En hörselnedsättning är en kommunikationsstörning som starkt påverkar en bebis utveckling på många områden, inte bara ljudperception och talad kommunikation. I Sverige screenas idag alla bebisar redan på BB, för att så tidigt som möjligt upptäcka medfödda skador. Dessa metoder har dock informationsbegränsningar angående hörselnedsättningens grad och frekvensberoende. När bebisar är ett halvår gamla kan den observerande audiometriska metoden Visual Reinforcement Audiometry (VRA) användas för att utreda hörselnedsättningen. Metoden baseras på att en audionom gör en subjektiv bedömning om bebisen reagerar och vänder huvudet till följd av presenterade ljudstimuli med känt frekvensinnehåll och känd ljudtrycksnivå. År 2009 genomfördes tester med en prototyp för att utreda om VRA-metoden lämpar sig att kombinera med eye-tracking. Detta för att kunna tidigarelägga utredningar eftersom bebisen inte behöver kontrollera sina nackrörelser, utan reaktionsbekräftan kan baseras på förändringar i bebisens blickfokus. Insamlad data var dock svårtolkad, men gav indikationer om att fortsatt arbete kunde leda till en mer objektiv version av VRA-metoden, lämpad för låga åldrar.I detta examensarbete har idén om ett eye-trackerbaserat hörseltest vidareutvecklats vilket resulterat i en ny prototypgeneration, grundad på ny metod för att fastställa hörnivåer. Metoden har främst släktskap med Békésy-metoden, med dynamiska ljudtrycksnivåer, men tar även den individuella reaktionslatensen i beaktning för att bedöma hörnivån vid tidpunkten patienten stimulerades att reagera, inte då reaktionen senare kunde registreras. Ett utredande arbete med studiebesök hos praktiserande audionomer, observationer av tester med föregående prototyp samt en fokusgruppdiskussion har resulterat i ett nytt användargränssnitt och en ny SQL-databasdriven resultathantering för att stödja forskning. Produktutvecklingen har även resulterat i en omarbetad konditioneringsfas, där bebisen fixerar blicken på ett objekt, som efter ett presenterat ljud kan bytas mot en belöning i form av en webbkameraström med t.ex. föräldern. Projektdeltagarna, som arbetat agilt enligt Deming-cykeln (även kallad PDCA), har löpande planerat, utvecklat, testat och tagit beslut med hjälp av funktionsprototyper som pilottestats på totalt 21 bebisar, 1 barn och 6 vuxna. Projektet avslutades med två verifierande tester. I det ena testades fem femmånaders bebisar för att bekräfta att hörnivåer kan bedömas vid en tidig ålder med den nya audiometriska metoden. För 80 % av bebisarna kunde, under en testsession, en till åtta hörtrösklar utredas. Det andra testet utredde precisionen i metoden jämfört med rentonsaudiometri utförd av Karolinska Universitetssjukhuset. Resultatet visar på en medelvägd differens om c:a 3 dB respektive 6-8,5 dB för de båda testdeltagarna. Fortsatt bekräftas att kombinationen av VRA-metoden och reaktionsdetektion med en eye-tracker kan realiseras även vid låga patientåldrar. Den nyutvecklade metoden för att bestämma hörnivåer visar på hög precision, men behöver fortsatt verifiering i likvärdiga testmiljöer samt evidensforskning. / Hearing impairment is a communication disorder which greatly affects an infant’s development in many areas, not just in sound perception and oral communication. Today all babies in Sweden are screened already in the maternity hospital, in order to detect birth defects as early as possible. However, the information given by these methods are limited in terms of how severe the hearing loss is and its frequency dependency. At six months of age the infants hearing reduction can be investigated by using the observation based audiometric method, Visual Reinforcement Audiometry (VRA). The method is based on an audiologist’s subjective observation of the infant’s reactions; to turn its head towards a reward due to sound stimuli of known frequency and sound pressure level. In 2009, a prototype was developed in order to investigate whether the VRA method is suitable to combine with eye tracking. The investigations could thus be performed earlier since the baby does not need to control their head movements, but the reaction detection can be based on changes in the infants gaze. The collected data were difficult to interpret, but indicated that further work could lead to a more objective version of the VRA method, suitable for infants of low age.In this thesis, the idea of an eye-tracker based hearing test has been further developed and has resulted in a new prototype generation, based on an entirely new method of determining hearing thresholds. The method are mostly related to the Békésy method, with dynamic sound pressure levels, but also takes the individual reaction latency into consideration in order to assess the hearing threshold. The assessment is based on the moment in time when the patient was stimulated to react, not when the latter reaction could be recorded. An investigative work based on a study of practicing audiologists, observation of tests with the previous prototype and a focus group discussion has led to a new user interface and a new SQL database-driven results handling in order to support research. The product development has also resulted in a revised conditioning phase. When the infant moves its gaze from a fixation object, due to sound stimuli, the object can be exchanged with a reward in the form of a webcam stream with e.g. the infant’s parent. Project participants, who have been working agile according to the Deming Cycle (also called PDCA), have regularly planned, developed, tested and taken decisions using prototypes which were pilot tested on a total of 21 babies, 1 child and 6 adults. The project was finalized with two verifying tests. In one of the tests five five-month old babies were tested in order to confirm that hearing thresholds can be assessed at low ages by the new audiometric method. One to four frequencies could be investigated during one test session with 80% of the babies. The second test investigated the accuracy of the method compared to pure tone audiometry, conducted at the Karolinska University Hospital. The results show an average weighted difference of approximately 3 dB respectively 6-8.5 dB for the participants. The combination of the VRA method with reaction detection via an eye-tracker remains realizable, even for infant patients. The newly developed method for determining hearing thresholds shows high precision, but needs further verification in identical test environments and further evidence-research.

