Este trabajo consiste en un análisis de dos poemas de la autora Gioconda Belli desde una perspectiva feminista.

Den här studien har haft som syfte att undersöka elevernas motivation att lära sig moderna språk i grundskolan. Undersökningen gjordes i en skola i Stockholmsområde under min VFU praktik (VT18). Klasserna som var intressanta för detta arbete och som stod i fokus är två klasser i årskurs 8 (41 elever sammanlagt – 19 elever i 8A och 22 elever i 8B). Den enda klassen (8A) upplevs av läraren att fungera bra medan den andra (8B) fungerar dåligt vad det gäller eleverna motivation. Målet har alltså varit att analysera elevernas inställning till de egna språkstudierna samt deras upplevelser av vad som får dem att blir motiverade eller omotiverade att lära sig spanska. Arbetet har baserats på observationer, enkäter och individuella intervjuer. Följande frågor ställs: (1) Vilka faktorer och händelser är centrala för att skapa motivation som främjar lärandet i spanska? (2) Vilka faktorer och händelser kan få eleverna att tappa motivation i att lära sig spanska? (3) Finns det någon tydlig skillnad mellan de båda studerade grupperna vad det gäller elevernas inställning till lärandet och motivation? Arbetet visar att den mest betydelsefulla bidragande faktor för huruvida eleverna motiveras av sina spanskstudier är hur de upplever deras relation med sin lärare samt variation i undervisningen. Studien visar att eleverna från båda klasserna känner sig omotiverade när spanska blir för svårt och  när det tar för lång tid att lära sig. Den tydligaste skillnaden mellan de grupperna vad det gäller inställning till motivation är att eleverna i 8B upplever att de har en dålig relation med sin lärare medan eleverna i 8A upplever att de har en bra relation. Relationen mellan läraren och eleverna i 8A har positiv inverkar på elevernas motivation medan den har negativ påverkan på eleverna i 8B. Dessa elever strävar efter prestationsmål,  har svårare att samarbeta med klasskamrater, upplever mer stök i klassrummet och har en negativ inställning till sitt lärande.

El objetivo de este trabajo es analizar los contenidos culturales de algunos libros de enseñanza del español, como lengua extranjera, publicados en Suecia. Estos libros de textos fueron analizados basándose en la información cultural y centrándose en los aspectos interculturales que estos pudieran presentar. Para analizar la información cultural los datos han sido divididos en datos concernientes a España y América Latina, respectivamente. Para abordar la interculturalidad se ha tenido como base principal la contrastividad cultural. Este trabajo llega a la conclusión que dos de los libros estudiados presentan de una buena forma la contrastividad cultural, sin embargo, su falta de variedad en la temática cultural y su falta de acercamiento a una discusión sobre los estereotipos, hacen que los libros, finalmente, nos entreguen una visión incompleta de la perspectiva intercultural. Palabras claves: enseñanza del español, cultura, la perspectiva intercultural, contrastividad cultural. / Arbetets syfte är att analysera det kulturella innehållet som presenteras i några textböcker, publicerade i Sverige, som används för att undervisa spanska som främmande språk. Analysen fördjupar sig i två aspekter: den kulturella informationen och de interkulturella aspekterna som textböckerna presenterar. För att analysera den kulturella informationen har fakta delats i fakta rörande Spanien och Latinamerika. Kulturkontrastiviteten har spelat en huvudroll i analysen av de interkulturella aspekterna. En viktig slutsats är att två av de studerade textböcker arbetar med kulturkontrastiviteten på ett tillfredsställande sätt, men brist på mångfald i det kulturella innehållet och saknande av diskussioner om stereotyper gör att böckerna ger en ofullständig bild av det interkulturella perspektivet. / The main objective of this paper is to analyze the cultural contents presented in some textbooks, published in Sweden, used in the teaching of Spanish as foreign language. These textbooks were analyzed based on the cultural information and focusing on the intercultural aspects presented in the texts. In order to analyze the cultural information, the facts were divided into information regarding to Spain and Latin America. A cultural contrastive approach will be mainly used to analyze the intercultural aspects. In conclusion, we can say that two of books revised present cultural contrastivity in a proper way; however the lack of diversity in cultural subject matters and the lack of approach to discussions of stereotypes makes that the textbooks finally give us an incomplete view of the intercultural perspective.

