Bakgrund: Neonatalvården i Sverige är organiserad så att nyfödda barn i behov av intensivvård vårdas en tid på regionsjukhus innan de flyttas till hemsjukhuset för fortsatt vård. Tidigare studier har visat att flytten till hemsjukhuset är en stor och påfrestande händelse för föräldrar som befinner sig i anknytningsprocessen och därför behövs ny kunskap för att förbättra rutinerna och omhändertagandet av föräldrar i samband med återtransport. Syfte: Att undersöka föräldrars erfarenheter i samband med förflyttning av barnet från neonatal intensivvårdsavdelning på regionsjukhus till hemsjukhusets neonatalavdelning. Metod: För att genomföra studien valdes en deskriptiv och kvalitativ design. Resultat: Analysen av föräldrarnas berättelser resulterade i tre olika kategorier att lämna tryggheten, att möta det nya och likheter och skillnader. Resultatet visade att föräldrarna upplevde svårigheter med att lämna tryggheten på regionsjukhuset. De kände oro för flytten till hemsjukhuset och upplevde brist på förberedelser och information. Återtransporten kom ofta oväntat och föräldrarna upplevde många gånger att barnet tvingats att lämna regionsjukhuset för tidigt. Att föräldrar och barn separerades under transporten innebar en stor känslomässig påfrestning. Skillnader i rutiner skapade oro och vissa föräldrar upplevde att hemsjukhusens lokaler och kompetensen hos personalen var sämre. Slutsats: Omhändertagandet av familjer kan förbättras avseende förberedelser och kommunikation, rutiner och likvärdig vård. Rutiner för förberedelse och kommunikation behöver utvecklas för att flytten till hemsjukhuset skall bli så positiv som möjligt för familjen och minimera störningar i anknytningsprocessen. Gemensamma vårdrutiner skulle underlätta anpassningen för föräldrar och lokaler och kompetens behöver anpassas till den verksamhet som bedrivs för att garantera likvärdig vård i olika delar av landet. / Background: In Swedish neonatal care newborns in need of intensive care are transferred to specialized regional hospitals and when the infants’ condition has stabilized they are relocated to community hospitals for convalescent care. Previous studies have shown that moving from one hospital to another is a significant and stressful event for parents during the attachment process. In order to improve routines regarding the care of parents when their infants are transferred, further research is needed.  Aim: The aim of the study was to investigate parents’ experiences of their infants’ transfer from the intensive care unit at the regional center to the neonatal unit at the community hospital. Method: The study was performed in a descriptive and qualitative design. Findings: The analysis resulted in three different categories to leave the safe zone, to face the new and similarities and differences. The result shows that parents find it difficult to leave the safe environment of the intensive care unit. They were worried about going to the community hospital and they sensed a lack of preparations and information. The transfer often occurred unexpectedly and parents felt that their child was forced to leave the intensive care unit too early. During transport, the child was separated from the parents, which was perceived as emotionally stressful. Differences in routines created anxiety and some of the parents felt that the community hospitals did not possess the right premises and competence of staff. Conclusion: Improvements can be made regarding preparations and communication, routines and equal care. There is a need to further develop communication and routines regarding transfers within the Swedish neonatal care system in order to create a more positive experience for parents and minimize the impact on the attachment process. Standardized routines would facilitate the adaption for parents and all neonatal care units need to have adequate facilities and staff to guarantee equal health care in various parts of the country.