Bakgrund: Alla barn i Sverige erbjuds från födseln upp till fem år barnhälsovårdens nationella program. Syftet med programmet är att förebygga ohälsa hos barn och att i ett tidigt skede uppmärksamma och åtgärda problemen. Det innebär att BVC-sjuksköterskan måste ha kunskap kring hur föräldrar ser till att hjälpa sina spädbarn till god sömn. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelse av stöd från BVC-sjuksköterskan kring spädbarns sömn. Metod: Kvalitativ gruppintervjustudie. Datainsamling med tolv föräldrar till spädbarn i åldrarna 3-12 månader. Fyra gruppintervjuer genomfördes med tre deltagare i vardera. Data analyserades med innehållsanalys av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Tre huvudkategorier med vardera fem, fyra och sex underkategorier framkom. Huvudkategorierna resulterade i; uteblivet stöd, ouppfyllda behov av stöd, uppfyllda behov av stöd. Slutsats: BVC-sjuksköterskans stöd till föräldrar gällande spädbarns sömn visade till viss del ett motsägelsefullt resultat. Vilket kan stå för flera olika faktorer. De mest avgörande fynden var ändå att trots olika eller obefintliga upplevelser av stöd fanns det ett stort förtroende för BVC. Råden kring samsovning behöver bli tydligare. Det vore också värdefullt om fler studier görs kring BVC-sjuksköterskans stöd om sömn till mammor i jämförelse hur bemötandet och stödet blir till partnern.

This thesis presents four experimental studies, carried out at the Phonetic laboratory, Stockholm University, on infants’ ability to establish auditory-visual sound-meaning associations as a precursor of early word acquisition. Study I reports on the effect of linguistic variance on infants’ ability (3- to 20-months) to establish sound-meaning associations. The target-words embedded in phrases, based on an artificial language, were presented along with visually displayed puppets. Study II investigates the role of attribute type on infants’ ability (3- to 6-months) to establish sound-meaning associations. Two-word phrases, based on the same artificial language as in Study I, were presented along with visually displayed geometrical objects. The words implicitly referred to the color and shape of the objects. Study III examines infants’ ability (12- to 16-months) to predict phonetic information. The subjects were tested on their ability to associate Swedish whole words and disrupted words to familiar objects. Study IV investigates infants’ ability (6- to 8-months) to detect concurrence and synchrony in speech and non-speech. The infants were exposed to Swedish speech sounds presented with corresponding articulatory events, the sound of hand-clapping presented with synchronized hand-clapping movements, and the sound of hand-clapping presented with synchronized articulatory events. The results picture the subject as sensitive to distributional properties of auditory and visual information (Study I and II) but still unable to predict phonetic information, in the beginning of the second year of life (Study III). The infants’ conceptual behavior is outlined as a general-purpose perceptual process influenced by perceptual salience (Study IV). These results are related to a working hypothesis based on the Ecological theory of language acquisition (Lacerda &amp; Sundberg, 2006), and Lindblom (Lindblom, 1990; Lindblom &amp; Lacerda, 2006). / <p>För att köpa boken skicka en beställning till exp@ling.su.se/ To order the book send an e-mail to exp@ling.su.se</p>

Objective and aim: Adults use child-directed-speech in their interaction with infants,w hich has been confirmed to have positive effects on their language learning. This study was a part of the Words make a difference project at Karolinska Institutet (KI). Within this project, a new intervention model has been developed for caregivers of children with a hearing impairment, called the Prevention Education Program forParents (PEPP). The purpose of the present study was to investigate whether caregiver’s use of child-directed speech differed between a structured play situation and in home environment. The aim was also to evaluate the PEPP model's methods of analysis; video and LENA-recording, concerning measurement of child-directed speech in a structured play situation. Data from the present study were also collected as reference data for the Words make a difference. Methods: The study involved four families with typically hearing infants aged 0-7months and their caregivers. Data collection was undertaken using PEPP's evaluation methods in a short, structured play situation and a full day recording in a home environment. Results and conlusion: In some cases, the care-givers’ use of child-directed speech differed between the structured play situation and the full-day recording in the home environment. The two data collection methods (audio recording and video recording) during the structured