Syftet med det här examensarbetet är att komma lite närmare tvåspråkighetens värld och att få en djupare kunskap om detta fascinerande universum. Att lära känna de förhållanden och samspel som skapas mellan individer i det flerspråkiga samhället har blivit allt mer aktuellt och angeläget och därför valde jag det här temat. Forskningsfrågor i detta arbete fokuseras på tvåspråkig inlärning och uppfostran och hur det påverkar individens identitet samt vilka fördelar respektive nackdelar tvåspråkighet innebär. Arbetet är uppbyggt i två delar. Den första baseras på litteratur studier som beskriver tvåspråkighet på ett generellt sätt och den andra på en empirisk studie där jag fokuserar på några av de tvåspråkiga spansktalande barn som bor i Sverige. Som forskningsmetod i den empiriska delen har jag intervjuat 5 tvåspråkiga spansktalande barn mellan 10 och 16 år och deras familjer. Både resultaten från litteraturen och den empiriska studien visade att tvåspråkighet är en tillgång snarare än ett hinder och det också är något helt normalt i majoriteten av världens länder. Människan har alltså kapacitet att lära sig och kommunicera på mer än ett språk och att växla mellan olika språk behöver inte betyda att personen har en fattig vokabulär, det kan vara ett tecken på en välutvecklad språkförmåga. Ett språk är en stor del av en människas identitet och kultur, de människor som har flera språk hittar ofta en jämvikt mellan två olika kulturer och kan se på världen med ett vidare perspektiv. Tvåspråkiga personer är ofta mer öppna och toleranta för meningsskiljaktigheter.

År 2017 har Skolverket tagit ett ytterligare steg för att utveckla elevernas digitala kompetenser. Enligt Skolverket sker utbildningen av eleverna genom lärandet av användningen av digitala verktyg. För att underlätta lärandet betonar Skolverket behovet av att arbeta formativt och att det formativa arbetet bör underlätta elevens utveckling. Den här studien visar vilka steg som kan ingå för att uppnå Skolverkets krav inom digitala kompetenser, baserat på forskningsarbetet från en amerikansk författare, Dylan Wiliam. Den här författaren omsätter i praktiken det formativa arbetet med hjälp av fem strategier. För att förstå hur dessa strategier används genom digitala verktyg framgår det i den här studien några utvalda datorprogram och webbplatser av en svensk lärare och författare, Patricia Díaz, som är relaterade till de nämnda strategierna. Studien baseras även på två enkätundersökningar, en riktad till lärare och en till elever, där information har samlats in om hur bland annat formativt arbete i ämnet spanska kan omsättas i praktiken genom olika digitala verktyg. Studien visar även på om det formativa arbetet i ämnet spanska uppfyller Skolverkets nya digitala kompetenskrav samt om det är tydligt för lärare och elever att det digitala arbetet i ämnet spanska är formativt. / By 2017, the Swedish Agency for Education has taken a further step towards developing students' digital skills. According to the Swedish Agency for Education, the education of the students is done through the learning of the use of digital tools. In order to facilitate learning, the Swedish Agency for Education emphasizes the need to work formatively and that the formative work should facilitate the student's development. This study shows the steps that can be taken to achieve the demands of the National Agency on Digital Competencies, based on research conducted by American writer Dylan Wiliam. This author, in practice, translates the formative work with five strategies. In order to understand how these strategies are used by digital tools, this study shows some selected computer programs and websites by a Swedish teacher and author, Patricia Díaz, related to the mentioned strategies. The study is also based on two questionnaires, one aimed at teachers and one for students, where information has been gathered on how, among other things, formal work in the subject of Spanish can be translated into practice through various digital tools. The study also shows whether the formative work in the subject of Spanish meets the new Swedish Agency for Education digital competence requirements and if it is clear for teachers and students that the digital work in Spanish is formative.

Målet med denna uppsats är att undersöka vilka strategier som tre svenska myndigheter använder vid översättning av femton systematiskt utvalda termer, från svenska till spanska och franska. Arbetet grundar sig därtill i Niskas och Frøilis (1992) sex strategier för termöversättning, anpassade för detta arbetes praktiska tillämpning: direkt/ungefärlig motsvarighet; översättningslån; parafrasering; direktlån; nybildning; och översättningsdubblett. Därutöver ställs hypotesen att antalet rotmorfem i en term inverkar på vilken strategi som används för dess översättning. Resultaten visar att fem av Niskas och Frøilis strategier, närmare bestämt alla utom nybildning, används för termöversättningarna. De totala resultaten avslöjar att den största andelen av dem använder direkt/ungefärlig motsvarighet, följt av översättningslån och parafrasering som har ungefär jämnstora andelar, vartefter översättningsdubblett och direktlån har betydligt mindre andelar, varav den förras är större än den senares. Hypotesen visar sig inte kunna bekräftas. Vad beträffar värdet av resultaten poängteras att variation i översättningsstrategier försvårar förståelsen av de spanska och franska måltexterna, vilket i sin tur motverkar det enkla, vårdade och begripliga språk i myndigheters kommunikation som svensk lagstiftning strävar efter.

