Bakgrund: Sjuka spädbarn riskerar att utsättas för ett stort antal smärtsamma provtagningar och procedurer inom sjukvården. Det finns kunskapsluckor och bristande riktlinjer på många arbetsplatser, vilket leder till att sjuksköterskor inte alltid följer den evidensbaserade omvårdnaden som finns vid blodprovstagningar på spädbarn. Syfte: Studiens syfte var att undersöka om en intervention kan påverka sjuksköterskors val av blodprovstagningsmetod på spädbarn. Ytterligare syfte var att undersöka kunskap hos sjuksköterskor avseende smärtlindringsmetoder i samband med blodprovstagning på spädbarn. Metod: Studien genomfördes med en kvasi-experimentell design med kvantitativ ansats. En grupp sjuksköterskor fick besvara en enkät, därefter deltog de i en intervention som bestod av ett utbildningstillfälle, för att efter interventionen besvara ytterligare en enkät. Resultat: En signifikant ökning av deltagarnas kännedom om smärtlindringsmetoder kunde påvisas. Ingen signifikant skillnad avseende val av provtagningsmetod och tillämpning av smärtlindringsmetoder framkom. Sjuksköterskornas upplevda utbildningsbehov av både venös provtagning på spädbarn samt smärtlindringsmetoder minskade efter interventionen. Slutsats: Utbildning var ett lämpligt tillvägagångssätt för att öka deltagarnas kännedom om olika smärtlindringsmetoder. Det skulle kunna hjälpa sjuksköterskor att tillämpa evidensbaserad omvårdnad vid val av provtagnings- och smärtlindringsmetoder i samband med blodprovstagning på spädbarn.

Newborn Individualized Development Care and Assessment Program (NIDCAP) är en modell för omvårdnad av prematura barn samt dess familj och ett huvudsyfte med denna modell är att stödja utvecklingen av barnet. I Sverige kallas NIDCAP för familjecentrerad utvecklings-stödjande neonatalvård. Enligt internationell praxis anges en okomplicerad graviditet ha en längd av ca 280 dagar, 40 veckor. En fullgången graviditet varar från 37+0 till 41+6 veckor. De flesta av de prematurt födda barnen har en medicinsk komplikation. Syftet var att belysa hur NIDCAP påverkar det prematura barnets utveckling. Metoden för studien var en forskningsöversikt. Artikelsökningen genomfördes under december 2011 – januari 2012 i databasen PubMed samt genom manuell sökning. Totalt inkluderades 14 artiklar i resultatet. Resultatet visade att genom att använda NIDCAP förkortades det prematura barnets behov av intensivvård och föräldrarollen förstärktes. NIDCAP hade en positiv påverkan på barnets utveckling både psykiskt, neurologiskt, motoriskt, medicinskt och funktionellt. Slutsatser var att NIDCAP hade en positiv påverkan på barnets utveckling. Införandet av NIDCAP involverar medicin och teknik såväl som barnets familj och personalens skicklighet att utverka ett fungerande samarbete.

Det är känt att amningen är bra för barnet, amningen minskar risken för framtida sjukdomar och minskar risken för allergier.För att amningen ska lyckas så krävs det rätt kunskaper av personalen i amningsråd men det krävs även att mammorna har kunskap om vad amning är. Det är även betydelsefullt att mamman har motivation att amma sitt barn för att amningen ska lyckas.Syftet var att belysa mammors erfarenhet av amningsstöd för att främja amningen.Författarna har valt en litteraturöversikt som metod där artikelsökningar har gjorts i PubMed och Cinahl. 15 artiklar som var peer-reviewed valdes ut och sammanställdes i en artikelmatris. Samtliga artiklar var på engelska.Resultatet visar att mammor är positiva till att få stöd för att kunna amma. Resultatet visar även att mammornas partner är i behov av rådgivning för att kunna stötta mamman under amningsperioden. Amningsgrupper har visat sig ha en positiv effekt på amningen. Mammorna fick ökat självförtroende och kände sig tryggare i sin föräldraroll.Dessa artiklar pekar åt samma håll, nämligen behovet av stöd för en lyckosam amning, och utbildning om varför det är viktigt att amma. Stödet är dels professionellt men även att få stöd från familjemedlemmar och via amningsgrupper verkar vara grundläggande. Med andra ord är det angeläget att personalen har rätt kunskaper om amning. Mammans motivation och kunskap är av stor vikt för en lyckad amning.

