Studiens syfte var att undersöka på vilket sätt förskollärarens kompetenser och inställning påverkade vilken matematik som erbjöds i förskolan. För att kunna uppnå syftet framarbetades forskningsfrågorna: Hur beskriver de intervjuade förskollärarna sin inställning till matematik i förskolan? och Hur beskriver de intervjuade förskollärarna sin matematiska kompetens för förskolans matematik? Tolkningsarbetet utgick från ett sociokulturellt perspektiv och tidigare forskning. Metoden som användes för att svara på forskningsfrågorna var halv-strukturerade intervjuer av åtta yrkesverksamma förskollärare. I resultatet framkom att förskollärarnas kompetenser och inställning till matematik i förskolan varierar. Resultatet visade även att samtliga förskollärare är medvetna om att deras inställning och kompetens påverkar barnens matematiska lärande. Flera av förskollärarna ställer sig kritiska till användandet av begreppet undervisning i förskolan, dock anser de att de lär barnen. Sammanfattningsvis kunde undersökningen visa vikten av att förskollärare erbjuds och genomför fortbildning i förskolans matematik.

Syftet med denna studie var att belysa varför förskollärare väljer att avbryta barns fria lek inomhus. Genom att observera och intervjua förskollärare kunde vi upptäcka anledningen till avbrott i barns fria lek. Vi använde oss av det sociokulturella perspektivet med Vygotskijs tankar i fokus, eftersom det perspektivet överensstämmer med mycket av det som finns skrivet i Läroplan för förskolan (Skolverket, 2010). Vi kunde utifrån vår insamlade data, urskilja fem huvudsakliga anledningar till avbrott. Dessa fem var tidsbegränsning, regler, konflikter, rutiner och normer. Tidsbegränsning var den centrala anledningen när barn använde lärplattan och under konflikter handlade det mycket om att de vuxna på ett vertikalt sätt löste konflikter åt barn i stället för att på ett horisontellt sätt lösa konflikter tillsammans med barn. Rutiner var något som styrde hela verksamheten och inte gick att rucka på. Detta medförde att barns fria lek respektlöst bröts vid flertalet tillfällen. Att förskollärares medvetenhet kring normer är en avgörande faktor för barns fria lek, var också något som framkom när förskollärare avbröt fri lek för att barn frångick de osynliga normer som fanns. Det framkom även en avsaknad av barnperspektiv och horisontell kommunikation. Slutsatsen vi drog av detta arbete var att vår förståelse av förskollärares avbrott i barns fria lek blev nyanserad, men inte på ett sådant sätt som vi hade hoppats på. Detta då denna nya förståelse grundades i att de vuxna går in med ett vuxenperspektiv i barns fria lek och är vertikala i sitt sätt att avbryta den.

Studiens syfte är att undersöka hur barn uppfattar läsning och skrivning i förskolan. Avsikten är att skapa kunskap och förståelse för vilka förutsättningar som ges till lärnande av skriftspråk genom att närma sig barns perspektiv. Genom ett intresse för hur barn uppfattar skriftspråket i omgivningen på förskolan blev den sociala aspekten av lärnadet av betydelse vilket innebär att ett sociokulturellt perspektiv har använts som metod. Ett nedslag i två förskolor har genomförts för att undersöka några barns uppfattningar om deras skriftspråkliga omgivning. Resultatet visar att barnens svar går att koppla till möjligheter med att skriva som skriftspråkets funktionsaspekt. De svarar till exempel att de skriver sina namn och meddelande till varandra, aktiviteter där det tycks finnas en mening med att skriva. Barnen beskriver även att det finns olika funktioner med att läsa som att läsa böcker, läsa på väggen och läsa kartor. Redskapen de använder sig av vid dessa aktiviteter är främst papper och penna samt böcker. Dator som redskap tyks inte vara något som barnen nämner i någon större utsträckning. Vidare visade resultatet att barn har olika strategier vid skriftspråkliga aktiviteter som kännetecknas av både solitära och kollektiva handlingar. Leken tycks i många fall inte vara ett sammanhang som barnen kopplar ihop med skriftspråkliga handlingar. Skriftspråkliga aktiviteter kopplas istället till särskilda platser på förskolan.