Bakgrund: Under graviditeten målar föräldrarna upp en bild upp av barnet som de väntar, denna bild kan förändras när barnet föds för tidigt och kan behöva vårdas på en neonatalavdelning. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av att få ett för tidigt fött barn. Metod: En litteraturstudie utfördes med artikelsökningar i olika databaser. Femton artiklar granskades varav 13 bearbetades i resultatet. Resultatet mynnade ut i tre kategorier, vilka var; i samband med förlossningen, upplevelsen av första tiden med det nyfödda barnet och tiden vid hemgången. Resultat: Föräldrarna upplevde blandade känslor efter att de fått ett för tidigt fött barn. Den tidiga förlossningen var chockerande för föräldrarna och rädslan för att skada det lilla barnet kunde försvåra närkontakten och anknytningen. Stöd och uppmuntran från vårdpersonal och andra föräldrar på neonatalavdelningen var viktigt för föräldrarnas hantering av situationen. På grund av den plötsligt förkortade graviditeten försköts känslan av att ha blivit förälder. Den avancerade utrustningen som barnet var uppkopplad till utgjorde ett hinder mellan föräldrarna och barnet. Diskussion: Det framkom att föräldrar genomgick krisens fyra faser, dock under en mer begränsad period. Sjuksköterskan bör därför ge stöd till föräldrarna och ha ett öppet sinne eftersom föräldrarna upplever den för tidiga förlossningen på olika sätt. Slutsats: Information om en eventuell för tidig förlossning bör ges till blivande föräldrar. Det kan då göra att föräldrarna blir bättre förberedda på vad som kan komma att hända.

Det föds drygt 110.000 barn i Sverige varje år och nästan 10% behöver neonatalvård på grund av för tidig födsel eller sjukdom. I denna situation befinner sig föräldrarna i en värld fylld med oro och ovisshet över sitt barns överlevnad och utveckling, vilket kan skapa en kris hos föräldrarna. För att sjuksköterskan i omvårdnaden ska kunna bemöta föräldrar på ett adekvat sätt då deras barn är beroende av sjukhusvård, bör behovet av stöd belysas, vilket var syftet med denna litteraturstudie. Fyra kategorier speglar resultatet för att beskriva olika behov av stöd; Stöd i främmande miljö, Stöd genom att skapa närhet, Stöd genom information och Stöd genom kommunikation och delaktighet. Sjuksköterskans uppmuntran och stöd har betydelse för föräldrars delaktighet i omvårdnaden av deras barn och       därigenom få möjlighet att hantera situationen. För att sjuksköterskan skall kunna förmedla kunskap som är väl beprövad och grundad på vetenskap behövs fortbildning och stöd från ledning och organisation. / About 110.000 children is born in Sweden every year. Almost 10% of the children is in need of neonatal care  because of premature birth or illness. In that situation parents find themselves in a world fild with anxiety and uncertainty about their childs wellbeing and possibility to survive, which can get the parents into a crise. For the nurse to respond to parents in an adequate manner when their child is depended on hospital care, the need for support should be highlighted, which is the aim of this literature review. Four categories reflect the result to describe the various needs of support; Support in an alien world, Support by creating closeness, Support by  information and Support by communication and participation. The nurse’s encouragement and support is important for parent’s participation in the care of their child and gives them a possibility to handle the situation. To be able to give knowledge, that is well proven and based on science, the nurse needs to get further  education and support from management and organization.

Bakgrund: En del av arbetet som fysioterapeut inom pediatrik består av att genomföra behandling av spädbarn som lider av motoriska avvikelser. Arbetet syftar till att förebygga, upprätthålla och utveckla barnet utifrån bedömda förutsättningar. Det krävs att fysioterapeuten har bred kunskap om motorisk utveckling samt en förmåga att samspela med barnet och föräldrarna. Med ett beteendemedicinskt perspektiv inkluderas åtgärderna: initiering, genomförande och bibehållande av föräldrars och spädbarns beteenden. Behandlingen av spädbarnen kan ses med socialkognitiv teori där individen, omgivningen och beteendet påverkar varandra vid en hälsofrämjande beteendeförändring. Syfte: Syftet med studien var att undersöka fysioterapeuters upplevelser av faktorer som påverkar behandling vid motoriska avvikelser hos spädbarn. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats valdes. Sex fysioterapeuter från habilitering och barnkliniker intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: 19 underkategorier fördelades i fem kategorier. Fysioterapeutens samarbete och kommunikation med föräldrar, vardagsträning, hämmande faktorer i barnets närhet, individanpassning av träning samt resurser i fysioterapeutens arbetsmiljö. Slutsats: Pediatrisk fysioterapi är ett komplext område där ett gott samarbete med spädbarnets föräldrar och en bred kompetens ses som några av de viktigaste komponenterna. Komplexiteten avspeglas i interaktionen mellan individ-, omgivnings- och beteendefaktorer från Socialkognitiv teori. Nyckelord: Behandling, Beteendemedicin, Motoriska avvikelser, Spädbarn / Background: Physiotherapists in pediatrics aims to prevent, maintain and develop the infant based on assessed conditions. Physiotherapists require a broad knowledge of motor development and an ability to interact with the infant and parents. A behavioral medical perspective on physiotherapy includes initiation, implementation and maintenance of behavior. The treatment can be seen within the Social Cognitive Theory, which explains an interaction between the individual, environment and behavior. Aim: The purpose of this study was to investigate physiotherapist’s experiences of factors that influence the treatment of motor impairment in infants. Method: A semi-structured interview guide was used for interviews with six physiotherapists from pediatric care. A qualitative content analysis was used. Results: 19 subcategories were divided into five categories. The physiotherapist's cooperation and communication with parents, training as part of the daily life, deficiencies in the child's network, personalization of training and resources in the physiotherapist's work environment. Conclusions: Pediatric physiotherapy is a complex area where many factors affect the treatment. Good cooperation with the infant's parents and broad skills are some of the most important components. The complexity is reflected in the interaction between individual, environmental and behavioral factors from Social Cognitive Theory. Keywords: Behavior medicine, Infant, Motor deviation, Treatment

Föreliggande studien inriktar sig på tre texter som avhandlar sömnmetoder för spädbarn. Det finns idag i de västerländska kulturerna ett flertal olika sömnmetoder för småbarnsföräldrar att tillämpa på sina spädbarn som anses ha sömnproblem. Fenomenet är av vikt att studera då forskningen kring ämnet pekar åt olika håll samtidigt som definitionen på sömnproblem hos spädbarn är diffus. Syfte: Syftet med studien är ur ett hälsopedagogiskt perspektiv belysa och jämföra tre texter som avhandlar sömnmetoder för spädbarn. Frågeställningar: Vilka pedagogiska idéer framställs till föräldrar i de olika texterna? Vilka hälsorisker framställs till föräldrarna i texterna? Vilken syn på föräldraskap framställs i texterna? Vilken kunskapsgrund bygger de olika sömnmetoder på? Metod: För att kunna svara på syftet med studien har en konventionell kvalitativ innehållsanalys används med en abduktiv ansats. Urvalet av texter har gjorts genom barnläkarförbundets beskrivning av sömnmetoder. Utifrån analysen framställdes fem kategorier för att svara på syfte och frågeställning. Kategorierna som framställdes var: 1) Tillrättavisande av misslyckat föräldraskap2)Råd till lyckat föräldraskap3)Tillämpning av sömnmetoder 4)Sociala, psykiska och fysiska hälsorisker 5) Legitimering av sömnmetod. Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt tar avstamp i Anthony Giddens teori om moderniteten, där nyckel begreppen expertsystem, tillit och risk används. Resultat: Resultatet påvisar att två av texterna anklagar föräldrarna för sitt spädbarns sömnproblem samt tillrättavisar föräldrarna i hur de istället ska gå tillväga. Den tredje texten framställer istället råd i hur föräldrar kan handskas med sitt spädbarns sömn. Det framkommer både skillnader och likheter i de tre sömnmetodernas genomförande. Antingen rekommenderades föräldrarna att lära sitt spädbarn själv-trösta eller införa läggningsrutiner med miljöförbättringar innan sänggående. I resultatet framgick även att två av texterna framställde hälsorisker med att inte lära sitt spädbarn sova på natten. Slutligen framgick att de olika författarna grundar sin sömnmetod på antingen egna erfarenheter, en vetenskaplig studie eller vårdens rekommendationer. De olika texterna håller inte med varandra och kritiserar varandras sömnmetoder.