Bakgrund: Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med verklig eller potentiell vävnadsskada, eller beskriven i termer av en sådan skada. Spädbarn har förmåga att känna smärta och är dessutom känsligare för smärtstimulering än äldre barn och vuxna. Smärta hos spädbarn kan få allvarliga konsekvenser och bör därför uppmärksammas och behandlas. Sjuksköterskan kan bedöma spädbarnets smärta genom att använda sig av smärtbedömningsverktyg. Riktlinjer fastslår att smärtbedömning av spädbarn ska ske med smärtbedömningsverktyg och att smärtan ska bedömas och dokumenteras regelbundet då vitala parametrar registreras. Utöver detta har sjuksköterskan etiska och moraliska åtaganden som innebär att hon ska hantera och lindra patienters smärta. Syfte: Syftet med studien är att beskriva i vilken utsträckning sjuksköterskan använder sig av smärtbedömningsverktyg hos spädbarn samt vilka faktorer som påverkar denna användning. Metod: En litteraturstudie valdes som metod då den ansågs bäst kunna besvara studiens syfte och ge det bredaste och mest tillförlitliga resultatet. Vetenskapliga artiklar hittades via sökning med vedertagna sökord i databaser och genom manuella sökningar. Efter kritisk granskning av artiklarnas innehåll och kvalitet inkluderades slutligen 19 artiklar i resultatet. Resultat: Studier visade att sjuksköterskans användning av smärtbedömningsverktyg hos spädbarn varierade men generellt sett var användningen låg. Det fanns stora skillnader mellan sjuksköterskornas rapporterade användning av smärtbedömningsverktyg och den dokumenterade användningen. Faktorer som påverkade sjuksköterskans användning av smärtbedömningsverktyg var sjuksköterskans utbildning/kunskap, arbetssituation, administrering av analgetika, förekomst av riktlinjer för smärtbehandling, journalens utformning, sjukhusets karaktär, tillgång till smärtexpertis samt barnets diagnos/ingrepp och ålder. Slutsats: Många faktorer påverkar sjuksköterskans användning av smärtbedömningsverktyg. Men trots kunskap om dessa faktorer och trots införandet av riktlinjer och utbildning är sjuksköterskans användning av smärtbedömningsverktyg hos spädbarn generellt sett liten. För att öka användningen av smärtbedömningsverktyg är det viktigt att sjuksköterskan ser verktygen som en del i den rutinmässiga omvårdnaden av spädbarnet.

Bakgrund: I Sverige är barnhälsovården frivillig, att få ett hembesök när barnet är nyfött är ett erbjudande. Sedan år 2015 erbjuds föräldrar ytterligare ett hembesök när barnet är åtta månader. För att ge bra stöd till föräldrarna i deras egenvårdande roll är det viktigt att veta hur föräldrarna upplever hembesök från barnavårdcentralen (BVC). Syfte: Att undersöka föräldrars upplevelse och erfarenhet av hembesök från BVC. Metod: Data samlades in genom att lägga ut frågor på 2 föräldraforum under 3 månader och söka inlägg på 11 föräldraforum som svarade på studiens frågeställningar och som var skrivna år 2013 - 2016. Data analyserades med induktiv innehållsanalys. Resultat: Föräldrar hade varierade upplevelser av hembesök från BVC, från bekvämlighet, exempelvis upplevdes det som positivt att slippa ge sig ut i dåligt väder, till en känsla av att bli kontrollerad som förälder.  Många föräldrar kände inte till att BVC erbjuder 8-månaders hembesök, och en del kände inte till att BVC erbjöd hembesök överhuvudtaget. Flera föräldrar uttryckte en osäkerhet runt syftet med hembesök. Slutsats: Det är viktigt att distriktssköterskan har en bra rutin för hur, var och när informationen om hembesök skall ges för att informationen om hembesök skall nå fram till alla föräldrar. Informationen kan ha en stor betydelse för hur föräldrar kommer att uppleva hembesöket från BVC och om föräldrar tackar ja till hembesök. / Background: In Sweden, child healthcare is voluntary and home visit by a nurse when the baby is newborn is an offer. Since 2015, parents are offered a second home visit when the baby is eight months. To provide good support to the parents in their caring role it is important to know how the parents experience the home visits by the child health center (CHC). Objective: To investigate the parents' experience of home visits from CHC. Method: Data was collected by posting questions in two parent forums during 3 months and searching for posts in 11 parent forums from 2013 to 2016. Data was analyzed by inductive content analysis. Results: The parents had varying experiences of home visits; from comfort, for example was perceived as positive to avoid having to go out in bad weather, to a sense of being controlled as a parent. Many parents were unaware that the CHC offers a home visit at eight months, and some were unaware that home visits were offered at all. Several parents expressed an uncertainty about the purpose of the home visit. Conclusion: It is important that the district nurse has a good routine of how, where and when information about home visits is given to reach all parents. The information can have a significant impact on how parents will experience home visit from the CHC, and if they will accept home visits.