Syftet med studien är att genom fyra intervjuer få förståelse om hur förskollärare i musikinspirerade förskolor ser på sina förutsättningar, vilka mål de strävar efter och vilka kompetenser som behövs. De frågeställningar som besvaras är hur förskollärare beskriver sina mål och förutsättningar att arbeta med rytmikinstrument i sin musikinspirerade förskola samt hur de beskriver sin kompetens i arbetet med rytmikinstrument. Studien är kvalitativ och metoden som används är semistrukturerade intervjuer, som har transkriberats ordagrant. Urvalet bestod av utbildad personal på musikinspirerade förskolor för att kunna utgå från det goda exemplet. För att analysera resultat har vi utgått från Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Studiens resultat visar på att förskollärarnas främsta mål är att de genom rytmikinstrument vill förmedla upplevelser och känslor till barnen samt att de ska lära sig musikaliska färdigheter. Förskollärarna ser dock olika på vilka förutsättningar de har och vilken kompetens som behövs i arbetet med rytmikinstrument. Utifrån resultatet har svaren delats in i olika teman.

Studiens avsikt var att få fördjupad kunskap i hur digital teknik kan fungera som verktyg för naturvetenskapligt lärande i förskolan. Studien baserades på en kvalitativ ansats med ett mindre antal barn som var i åldern fyra och fem. Barnen som medverkade i studien fick utforska vattenmolekylers storlek och rörelse med hjälp av Ipad, digitalt mikroskop och en lek där barnen fick dramatisera vattenmolekylens rörelse. Efter aktiviteterna analyserades barnens förändrade kunskaper gällande fenomenet fasförändring. Slutligen visade resultatet att digitala verktyg kan fungera som ett hjälpmedel för att utveckla en förståelse för vattenmolekylers storlek och rörelse. Avgörande faktorer för att nå det förändrande kunnandet hos barnen var interaktion med förskollärare samt lärande lekfulla aktiviteter som komplement till de digitala verktygen.

Bakgrund: Flerspråkighet är ett faktum i dagens samhälle och därmed i dagens förskolor. Detta faktum innebär att nästan vart femte förskolebarn använder fler än ett språk dagligen. Viktigt att tänka på är att förskolan är det första, och kanske det enda, mötet med det svenska språket för en del barn. Därmed lyfts arbetet med det svenska språket fram som en central del i det pedagogiska arbetet. Forskning visar att förstaspråksutvecklingen stödjer och berikar andraspråksutvecklingen, vilket belyser vikten av att även aktivt arbeta med barnets förstaspråk i verksamheten. Studien belyser vad en flerspråkig förskola innebär, vikten av pedagogers stöttning i flerspråksutvecklingen samt problematiserar förekommande föreställningar om flerspråkighet och dess konsekvenser för flerspråksutvecklingen Syfte: Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur pedagoger uttrycker sig om flerspråkighet i förskolan samt vad det innebär i det pedagogiska arbetet. Metod: I studien har vi använt oss av kvalitativ metod i form av semistrukuterade intervjuer. Intervjuerna genomfördes utifrån tre olika konstellationer; parintervju, panelintervju och gruppintervju. Tre förskolor ingår i studien, där sammanlagt sex verksamma pedagoger deltog i undersökningen. Resultat: Resultatet i studien har analyserats utifrån följande analysbegrepp; kulturella redskap, mediering, stöttning och språkande. Resultatet visar att samtliga pedagoger uttrycker att de förespråkar och aktivt arbetar för en språkande och mångkulturell förskola, där flerspråkighet ses som en tillgång och ett viktigt kulturellt redskap. Vidare uttrycker sig pedagogerna om sig själva som ett av de viktigaste redskapen för att stötta barnets språkutveckling. Resultatet visar att samtliga pedagoger lyfter att en flerspråkig förskola ska präglas av en språkande vardag med ett lustfyllt, nyfiket och öppet klimat. Pedagogerna uttrycker en svårighet i kommunikation med både barn och vårdnadshavare när de inte behärskar ett gemensamt språk. Modersmålspedagogen lyfts fram som ett betydelsefullt språkligt och medierande stöd i den flerspråkiga förskolan och kan fungera som en "bro" i samspelssituationer.

