaktiviteter. Tidigare forskning indikerar även på att barns egen motivation och intresse har betydelse för att barn ska utvecklas till goda läsare och skrivare. Denna studie är genomförd på två olika förskolor i södra Sverige. Fokusgruppsamtal är den metod som använts för att samla in empiri till vår studie. Resultaten från föreliggande studie beskriver hur personal i förskolan skapar möjligheter för barn att samspela med kompisar, personal och olika medierande redskap, som kan få barnen att bli motiverade och intressereda av textvärlden. Resultaten visar även att redskap med medierande texter ska vara tillgängliga, men att det även har betydelse för var i miljön dessa redskap görs tillgängliga. I diskussionen diskuteras det bland annat kring att förskollärare och barnskötare är en aspekt som möjliggör för barn att samspela med omgivningen, vilket har betydelse för barns språk-, läs-, och skrivutveckling.

In order to be a good teacher according to preferences from outside the school area, there are many different voices to listen to. The different roles that are assigned for teachers are colliding with the latest research from the pedagogical institutions and therefore the role as a teacher of today is in a complex state of mind. Somewhere, between the traditional role of teaching and the moderating ideal image, reality is revealed in the ambivalent role of the teacher of today. In this pedagogical essay on advanced level we are focusing on obstacles that are hindering the moderating teacher’s role, to be fully developed in the classroom. We will also discuss why it seems to be troublesome for the real world-teacher to live up to the ideal that pedagogical researchers are aiming for. Our claim is that the traditional role of teaching is hindering the development towards a more moderating classroom, because of the society’s assumptions surrounding the role of being a teacher. With our theoretical view of hermeneutics we are using the text analysis as a method to reveal assumptions according to the teacher’s role. With this theoretical point of view, we are trying to explain the complexity of the teacher’s role. Different voices are trying to shape the teacher for their own purposes, which make impressions on today’s educational system and above all the role of the teacher.

Syftet med denna undersökning var att se hur lärplattan användes i förskolan. Hur tänker pedagoger kring användandet och fungerar det på liknande sätt mellan olika förskolor i samma företag? Lärplattan benämns som ett pedagogiskt verktyg men är det ett pedagogiskt verktyg med en planerad användning utifrån de didaktiska frågorna och med ett mål och ett syfte eller är det i grunden ett administrativt verktyg som pedagogerna använder sporadiskt i verksamheten? För att få reda på dessa frågor genomfördes en kvalitativ undersökning med 5 individuella intervjuer och en gruppintervju med 3 pedagoger i förskolor inom samma företag och som ligger i samma kommundel. Förutsättningarna är på så sätt lika mellan förskolorna men hur mycket spelar den privata kunskapen varje pedagog besitter in? Påverkar det pedagogernas tankar och värderingar när det finns en uttalad pedagogik med utomhusverksamhet? Resultatet visar på starka värderingar kring barns användning av lärplattan och en bristande planering utifrån de didaktiska frågorna. Set utifrån barnens perspektiv är lärplattan inte ett aktivt verktyg i verksamheten och används inte som ett pedagogiskt hjälpmedel. Pedagogerna anser att detta är något som barnen inte behöver använda sig av då många får spela spel i hemmet. Förskolan ska vara en arena för lärande av hyfs och naturlära. Lärplattan har mest en plats i verksamheten som ett administrativt verktyg för att underlätta pedagogernas arbete.