Bakgrund: Idag är det vanligt att mödrar inte ammar, dock värderas detta fortfarande lågt i samhället. Forskningen som finns angående dessa mödrars erfarenheter av anknytning till sina barn, är begränsad. En distriktssköterska ska kunna ge olika sorters stöd i moderskapet, exempelvis genom praktisk kunskap och på ett sätt som identifierar mödrars upplevelser kring att inte amma.  Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur mödrar som ger sina barn modersmjölksersättning, upplever känslorna och relationen till sina barn.  Metod: Tio intervjuer med mödrar genomfördes. Kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats och en deduktiv ansats användes i studien. Den induktiva delen bestod av öppna frågor och i den deduktiva delen användes MIRF-skalan.  Resultat: Åtta underkategorier och tre huvudkategorier framträdde. Kategorierna resulterade i ett tema: " Upplevelser av att skapa en föräldraroll och hur relationen till barnen varierade och utvecklades känslomässigt över tid." Konklusion: Mödrarna uttryckte starka, mestadels positiva känslor gentemot sina barn. De mödrar som försökt att amma men fått avsluta amningen, var särskilt sårbara och i behov av stöd. Känslor av att vara en otillräcklig moder på grund av att inte kunna amma, kunde påverka moderns psykiska hälsa negativt och orsaka fördröjda moderskänslor. / Background: It is common for mothers not to breastfeed today, still it is of low value by society. The research available about these mothers´ experiences of connection to their children, is limited. A district nurse should be able to support motherhood in different manners, for example by practical knowledge and in a way, that identifies mothers’ experiences about not breastfeeding.  Aim: The purpose of this study was to describe how mothers who give formula milk to their infants, experience feelings and the relationship to their infants.  Method: Ten interviews with mothers were conducted. Qualitative content analysis with an inductive approach and a deductive approach was used. The inductive part consisted of open questions and the MIRF-scale was used in the deductive part.  Results: Eight subcategories and three main categories emerged. The categories resulted in a theme: “Experiences of creating a parenting roll and how the relationship with the children varied and developed emotionally over time.”  Conclusion: The mothers expressed strong, mostly positive feelings towards their children. Mothers who tried to breastfeed and could not continue, were particularly vulnerable and in need of support. Feeling inadequate as a mother because of not being able to breastfeed, could affect the mother´s mental health negatively and cause delayed maternal feelings.

Sammanfattning Syfte: Att genom intervjuer beskriva sjukvårdspersonalens upplevelser och erfarenheter av att vårda och behandla spädbarn med respiratoriskt syncytial virus infektion (RSV) inom barnsjukvården på Gävle sjukhus samt att beskriva om vårdpersonalen utgick från aktuell evidens. Metod: Studien har en deskriptiv design där intervjuerna utfördes med semistrukturerade frågor på sex tillfrågade läkare samt sex tillfrågade barnsjuksköterskor som arbetade på barn och ungdomskliniken, Gävle sjukhus vid studiens utförande. Materialet bearbetades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fem huvudkategorier med fjorton underkategorier. Kategorierna beskriver när personalen uppfattades komma i kontakt med dessa spädbarn, hur de kategoriserades samt dess omvårdnadsmässiga och symptomatiska behandling. Underlag för vad som stödde behandlingen och omhändertagandet togs upp. Främsta problematiken upplevdes vara andningsbesvär och matproblematik. Behandlingsmässigt är det endast symptomatisk behandling som går att erbjuda. Omvårdnad i form av nutrition, andningsstöd samt lindrande och underlättande metoder var den behandling som utförs.  