Studiens syfte är att undersöka förskolepedagogers arbets-, och förhållningssätt till flerspråkiga barn i förskolan. För att besvara syftet använde vi oss av följande frågeställningar: Hur arbetar förskolepedagoger med flerspråkighet i förskolan? Vilket förhållningssätt har pedagoger i arbetet med flerspråkiga barn? För att få svar på våra frågeställningar gjorde vi en kvalitativ intervjustudie på två mångkulturella förskolor. Vi intervjuade tre förskollärare och två barnskötare. Studien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv som utgår ifrån att barn lär sig i samspel och kommunikation med andra. Studiens resultat visar att kommunikation och interaktion är en förutsättning för flerspråkiga barns språkliga utveckling. Vi har även kommit fram till att pedagogers goda relationer och bemötande till det flerspråkiga barnet ökar barnets möjligheter till att medverka i förskolan. I studien framkommer även att samarbetet med vårdnadshavare ger positiva effekter i flerspråkiga barns språkutveckling. Därmed visar studieresultatet förskolornas likheter och skillnader i arbetet med flerspråkighet i förskolan.

Att lärare ska arbeta med högläsning i undervisningen är inte något som tydligt skrivs in i läroplanen, trots de fördelar som arbetet med högläsning har. Det kan därför vara intressant att undersöka hur lärare förhåller sig till arbetet med högläsning i undervisningen, fast att det inte finns med i läroplanen. Denna studie har därmed i syfte att få nya insikter inom svenskämnets didaktik och bidra till eventuell kunskapsutveckling inom läraryrket genom att undersöka lärares resonemang kring arbetet med högläsning i undervisningen samt dess betydelse för elevers språkutveckling. För att kunna uppnå detta utgår arbetet från dessa två frågeställningar: Hur resonerar lärare när det kommer till arbetet med högläsning i klassrummet? och Hur resonerar lärare om högläsningens roll och betydelse för språkutveckling? Studien är av kvalitativ metod i form av sju semistrukturerade intervjuer, där sex intervjuer är gjorda via mejl och en är genomförd muntligt. Resultatet visar att lärare väljer högläsningsböcker som kan knytas till ett tema som klassen eller arbetslaget arbetar med samt böcker som är intressanta för elever och lärare. Vidare visar resultatet att arbetet med högläsningsböcker ofta består av ett för-, under- och efterarbete. Lärarna påpekar dessutom att de är medvetna om högläsningens påverkan på elevers språkutveckling. Resultatet tolkas därefter utifrån ett sociokulturellt perspektiv, med Vygotskys begrepp den proximala utvecklingszonen och Bruners begrepp scaffolding, i centrum. Slutligen diskuteras resultatet utifrån den tidigare forskningen som bland annat säger att högläsningen bör ges utrymme i läroplanen, så att lärare kan arbeta med högläsning med gott samvete. I diskussionen förs resonemang om att lärare inte behöver bortprioritera viktiga moment endast för att de inte skrivs in i läroplanen, utan att de förväntas använda sig av vetenskap och beprövad erfarenhet för att ständigt utveckla sin undervisning.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares arbete med flerspråkiga barns språkutveckling och lärmiljöns betydelse i förhållande till barns språkutveckling. Semistrukturerade intervjuer genomfördes i denna kvalitativa studie. Analysen har genomförts ur ett sociokulturellt perspektiv där närmaste utvecklingszonen, artefakter, samspel och mediering är centrala begrepp i studien. I resultatet framkommer det att förskollärares arbete med flerspråkiga barns språkutveckling präglar hela dagarna i verksamheten, från planerade språkaktiviteter till att ta tillvara på varje situation under dagen. De ser miljön som betydelsefull och använder den för att främja barns språkutveckling. Studiens slutsats är att förskollärares förhållningssätt till flerspråkiga barn inte skiljer sig nämnvärt gentemot enspråkiga barn. Det handlar även om en medvetenhet, att vara närvarande för att kunna vägleda, stötta och bekräfta barnet i alla språk. Lärmiljön ses som en tredje pedagog och den används för att skapa samtal och diskussioner mellan barnen.

The aim of this study is to investigate how chemistry teachers at secondary school anduniversities work with learning strategies and models of perception. This thesis leans on theworks of Lev Vygotskij and his likes but also on the theory of conceptual metaphors by GeorgeLakoff and Mark Johnson as a tool to analyze the collected data.The Empirical data that this study is based upon have been collected through semi-structuredinterviews with teachers as primary respondents.The study has resulted in a two practical assignments for secondary school which are builtaround the concept of open assignments. This thesis has also generated a suggestion for a newstructure of the bachelor programme in chemistry at KTH.