play situation were in good agreement regarding the use of child directed speech. The conclusion is that the PEPP model is a functional method for examining the spoken language environment of infants. Bakgrund och syfte: Barnriktat tal (BRT) används av vuxna i samspel med små barn och har visat sig innebära positiva effekter för språkinlärningen. Denna studie var en del av Ord gör skillnad- projektet på Karolinska Institutet (KI) där en ny interventionsmodell för föräldrar till barn med hörselnedsättning utvecklas: Prevention Education Program for Parents (PEPP). Den aktuella studiens syfte var att undersöka spädbarns talspråksmiljö och om föräldrars användning av BRT skiljer sig mellan en strukturerad leksituation och i hemmiljö. Syftet var också att utvärdera PEPP- modellens bedömningsmetoder; LENA-inspelning och videoinspelning. Metod: I studien deltog fyra normalhörande spädbarn i åldrarna 0-7 månader och deras mammor. Datainsamlingen gjordes med hjälp av PEPP:s bedömningsmetoder dels under en kort strukturerad leksituation dels genom en heldagsinspelning i hemmiljö. BRT analyserades utifrån fem språkspecifika särdrag; segmentell fonologi, prosodi, syntax, ordförråd och pragmatik. Resultat och slutsatser: Användning av BRT skiljde sig i enstaka fall mellan den strukturerade leksituationen och heldagsinspelningen i hemmiljö. De två bedömningsmetoderna stämde väl överens med avseende på användningen av BRT under den strukturerade leksituationen. Slutsatsen är att PEPP-modellens bedömningsmetoder är användbara vid undersökning av talspråksmiljön hos spädbarn i åldrarna 0-7 mån gällande BRT och kan med fördel användas i föräldrahandledning. Resultaten från den här studien kan komma att användas för metodutveckling av PEPP- modellen och även som referensdata till Ord gör skillnad- projektet.

Interaction is an important aspect for children’s language development. The intervention model Prevention Education Program for Parents (PEPP) is currently under development within the research project Ord gör skillnad, Karolinska Institutet. PEPP is an intervention for parents to children aged 0–12 months who’s recently been diagnosed with hearing impairment. In PEPP parents receive guidance based on the child’s language environment which is mapped through Language ENvironment Analysis (LENA) and video analysis. LENA is a speech processing technological tool that analyzes the child’s language environment. The video analysis is made manually based on short video records of interactions between child and parent. The purpose of this study was to evaluate these mapping methods reliabilities to measure verbal conversational turns. The study also aimed to investigate if there’s a pattern between the amount of verbal conversational turns in a structured playtime and in the home environment. Four families with children aged 0:26–7:3 months participated. The child and parent interacted in a structured playtime that was analyzed with LENA and video analysis. Each family also made a LENA recording for an entire day in their home environment. The amount of verbal conversational turns in the structured playtime was analyzed by two assessors through video analysis. Inter-rater reliability was calculated, and a qualitative assessment was made for intervals in which the inter-rater reliability was &lt;80%. The conformity between video analysis and LENA in the structured playtime was calculated. Further, a comparison was made between the amount of verbal conversational turns measured with LENA in home environment and structured environment. The inter-rater reliability in this study was high and in the qualitative assessment aggravating factors were identified. The conformity between video analysis and LENA analysis of the structured playtime was moderate. The amount of verbal conversational turns was higher for all participants in the structured environment compared to the home environment. This study indicates that video analysis is a reliable method. However, the aggravating aspects should be remedied in order to increase the reliability. The results confirm previous findings that demonstrate limitations with LENA’s ability to measure conversational turns in young infants. This study indicates that the number of conversational turns is higher in structured environments. To ensure the results in this study further research should be conducted. / Barn lär sig språket i interaktion med sin omgivning. Föräldrainterventionen Prevention Education Program for Parents (PEPP) utvecklas inom forskningsprojektet Ord gör skillnad, Karolinska Institutet. I PEPP handleds föräldrar till barn i åldrarna 0–12 månader med nyligen upptäckt hörselnedsättning kring samspel och kommunikation. Handledningen baseras på barnets språkmiljö som mäts med kartläggningsmetoderna Language ENvironment Analysis (LENA) och videoanalys. LENA är ett