Föreliggande arbete är en experimentell studie som genomfördes vid Spädbarnslabbet, Uppsala Universitet. Undersökningsgruppen bestod av 10-månader gamla barn (n=33) och deras föräldrar. På en dataskärm fick barnen titta på stimuli i form av ljuspunktsanimering av mänsklig rörelse. Barnens titt-tid och pupilldilation registrerades. Det finns i tidigare forskningsresultat belägg för att normalutvecklade barn har en känslighet för biologisk rörelse men detta är inte tidigare studerat med hjälp av pupillometri. I studien ingick också att föräldrarna till barnen i undersökningsgruppen fyllde i ett självskattningsformulär för symtom inom autismspektrum. Syftet med studien var att undersöka om små barns känslighet för biologisk rörelse går att mäta med pupillometri samt att kartlägga om individuella skillnader i känslighet för biologisk rörelse var relaterat till graden av symtom inom autismspektrum hos föräldrarna. Hypoteserna som testades var dels att barnen i undersökningsgruppen var känsliga för biologisk rörelse och att detta skulle visa sig i termer av pupilldilation dels att det skulle finnas ett negativt samband mellan föräldrars självskattning av symtom inom autismspektrum och deras barns känslighet för biologisk rörelse. Resultaten visade att barngruppen som helhet var känslig för biologisk rörelse och att pupillometri var ett användbart mätinstrument för att mäta detta. Resultaten visade inte något samband mellan barnens känslighet för biologisk rörelse och föräldrarnas självskattade symtom inom autismspektrumområdet. Vi fann däremot ett oväntat negativt samband mellan barnens känslighet för biologisk rörelse och familjens socioekonomiska status.   Slutsatsen av denna studie är att pupillometri är en användbar datainsamlingsmetod för att studera små barns känslighet för biologisk rörelse. Något negativt samband mellan barnens känslighet för biologisk rörelse och föräldrarnas symtom inom autismspektrum framkom inte denna studie.

Vår uppdragsgivare Filip Asp, på Cochleaimplantat-sektionen vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, utvecklar en ny psykoakustisk mätmetod som är ett ljudlokalisationstest (LLT) för små barn. För att jämföra den med dagens psykoakustiska mätmetoder för små barn har en litteraturstudie och intervjuer gjorts. I samband med detta undersöktes även barns hörselutveckling då det finns en nära relation till mätmetodernas utformning. Efter att ha identifierat de psykoakustiska mätmetoder som i nuläget finns tillgängliga jämfördes dessa med LLT och vi anser att LLT kommer vara till nytta vid diagnostik, habilitering och forskning.   I nuläget styrs LLT:s applikationer av MATLAB tillsammans med insticksprogrammet Playrec. Om mätmetoden skulle göras om ville uppdragsgivaren veta vilket programmeringsspråk som var till störst nytta för metoden.  Användbara programmeringsspråk identifierades och utvärderades för utveckling av psykoakustiska mätmetoder. Efter litteraturstudier och intervjuer identifierades lämpliga programmeringsspråk: SuperCollider, MATLAB med Playrec samt de visuella språken Max och Pure Data. Ett program togs fram i Max för att testa visuell programmering. Efter vidare undersökningar ansågs Max vara det lämpligaste programmeringsspråket för vidare bruk.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Ett spädbarn som vårdas på sjukhus riskerar under vårdtiden att utsättas för flera olika procedurer som kan orsaka smärta. En av dessa procedurer är blodprovstagning, med venös eller kapillär provtagningsteknik. Det finns idag forskning med tydliga riktlinjer för vilken provtagningsteknik samt vilka smärtlindringsmetoder som bör användas för att åsamka barnet så lite lidande som möjligt och ändå väljer sjuksköterskor fortfarande att frångå eller inte tillämpa vetenskaplig evidens fullt ut. Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av blodprovstagning på spädbarn. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och semistrukturerad intervjuteknik. Sjuksköterskor som jobbar med barn på två olika sjukhus i Sverige intervjuades och resultatet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i tre övergripande kategorier: provtagningssituationen, sjuksköterskans roll samt föräldrars ansvar och delaktighet. Blodprovstagning på spädbarn kan skapa stress hos sjuksköterskan och upplevas utmanande och skrämmande. Valet av provtagningsteknik påverkades av arbetsplatsens kultur och rutiner samtvad de lärt sig som nya i sin yrkesroll. Även kollegornas arbetssätt kunde influera sjuksköterskornas eget val av provtagningsteknik. Föräldrarna upplevdes spela en stor roll och deras delaktighet kunde påverka både provtagningssituationen och barnet. Resultatet visade på sjuksköterskornas rädsla och oro i samband med blodprovstagning på spädbarn, sjuksköterskornas val av provtagningsteknik och dess bakomliggande faktorer såsom arbetsplatsens kultur och kollegor samt föräldrarnas ansvar och delaktighet i proceduren.   Slutsats: Sjuksköterskans upplevelse i samband med provtagning på spädbarn präglas av flera olika faktorer. Implementering av tydliga rutiner baserat på vetenskaplig evidens skulle kunna leda till minskad stress för sjuksköterskan, men också minskat lidande för barnet. Nyckelord: Spädbarn, smärta, blodprovstagning, upplevelse, sjuksköterska