Diskussion: Vård och symptomatisk behandling av spädbarn med RSV bör ha stöd i senaste evidens för att inte orsaka mer lidande än vad som gynnar barnets bästa. God nutrition, vätska samt behandling med högflödesgrimma kan ses som de viktigaste aspekterna i denna behandling. Slutsats: Personalen beskrev likartat om hur spädbarn med RSV omhändertogs och behandlades. De flesta grundade sina vårdhandlingar i egna erfarenheter samt beprövade vedertagna metoder. Riktlinjer och evidensbaserad information nämndes som något man tror kan finnas men inget som någon hade använt sig av. Dock kunde man se att den vård som utfördes ändå följde många delar av den evidens som faktiskt finns. / Abstract Aim: The aim of this study was to describe, through interviews with healthcare professionals, how care and treatment of infants with respiratory syncytial virus (RSV) is applied in the pediatric care at Gävle hospital, as well as describing whether the healthcare staff were based there treatment on current evidence Method: The study has a descriptive design where the interviews were conducted with semi structured questions of six doctors and six pediatric nurses who was working in the pediatric clinics of Gävle hospital during this study. The material was processed based on qualitative content analysis. Result: The results showed five main categories with fourteen subcategories. The categories describe when the staff mostly met this kind of children and how they treat them during their hospital stay and how they recognized their symptoms, how they are categorized as well as their nursing and symptomatic treatment. Evidence of what they ground their treatment on was brought up. The main problem was breathing problems and nutrition problems. Treatment is only symptomatic treatment where nursing has a central focus. Nutrition, respiratory support and relieving and easing methods were the care given the infant. Discussion: The care and symptomatic treatment of infants with RSV should be supported in the latest evidence in order not to cause more suffering than benefits the child's best. Good nutrition, fluid, and Optiflow treatment can be seen as the most important aspects of this treatment. Conclusion: The staff was relatively united about how infant with RSV is handled and treated. Most of the parts based their care actions in own experiences and proven practices. Guidelines and evidence-based information where mentioned as something that they think may exist but nothing that anyone used. However, it was seen that many parts of the care performed follows the evidence that exist.

Bakgrund En tidig och korrekt bedömning av spädbarn som riskerar att utveckla matningssvårigheter är viktigt för att förebygga framtida komplikationer. Neonatal Eating Assessment Tool - Amning (NeoEAT - Amning) är ett heltäckande formulär som avser att lägga en grund för bedömning av matningssvårigheter hos spädbarn i 0 - 7 månaders ålder. Formuläret behöver genomgå en psykometrisk testning för att kontrollera att den fungerar med svenska kulturella och lingvistiska normer. Syfte Syftet med denna studie är undersöka hur den svenska översättningen av NeoEAT – Amning fungerar i en svensk lingvistisk och kulturell kontext, göra en psykometrisk testning av bedömningsformuläret samt att undersöka skillnader i totalpoängen och delpoängen mellan åldersgrupperna. Metod Nittiotvå föräldrar svarade på formuläret. Deltagarna angav sina svar i en digital version av bedömningsformuläret NeoEAT – Amning. Rekryteringen genomfördes via sociala medier, privata kontakter samt mail- och telefonkontakt med barnavårdscentraler över hela Sverige. Deltagarna hade möjlighet att lämna åsikter och kommentarer på bedömningsformuläret. Åldersskillnader analyserades utifrån de insamlade materialet i ett Excelformulär. Resultat Resultaten visade att totalpoäng och delpoäng för matningssvårigheter var lägre hos äldre barn än yngre barn. Dock skedde en ökning av totalpoäng för barn i 6–7 månaders gruppen samt en ökning av delpoängen i tre delskalor för samma åldersgrupp. Två deltagare upplevde ett fåtal påståenden som lika eller otydliga. Deltagarantalet var för litet för att genomföra en psykometrisk testning. Slutsatser NeoEAT - Amning bedömningsformulär förefaller fungera väl i svensk kontext. Det bör tilläggas tydligare definitioner om vad som menas med amning. Föräldrar bör även med fördel fylla i formuläret i sällskap av sjukvårdspersonal. Studien hade gynnats av ett högre antal deltagare med jämnare fördelning mellan åldersgrupperna.