talprocessande teknologiskt verktyg som beskriver barnets språkmiljö genom automatisk analys. Videoanalysen sker manuellt av bedömare utifrån korta videoinspelningar av samspel mellan barn och förälder. Föreliggande studie syftade till att utvärdera dessa kartläggningsmetoders pålitlighet i mätning av verbala turtagningar. Vidare syftade studien till att undersöka eventuella mönster mellan antal verbala turtagningar i hemmiljö och strukturerad miljö. Fyra familjer med barn i åldrarna 0:26–7:3 månader deltog. Barn och förälder samspelade under en strukturerad leksituation som analyserades med LENA och videoanalys. Varje familj gjorde även en heldagsinspelning med LENA i hemmiljö. Antal verbala turtagningar i den strukturerade leksituationen analyserades av två bedömare med videoanalys. Interbedömarreliabilitet räknades ut och en kvalitativ bedömning genomfördes på intervall med interbedömarreliabilitet &lt;80 %. Samstämmigheten mellan videoanalysen och LENA beräknades gällande den strukturerade leksituationen. Vidare jämfördes antal turtagningar mätt med LENA i hemmiljö och strukturerad miljö. Resultatet visade på en hög interbedömarreliabilitet i videoanalysen och i den kvalitativa bedömningen identifierades försvårande aspekter. Samstämmigheten mellan videoanalysen och LENA var måttlig. Antalet turtagningar var genomgående högre i den strukturerade leksituationen jämfört med hemmiljö. Studien tyder på att videoanalysen är en pålitlig metod. Dock identifierades försvårande aspekter som bör åtgärdas för att öka mätningens tillförlitlighet. Studien bekräftar tidigare forskning som visat på begränsningar gällande LENA:s mätning av turtagningar hos unga spädbarn. Resultatet tyder på att det sker fler turtagningar i strukturerad miljö än i hemmiljö. För att säkerställa studiens resultat krävs fortsatta studier.

Idag finns ett starkt forskningsstöd som visar att små barn utvecklar PTSD eller andra stressrelaterade symtom i samband med trauma i lika eller högre grad än äldre barn, ungdomar och vuxna. De yngsta barnens starka beroende av sina vårdnadshavare för överlevnad och skydd i kombination med deras utvecklingsmässiga omognad gör de minsta barnen till en särskilt utsatt och sårbar grupp. Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka forskningsstödet för olika psykoterapeutiska metoder för små barn (noll till fem år) med trauma. Översikten omfattar 29 artiklar med olika metodologiska tillvägagångssätt. Sammanfattningsvis visar litteraturöversikten att det saknas forskning om behandling av små barn samt att det finns studier som påtalar behov av att anpassa behandlingen till barnens ålder och behov. Detta inkluderar till exempel att involvera barnets primära omsorgsperson/er, att använda lek som metod, att ge åldersanpassad psykoedukation samt att identifiera känslor utifrån ålder och mognad. Framtida forskning om små barn har flera frågeställningar som behöver besvaras; Hur går en evidensbaserad diagnostisk process till för de små barnen? Vilka symtom behöver premieras i behandlingen? Vilka barn bör erbjudas behandling och hur kan effekten av terapin mätas? Ytterligare studier med fokus på genomförbarhet och enhetliga utfallsmått rekommenderas. / There is ample evidence to suggest that infants and small children can develop PTSD and other stress-related symptoms as a result of trauma, to an equal or greater degree than older children, adolescents and adults. Particularly, their strong reliance and dependence on their caregivers for protection and survival, in combination with their developmental immaturity, makes them an especially vulnerable group. This review aims to investigate the evidence base for varying psychotherapeutic methods specifically targeting small children zero to five years of age who have experienced trauma. A structured search was conducted using two databases; PsychInfo and Web of Science. The results includes 29 articles with diverse methodological approaches. In essence, the discussion highlights that there is sparse research concerning small children and the treatment of trauma. Studies that exist, put forward the need to conduct therapy with the small children and their caregivers, so called “dyadic therapy” regardless of psychotherapeutic orientation. Also, adapting therapy to suit the small children's cognitive, language and social development is imperative. This is done, for example, through the use of play, by providing age appropriate psychoeducation, and identifying emotions based on age and maturity. Still, there are many questions remaining that may need to be answered in order to provide evidence-based treatment to small children and their families, for example; How do we best conduct an evidence-based assessment of trauma in small children? Which trauma-symptoms should be treated and how should the treatment outcome be measured? Further studies are recommended.