Introduktion: Ambulanssjuksköterskors möte med akut sjuka barn är få och larmen med sjuka spädbarn är ännu färre. Med en ökad centralisering ökar även fenomenet av prehospitala förlossningar och i förlängningen exponeringen av det nyfödda barnet och deras eventuella komplikationer. Syftet: Beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av prehospital hantering av ofri luftväg hos spädbarn. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sju ambulanssjuksköterskor där datan analyserades med innehållsanalys. Resultat: Två kategorier: Att vara i behov av ökad kompetens och Att ge och få stöd är viktigt var resultatet av analysen. Ambulanssjuksköterskorna beskrev att de hade lite erfarenhet av luftvägshantering prehospitalt på spädbarn. De upplevde att deras utbildning var bristfällig i området. Allt detta beskrevs vara faktorer som skapade en negativ stress runt hela processen av omhändertagandet. De fann trots detta möjligheten att ge föräldrarna stöd och fann själva stöd hos sina kollegor både kompetensmässigt under tiden av omhändertagande och känslomässigt efteråt. Slutsats: Spädbarn med ofri luftväg är en patientgrupp med komplexa vårdbehov, där ambulanssjuksköterskan utmanas kompetensmässigt och känslomässigt. För att säkerställa en optimal och säker vård till dem, finns ett behov av ökad kunskap inom området. Detta skulle kunna skapa en känsla av trygghet hos personalen i en osäker situation som ett spädbarn med ofri luftväg innebär. Fortsatt forskning rekommenderas inom föräldrarnas perspektiv inom området.

Mycket vanlig inom sluten hälso- och sjukvård är vård av barn som är utsatta för smärta orsakad av ingrepp och procedurer. Smärta i samband med sjukdom eller medicinisk vård kan leda till betydande och livslånga fysiologiska och psykologiska konsekvenser. Därför är det viktig med adekvat smärtbedömning och behandling. Detta är en utmaning och kräver mycket erfarenhet av sjukvårdspersonal. Särskilt hos prematura barn, spädbarn och barn i åldern upp till sex år vilka inte än har förmåga att uttrycka sig verbalt är detta av vikt. Därför kan man använda sig av en smärtskattningsskala. Smärtbedömningen är mer objektiv och information om barnens smärta kan som ett värde tydlig dokumenteras och åtgärder utvärderas.Syftet med denna forskningsöversikt var att belysa vilka skattningsskalor som kan användas för bedömning av smärta hos barn (0-6 år) inom sluten hälso- och sjukvård. En forskningsöversikt genomfördes efter en litteratursökning av vetenskapliga artiklar via databaserna Cinahls och PubMed och en manuell artikelsökning. Totalt inkluderades 16 primärartiklar i studien, vilka granskades avseende kvalitet och vetenskaplig klassificering.I resultatet framkom att smärtskattningsskalor kan användas för granskning av smärta hos barn inom sluten hälso- och sjukvård. Alla dessa skalor har påvisat validitet och majoriteten även reliabilitet. Sex av dessa har visat till och med hög reliabilitet. I tre studier har skalorna visat klinisk nytta och genomförbarhet i praktiken. Undersökningsgrupper varierade avseende antal deltagare och deras egenskaper. Bara i sex studier var antalet deltagare mer än 100 barn. I åtta studier bestod undersökningsgruppen av för tidigt födda barn i olika gestationsålder och spädbarn. I tre utfördes smärtbedömning i samband med analgetikaadministration. I fem studier granskades barnen före, under och/eller efter en smärthändelse. I tre studier undersöktes några barngrupper även för att bedöma långvarig smärta.Slutsatsen blev att smärtskattningssskalorna har visat tillförlitlighet och giltighet, men bara i tre av dessa studier undersöktes den kliniska nyttan och genomförbarheten i praktiken.Nyckelord: Smärtbedömning,