Examensarbetet är en jämförande studie om hur pedagogerna i en förskola med ett montessoriperspektiv respektive en kommunal förskola med inriktning på Vygotskijs sociokulturella perspektiv arbetar kring barns kunskap och lärande av talbegrepp. Syftet är att undersöka pedagogernas arbetssätt för att se om det finns skillnader och i så fall vad kan vara anledningarna till detta.  Jag har undersökt hur talbegrepp synliggörs i verksamheten och hur pedagogerna arbetar med barnens utveckling och lärande av detta. I litteraturstudien har jag vidgat och kompletterat min förståelse av Vygotskijs sociokulturella perspektiv för att bättre kunna jämföra och kontrastera denna mot Montessoris perspektiv på barns lärande.   Metoden utgörs av observationer av pedagogernas dagliga interaktion med barnen i den pågående verksamheten där jag intog rollen som en icke deltagande observatör. I mina strukturerade observationer har jag utgått från examensarbetets två frågeställningar. Jag har även undersökt teorier och studier med fokus på talbegrepp i förskolan. Två förskolor inom Skåne län har deltagit i undersökningen. Pedagoger som har deltagit i observationerna har arbetat med barn i tre till sex års ålder.   Resultatet visar att det finns vissa likheter i hur de två förskolorna arbetar med talbegrepp. Både förskolorna sätter barnet i centrum samt utgår från barnens spontana nyfikenhet och intresse. De främsta skillnaderna är att i förskolan med montessoriperspektiv företräder en mer individcentrerad lärandeprocess medan den kommunala förskolan med inriktning på Vygotskijs sociokulturella perspektiv arbetar enligt principen om att kunskap konstrueras genom samarbete i en kontext och inte primärt genom individuella processer. I förskolan med montessoripedagogik betonas i hög grad de sofistikerade matematikmaterialen som hjälp för barns kunskapsinhämtning medan den kommunala förskolan med inriktning på Vygotskijs sociokulturella perspektiv lägger större tonvikt vid den sociala interaktionen för barns lärande och utveckling.

Undersökningens syfte var att studera om det finns någon skillnad mellan elevers resultat i matematik beroende på vilket socioekonomiskt skolområde de bor i efter att de har lämnat förskolan och börjat i förskoleklass, men även att se om det finns ett samband mellan elevernas språkliga förmåga, kön och aritmetisk förmåga i början av förskoleklass. Studiens resultat visar att elever från områden med svag socioekonomisk status hade generellt sämre matematiska kunskaper och färdigheter och grundläggande språklig förmåga jämfört med elever från områden med god socioekonomisk status. Resultatet visar också att elevers språkliga förmåga har betydelse för den förberedande aritmetiska förmågan. I analysen av den språkliga förmågan är det framförallt den fonologiska förmågan som är avgörande för den förberedande aritmetiska förmågan.

Det är en ständigt pågående debatt i media gällande genus och datorspel, den handlar bland annat om problematiken att spelets spelbara karaktärer inte är genusneutrala nog. Vårt syfte är att studera hur genus konstrueras i World of Warcraft med de spelbara karaktärerna som medierande redskap samt hur spelet uttrycker genustypifiering genom icke-spelbara karaktärer. Syftet är även att studera på vilka sätt identitetskapande hos spelaren sker genom det sociala samspelet.  Vi har observerat hur icke spelbara karaktärer och spelbara karaktärer uttrycker genus genom deras utseende och utrustning. Vi har även observerat vilka förutsättningar som ges för att kunna konstruera genus på sin karaktär. Observationerna innefattade även hur det sociala samspelet konstruerar genus genom användande av redskap som samlades in med utgångspunkt i två olika observationsscheman.  Observationsschemat för utseende kopplat till genus innehåller olika rubriker som gör det möjligt för oss att studera enskilda bitar var för sig, till exempel frisyrer eller vilket vapen karaktären har på sig. Observationsschemat för socialt samspel innefattar främst studering av förekommande ord och begrepp, samt vilka emotioner som förekommer. Materialet kodades och kategoriserades inom lämpliga kategorier, för att sedan analyseras. Utrustningsobservationerna delades upp i kön på karaktär sen delades upp i icke spelbara karaktärer, skapandet av karaktär samt spelbara karaktärer.   Resultatet blev att manliga och kvinnliga karaktärer uttrycker större genusskillnader inom icke spelbara karaktärer än de gör inom de spelbara karaktärerna. Inom de spelbara karaktärerna är genus ganska neutralt. Språket visar inga implikationer på att språk skulle vara en del av genuskonstruktionen utan har en större koppling medspelarens kunskaper inom spelet. / There is a continual debate in media that affects gender and online games, and it deals with the problematic that the games playable characters are not gender neutral enough. Our purpose is to examine how gender constructs in World of Warcraft with the playable characters as mediating tool and how the game express gendertypifications through non playable characters. The aim is also to study in which way identitymaking by the player occurs through the social interaction. We have observed how non playable characters and playable characters express gender through their feature and equipment. We have also observed which prerequisites that have been given to construct gender at your character. The observations also include how the social interaction constructs gender through the use of the tools which gathering in basis of two observation schemas.The observation schema for characters feature connected to gender includes different headings that make it possible for us to study particular pieces separately, for example hairstyle or which type of weapon the character has. The observation schema for social interaction includes principal studying of existing words and concepts, as well as emotions that were used. The material was encoded and categorized within appropriate categories in order to analyses.The result shows that both male and female characters express considerable gender differences within non playable characters than in the playable characters. Within the playable characters gender is quite neutral. The language does not indicate that the speech would be a part of the gender construction, but have a considerable connection to the knowledge in the game by the fellow-player.