Síntesis: Esta tesina se basa en el libro Hugo och Josefin de Maria Gripe, autora sueca, y la traducción de éste al español, Hugo y Josefina de la traductora Adriana Matons de Malagrida. La investigación se centra en las diferencias entre los textos y en cómo la cultura meta puede influir en la traducción de un texto proveniente de otra cultura. El estudio ha mostrado que las diferencias culturales entre Suecia y España han influido en la traducción de Hugo och Josefin, a través de cambios, adaptaciones y omisiones en el texto meta. El primer capítulo de la tesina contiene la hipótesis y el objetivo de la investigación, igualmente presenta el trasfondo científico, donde se intentan exponer las bases sobre el tema de la traducción. En los antecedentes científicos se presenta información general sobre la traducción y sobre los fenómenos lingüístico-culturales que deben tenerse en cuenta cuando se realiza el análisis de una traducción. En el marco teórico se presentan investigaciones de especial interés para este estudio; se trata aquí el modo en el que diversas culturas pueden influir en la traducción de un texto. En el segundo capítulo se presenta el resultado de la investigación que he llevado a cabo con los datos de los dos libros, el original y el traducido. En el siguiente capítulo encontramos la discusión de los resultados y el análisis cualitativo de los mismos. En el último capítulo de la tesina, se compilan las conclusiones que he podido mostrar en el capítulo precedente. Hipótesis: Mi hipótesis sostiene que la traducción del libro Hugo och Josefin del sueco al español ha sido influida por determinados contextos culturales. Desde mi punto de vista, no es posible realizar una traducción sin tener en cuenta el tipo de lector que va a leer lo traducido, sus conocimientos y cultura. Objetivo: El objetivo de esta tesina es averiguar por qué el traductor introduce ciertos cambios en el texto y cómo éstos afectan al resultado de la traducción. Debido a que los autores suecos escriben sus libros de acuerdo al contexto cultural y social de Suecia, el cual puede diferir de los estilos y formas de pensar de otras culturas, existe la necesidad de analizar y señalar los posibles cambios y significados que hayan podido introducirse en las traducciones, según los diferentes contextos culturales. Maria Gripe escribió Hugo och Josefin pensando en los niños suecos de la época y en sus conocimientos del mundo. Sin embargo, la traducción española Hugo y Josefina tiene como meta a los niños de habla hispana y, muy probablemente, estos niños tienen un abanico de conocimientos diferentes debido a la cultura en la que se han desarrollado, de ahí las variaciones en el texto realizadas por el traductor.

Síntesis: En esta tesina se analizan las características del lenguaje juvenil entre estudiantes españoles de intercambio en las universidades de Skövde, Linköping y Örebro. De los libros Comunicación y lenguaje juvenil (1989) y El lenguaje de los jóvenes (2002), ambos coordinados por Félix Rodríguez González, se han sacado algunas de las características más frecuentes, como el uso de sufijos y acortamientos y el cambio de código entre los jóvenes. Las características, a su vez, han sido usadas para componer las preguntas de la encuesta. Para realizar el estudio, han sido encuestados 50 estudiantes con el fin de ver si sus respuestas se corresponden con lo que se presenta en los libros editados en 1989 y 2002, respectivamente. Entre las conclusiones que se han obtenido están que un 86% de los encuestados usan anglicismos u otros extranjerismos cuando hablan, mientras que un 74% creen que, entre otros factores, la radio, la televisión y la red influyen en su modo de hablar. Hipótesis: La hipótesis de esta tesina es que las respuestas obtenidas mediante las encuestas, llevadas a cabo en un grupo de estudiantes españoles, se corresponden con las características que están descritas en los libros Comunicación y lenguaje juvenil (1989) y El lenguaje de los jóvenes (2002). Los resultados de la encuesta muestran que el lenguaje juvenil, en realidad, refleja el uso de anglicismos, acortamientos y sufijos, al igual que el uso del cambio de código y del cambio de registro que son unas de las características lingüísticas juveniles de las obras arriba mencionadas.

Las normas educativas de la enseñanza de las lenguas modernas en el instituto sueco están cada vez más enfocadas en la competencia comunicativa y en realizar una comunicación funcional y significativa para los discentes. Una revisión hecha por la Inspección de la Escuela Sueca muestra que existe una falta de práctica en la lengua meta en las aulas.  El objetivo de este estudio es investigar una herramienta digital llamado chatbot. El chatbot www.soydiego.com, es un programa diseñado para estudiantes de español en el cual se puede chatear con un robot en línea. Hemos investigado la actitud de los docentes hacia las metas comunicativas y la posible aportación de un chatbot como recurso didáctico. Mediante encuestas y entrevistas recibimos respuestas de parte de 25 docentes de español de nivel de instituto. Los resultados muestran que los profesores tienen una actitud muy positiva hacia el chatbot. Opinan que este puede ser una herramienta útil para desarrollar la competencia comunicativa de los discentes. De todos modos, hemos concluido que todavía hay una necesidad de un desarrollo adicional de la herramienta que sea adaptable a todos los niveles de español.

This study explores how the Church of Sweden was impacted by the Spanish flu in 1918-1920 and how people affiliated with the church interpreted the pandemic theologically. The material analyzed is trade-magazines for people affiliated with the Church from the relevant years. During the current Corona-pandemic, the activities of religious organizations have been given a lot of media attention as potential risk-events for infections. The religious beliefs of those organizations are scrutinized to explain why they feel safe to gather. After gatherings, possible effects such as large-scale outbreaks are often the focus of negative attention. Historically, however, there seems to be few studies on how religious organizations handled ongoing pandemics and the theological beliefs that motivated their choices. This study tries to look at the people working for the Church of Sweden in 1918-1920: how were they affected by the pandemic, how did they interpret the events theologically and what did they do in response to it.