Bakgrund: Årligen föds omkring 11% av alla nyfödda spädbarn i världen prematurt. Neontalvården runt om i världen skiljer sig åt och även den svenska neonatalvården kan se olika ut. Miljön inom neonatalvården kan ha betydelse för anknytningen mellan föräldrar och spädbarn. På flera platser i världen används familjecentrerad neonatalvård som fokuserar på ett samarbete mellan föräldrar och vårdpersonal. Familjecentrerad neonatalvård är en del av den familjefokuserade omvårdnaden vilken är teoretisk referensram för litteraturstudien. Syfte: Syftet är att beskriva hur föräldrar med prematura spädbarn upplever vårdtiden på en neonatalavdelning. Metod: En litteraturstudie genomfördes där resultatet baserades på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier: en förändrad livssituation, rädsla, delaktighet och vårdpersonalens betydelse för föräldrarna. Det framkom att föräldrarna kände sig oförberedda kring att få ett prematurt spädbarn där känslor av rädsla kring att skada eller mista sitt spädbarn fanns. Föräldrarna uttryckte en önskan av att få vara delaktiga i omvårdnaden av sitt spädbarn. Dock belystes vikten av stöd från vårdpersonalen för att ha möjlighet att hantera situationen. Slutsats: För att föräldrar på en neonatalavdelning ska få en så positiv upplevelse som möjligt bör familjecentrerad neonatalvård användas, där delaktighet är ett centralt begrepp. Vårdpersonalen bör involvera föräldrarna i omvårdnaden av sitt spädbarn.

ABSTRACT Background: Kangaroo-mother care (KMC) is a vital part of the neonatal care. The method is based on skin to skin contact, where the parent or another caregiver, holds the child on itsbare chest for an extensive period of time. This has been proven to have a positive effect on the childs physical and mental development. Less extensive research has been made on the methods effects on the parents.  Aim: The aim of this studie was to describe the parents experience of used KMC during their childs time on a NICU (neonatal intensive care unit).  Method: A literature study with descriptive design. Based off of 12 original qualitative studies from the databases PubMed, CINAHL and Web of Science.  Results: The parents experiences could be devided into four themes: Emotional- and physical experiences as a result of KMC, the unit’s effect on the experience of KMC and bonding. The method was appreciated by the parents and the overall experience was positive. However, the method can be demanding for the parents and the staff and environment on the NICU have a big influence on the experience.  Conclusion: Time on a NICU can be stressful for both child and parents. KMC has been proven to be beneficial for the child, but also for the parents’ experience of their childs care. The method should be practiced as much as possible, with the influence of the health care staff and unit’s environment. Keywords: Kangaroo-mother care method. Intensive care. Neonatal. Infant. Parents. / SAMMANFATTNING Bakgrund: Kängurumetoden (KMC) utgör en vital del av omvårdnaden på neonatala vårdavdelningar. Metoden utgörs av hud mot hud kontakt, där föräldern eller en annan vårdgivare har barnet vilande på bröstkorgen under en längre tid. Detta har visats ha positiv effekt på barnets fysiska och psykiska utveckling. Det finns mindre forskning gällande metodens effekt på föräldrarna . Syfte: Syftet var att beskriva föräldrarnas upplevelse av genomförd kängurumetod under sitt barns vårdtid på neonatal intensivvårdsavdelning. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design och som är av kvalitativ karaktär. Baserat på 12 kvalitativa originalartiklar från databaserna PubMed, CINAHL och Webof Science.  Resultat: Föräldrarnas upplevelser kunde delas in i fyra kategorier; känslomässiga upplevelser till följd av KMC, kroppslig upplevelse till följd av KMC, vårdavdelningens påverkan på upplevelsen och anknytning. Metoden var något som uppskattades och upplevelsen var övervägande positivt. Dock ställer den krav på föräldrarna, där också vårdpersonal och vårdmiljö har en viktig påverkan. Slutsats: Tiden på en neonatal intensivvårdsavdelning kan vara påfrestande för både barn och föräldrar. Kängurumetoden har visats vara gynnsam för både barnet men också föräldrarnas upplevelse. Metoden bör tillämpas i så stor utsträckning som möjligt, där vårdpersonal och avdelning har en viktig roll. Nyckelord: Kängurumetoden. Intensivvård. Neonatal. Spädbarn. Föräldrar.