Inom idrottens värld råder skillnader mellan kön gällande förväntningar på egenskaper. Historiskt har män setts som det starkare könet av såväl genetiska som sociokulturella skäl. På grund av sociokulturella förväntningar har män tidigt strävat efter att bli fysiskt starkare för att nå de maskulina attributen inom idrotten. Skillnader gjordes tidigt mellan kön och kvinnans fysiska aktivitet har tidigt underskattats. Än idag lever normer och strukturer gällande de olika könens förutsättningar inom idrotten vidare och vi har intervjuat elever för att ta reda på hur de ser på genusskillnader inom idrotten. Våra intervjuer har skett på två grundskolor i två olika årskurs treor. Genom intervjuerna vill vi ta reda på hur eleverna upplever könsskillnader inom idrott, om det finns några attribut inom idrotten som framstår som specifikt maskulina respektive feminina och vilka attribut som är av vikt för att uppfattas som framgångsrik inom idrotten. Vårt mål är att nå grunden till och följden av dessa eventuella genusskillnader. Genom att samtala med barnen och analysera deras svar vill vi nå kunskap om elevernas uppfattningar gällande genusskillnader och hur påverkade barnen är utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på genus. Vi ställer frågor om barnens upplevelse om idrott, könens uppdelning och hurvida olika kön passar för olika idrott eller inte.     I resultatdelen har vi dragit slutsatser om det sociokulturella samhället och genusskillnader som råder där, samt dess inverkan på elevernas åsikter. Barnen är starkt påverkade av såväl media som strukturer som finns i samhället och deras svar är formade därefter. I resultatet har vi exempelvis nått slutsatser om att samtliga barn har en uppfattning om manligt och kvinnligt inom idrotten och vi kan därmed klargöra att genusskillander existerar. Resultatet vi uppnått är av största vikt då man når kunskap om var påverkan om genusskillnader kommer ifrån och därmed vad som behöver ändras för att uppnå förändringar. Vårt arbete är skildrat ur ett elevperspektiv för att nå barnens uppfattningar av genusskillnader inom idrotten. / <p>Publikationen är redan gjord.</p>

Syftet med denna studie är att med hjälp av en fallstudie undersöka hur ämnet Idrott &amp; Hälsa kan vara anpassat till elever med funktionsnedsättningar som går på ett Rh-gymnasium. Fallstudien är uppdelad i tre delstudier som med hjälp av tre forskningsfrågor undersöker hur elever kan uppleva ämnet Idrott &amp; Hälsa, hur lärare i Idrott &amp; Hälsa kan resonera om undervisning för elever med funktionsnedsättningar och hur styrdokument reglerar ämnet Idrott &amp; Hälsa. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet som innebär att lärande sker i samspel mellan människor vilket gör att den sociala omgivningen har en avgörande effekt på varje individs utvecklande och lärande. Utifrån det sociokulturella perspektivet har det därmed varit nödvändigt att göra en kontextanalys på Rh-gymnasiet vilket presenteras i resultatet.Empirisk data har samlats in med hjälp av intervjustudier och dokumentstudier. Resultatet av studien visar att ämnet Idrott &amp; Hälsa kan anpassas till elever med funktionsnedsättningar genom att nivåanpassa och individanpassa undervisningen efter varje individs förutsättningar och behov. Eleverna menar att inkluderad undervisning inte behöver betyda att alla elever gör precis samma  sak, utan alla aktiviteter kan anpassas individuellt. Det är därför viktigt med ett samspel mellan lärare och elev för att läraren ska kunna anpassa undervisningen så att varje individ har möjlighet att utmanas och utvecklas så långt som möjligt efter sina förutsättningar. Styrdokument reglerar ämnet Idrott &amp; Hälsa genom SkolL (2010:800), läroplaner, kunskapskrav och Salamancadeklarationen.